Lärarförbundet
Bli medlem

Avtalsordlista

I kollektivavtalet kan det finnas ord och uttryck som känns främmande. Här hittar du en ordlista.

Avtalsrörelse

Den svenska arbetsmarknaden bygger på att parterna på arbetsmarknaden kommer överens. Det som parterna kommer överens om bekräftas i ett kollektivavtal. Allt sker utan någon politisk inblandning, det som brukar kallas den svenska modellen. En avtalsrörelse omfattar både löner och arbetsvillkor. Så förutom hur stora löneökningarna ska vara förhandlas om frågor som arbetstid, pensioner, karriär och kompetensutveckling, arbetsmiljö och inflytandefrågor. Läs mer om hur avtalsrörelsen går till här!

AB

Allmänna bestämmelser. Den del av det kommunala kollektivavtalet som reglerar det som kallas allmänna anställningsvillkor. Det är till exempel antal semesterdagar, sjuklön, arbetstid och föräldrapenningtillägg.

Bilaga M

Den bilaga till AB som innehåller den så kallade ferieregleringen för lärare.

Centralt kollektivavtal

Ett centralt kollektivavtal sluts mellan det som kallas centrala parter. Centrala parter är ett fackförbunds nationella nivå eller en förhandlingsorganisation för flera fackförbund å ena sidan och en arbetsgivarorganisation å den andra, till exempel mellan Lärarnas Samverkansråd och Sveriges kommuner och regioner (SKR).

Feriereglering

Feriereglering enligt bilaga M och andra motsvarande kollektivavtal på andra avtalsområden innebär att årsarbetstiden är uppdelad i en del reglerad tid och en del förtroendearbetstid. Den reglerade tiden är 1360 timmar som förläggs till 194 dagar.

Förtroendearbetstid

Förtroendearbetstid är sådan tid som arbetstagaren själv har arbetsgivarens förtroende att bestämma när och var den ska förläggas.

HÖK 18

Avtalet för lärare inom kommuner och regioner heter HÖK 18 / Skolavtal 18. Det betyder huvudöverenskommelse 2018. Avtalet löper ut den 31 mars 2021.

HÖK 21

Det nya kollektivavtalet som årets avtalsrörelse ska mynna ut i. Läs om årets kommunala avtalsrörelse här! Kallas även för Skolavtal 21.

Kollektivavtal

Ett kollektivavtal är ett skriftligt avtal mellan ett fackförbund och en arbetsgivare eller en arbetsgivarorganisation. Kollektivavtalet reglerar någon del av anställningsförhållandena och omfattar en eller flera arbetstagare.

Lokalt kollektivavtal

Ett lokalt kollektivavtal sluts mellan ett fackförbund och en arbetsgivare. Lokala kollektivavtal sluts inom ramen för ett centralt kollektivavtal, det vill säga när ett sådant redan finns mellan de centrala parterna.

Lärarnas samverkansråd

Lärarnas Samverkansråd, som ibland kallas Samverkansrådet, är Lärarförbundets och Lärarnas riksförbunds gemensamma förhandlingsorganisation för att teckna centrala kollektivavtal. Det fullständiga namnet är "Lärarförbundets och Lärarnas Riksförbunds samverkansråd".

Löneprocess

Löneprocess är hela det arbete som det innebär att sätta nya löner: Det handlar till exempel om analys av befintliga löner, förhandlingar, löneöversyn, avstämning och utvärdering.

Löneöversyn

Vid ett eller flera tillfällen under en avtalsperiod ska lönerna revideras. Varje sådant tillfälle kallas löneöversyn. I kollektivavtalet anges som regel hur mycket lönerna ska öka för den grupp som är alla Lärarförbundets medlemmar hos en arbetsgivare.

Märket

Det som kallas "märket" är den löneökningstakt som industrisektorn kommit överens om för den kommande avtalsperioden. Detta blir norm i den aktuella avtalsrörelsen.

Part

Den organisation, fackförbund, arbetsgivare eller arbetsgivarorganisation, som skriver under ett kollektivavtal är part i kollektivavtalet, eller kollektivavtalspart.

Partsgemensam

Det som kollektivavtalsparterna står för och gör gemensamt i form av utredningsarbete, konferenser och liknande är partsgemensamt.

Prolongering

Innebär att ett gällande kollektivavtal förlängs. Sker oftast som en överenskommelse om att parterna förlänger ett avtal fram tills dess att man kommit överens om ett nytt. Kan också ske genom en automatisk förlängning om avtalet inte sägs upp i tid .

Semesterreglering

Semesterreglering innebär att arbetstiden förläggs till i genomsnitt 40 timmar per helgfri vecka. Utifrån ålder och avtalsområde har man sedan i normalfallet mellan 25 och 35 semesterdagar att ta ut.

Sifferlöst avtal

De kollektivavtal som inte har några centralt angivna nivåer för löneökningar kallas i folkmun för sifferlösa. Det betyder att det inte finns regler för hur mycket lönerna ska höjas varje år, men innebär inte att arbetsgivaren kan strunta i att ge några löneökningar. Med centralt angivna nivåer måste arbetsgivaren ge samma löneökningar som inom industrisektorn (se “märket”), men utan nivåer finns en större frihet att ge högre ökningar. Lärarna som grupp har de senaste åren fått större löneökningar än industrisektorn.

SKR

Sveriges kommuner och regioner, arbetsgivarorganisation och motpart i avtalsförhandlingarna.

  • Skapad 2013-06-11
  • Uppdaterad 2021-01-29
Frågor & Svar