Lärarförbundet
Lärarförbundet Kontakt håller extraöppet för att kunna svara på frågor om skolavtal18 - fredag kl.8-20, lördag kl. 10-14 →

”9 av 10 dagar går jag med glädje till jobbet”

Karin Ljungblom har drygt 30 års erfarenhet från ”fritids” och hon känner verkligen att hon gör ett viktigt jobb. Och hon tycker att politiker och massmedia ofta ger en alltför dyster bild av situationen i skolan. ”Visst är det tufft ibland, men 9 av 10 dagar går jag till jobbet med lätta steg.”

Fritidshemsverksamheten beskrivs ibland som en kompletterande verksamhet till skolan, och begreppet kompletterande är Karin kritisk till.

- Det låter som vi är ett bihang till en annan viktig syssla. Vi är en förstärkning av grundskolans innehåll och verksamhet, men vi har också eget innehåll och läroplan. Och en sak är säker, vi måste finnas, för var skulle barnen annars vