Lärarförbundet
Bli medlem

Att arbeta med matematik utomhus: Skattjakt i centrum

Att ge sig ut på geocaching på gator och torg kan ge en vidgad syn på hur matematik kan tillämpas i praktiken. Det gjorde det för Niklas Grips elever, som fick i uppdrag att gå på skattjakt i centrala Göteborg, med en gps som guide.

Det är en ganska märklig syn. Tre elever står stilla en lång stund vid en bensinmack i centrala Göteborg och tittar upp i luften. Deras blickar är riktade mot en cirka sju meter hög skylt.

Det som egentligen pågår är en matematiklektion i geometri med bland annat likformighetslära. Klass Na12b på Mikael Elias gymnasium har fått i uppgift att ge sig ut på geocaching, en folksport och ett slags skattjakt som utövas med hjälp av angivna koordinater och en gps-mottagare.

Sex skatter

Eleverna vid bensinmacken har precis hittat en av de sex skatterna, en så kallad cache, vid sidan av ett elskåp. I en vitaminburk ligger en liten lapp med en uppgift som deras lärare Niklas Grip har utformat:

"Tänk att det är soligt ute. Kanske har ni sån tur att det verkligen är det. Om ni skulle ha ett måttband på till exempel 100 cm skulle ni ändå inte kunna mäta höjden på den stora tankskylten på grund av riskfylld klättring. Hur kan man använda något annat – som går att mäta – för att bestämma skyltens höjd? Tänk att det är soligt ute."

Skyltens skugga faller tydligt på asfalten och några meter bort från den höga skylten står en lite mindre.

Vi står en liten bit bort och Niklas Grip förklarar att tanken bakom den här uppgiften är att eleverna ska ta reda på höjden på den större skylten genom att uppskatta skuggans längd på den lägre skylten bredvid.

– På så vis kan de utnyttja den likformigheten för att göra en bedömning av den stora skyltens höjd.

Knappar in koordinaterna

Dagen före äventyret i geocaching fick eleverna ladda ner gps-appar till sina mobiler och lära sig hur man knappar in koordinaterna och använder en gps. De pratade också lite om hur satelliter fungerar och om sfärisk geometri: Vad är det exempelvis för skillnad mellan att rita en triangel på ett platt underlag jämfört med att mäta en triangel på jordytan?

De fick även instruktioner om att spela in en liten film vid varje gömställe, där någon i gruppen ska förklara hur de har valt att lösa det matematiska problemet. Videoklippen ska läggas ut på Facebook och användas som lektionsunderlag dagen efter att geocachingen har ägt rum.

– Eleverna är inte så vana vid att spela in muntliga presentationer utan förberedelser, så det här är ett oprövat kort. Jag tror att det är ett bra sätt att öva på att förklara och prata om matematik, vilket kan vara svårt att få till i klassrummet, säger Niklas Grip.

Innan de gav sig i väg delades koordinater ut till sex olika gömmor. Klassen består av sju grupper med olika namn, som Descartes, Arkimedes och Pythagoras. Vissa grupper kanske inte hinner hitta alla cacher, gissar Niklas Grip. Men han är nöjd om de hittar två eller tre.

Ett bra sätt

– Det här är ett bra sätt för eleverna att lära sig hur de kan tillämpa matematik i praktiken, det är det främsta syftet. Jag tror att det är nyttigt att använda sina kunskaper på olika sätt, och för att hitta lösningarna på dagens problem krävs det lite mer kreativitet än när de arbetar med matteboken, säger han.

Alla räkneuppgifterna har anknytning till den plats där skatten ligger gömd, vilket även fordrar en hel del tankearbete från lärarens sida.

– Jag ville undvika att det enbart skulle bli en tipsrunda med gps. Och eleverna ska heller inte behöva sätta sig ner och räkna som de gör på lektionerna. De ska kunna fokusera på problemlösningen, alltså hur de kan gå tillväga för att kunna ta reda på svaret.

Många av de matematiska problemen är ganska enkla för de här eleverna, konstaterar Niklas Grip. Men att se kopplingen mellan matematiken och verkligheten kan leda till en vidgad syn på matematik, som kan vara användbar inför de nationella proven som ofta innehåller uppgifter av liknande karaktär.

Niklas Grip kan se fler syften med den här sortens övningar.

– Det kan också vara bra att läraren inte alltid finns till hands, då måste eleverna hjälpas åt och inte ge upp för snabbt.

Olika kompetenser behövs

Niklas förhoppning är att eleverna kan bidra på lite olika sätt under dagens geocaching, att olika kompetenser kommer till användning.

– Några kanske är skickliga på att hantera gps:en och koordinaterna medan andra är bättre på själva problemlösningen. Och det kan vara bra för samarbetet mellan eleverna.

En annan av dagens cacher ligger i närheten av en trappa, intill kanalen som ringlar sig genom Göteborg. Laget Arkimedes – Alma, Alva och Johanna – dyker upp när en annan grupp precis börjar blir färdig och tjejerna hittar cachen ganska snabbt. Den satt intryckt i ett bockat plåträcke bredvid en liten bilparkering. Ledtråd: ”Trappstegen är 20 centimeter höga och 29 centimeter breda. Hur lång är hela trappan?”

När de listat ut svaret och videofilmat hur de tänkte så knappar de in de nya koordinaterna, N 57° 42.008, E 11° 57.475, och ger sig av mot nästa mål. Lite andfådd berättar Alma hur de har tänkt för att lösa uppgiften.

– Med hjälp av ledtrådarna kunde vi ta reda på katetlängderna, alltså längd och höjd på hela trappan. Sedan använde vi Pythagoras sats för att räkna ut hypotenusan, det vill säga trappans längd.

Ett annat gäng som det går bra för är Dina, Paria och Lamiya. De har precis lyckats räkna ut hur många steg det är rakt över ett litet runt hus som ligger bredvid ett kafé. Uppgiften var att bedöma antalet steg utan att klättra upp på husets tak.

Roligt och annorlunda

– Det här är ett ganska roligt och annorlunda sätt att lära sig något på. Det är lättare att förstå om man ser saker i verkliga livet, säger de.

Laget Abel är mitt uppe i sin problemlösning vid samma gömma. Madeleine stegar runt det runda huset och räknar högt för sig själv, en kompis springer engagerat efter och filmar. Och vår fotograf springer efter honom.

Dags för att redovisa inför kameran. Madeleine har solglasögon på sig och harklar sig innan kompisen trycker på inspelningsknappen.

– Jag känner mig som en filmstjärna! säger hon och skrattar.

Sedan förklarar hon att det var diametern som de skulle mäta och att det krävdes tjugo steg för att ta sig runt huset, och sen delade de den siffran med pi, svaret blev 6,4 steg.

Skapar förståelse

Niklas Grip tycker att geocahing kan vara ett bra sätt att arbeta ämnesintegrerat. Det kan skapa förståelse för hur fysik och matematik hänger ihop, och hur matematik kan vara användbar för att förstå sig på allt ifrån elektromagnetisk strålning och radiovågor till relativitetsteori.

– Ibland kan det vara svårt för eleverna att förstå att matte inte bara är ett separat ämne utan att det också är ett stödämne för andra naturvetenskapliga ämnen.

Lektionen börjar gå mot sitt slut och eleverna har samlats vid ett av de gömställen som ligger närmast skolan, vid en trappa i en gränd. De verkar inte vilja ge upp.

– Ni har rast nu men ni får gärna fortsätta lite till om ni vill, ropar Niklas Grip.

– Ja! svarar en av killarna. Vi ska bara hitta den sista, vi vill ju vinna!

Sedan rusar de snabbt i väg nerför trappan och försvinner bort i gränden.

Text: Anna-Karin S HallonstenArtikeln publicerades ursprungligen i Origo nr 4 2013

Kommentera artikeln!

Med ett konto på lararforbundet.se kan du kommentera, spara och söka bland mer än 30 000 artikler. För alla lärare är lika viktiga - även de som inte är medlemmar i vårt fackförbund (ännu).

Bli medlem

eller logga in här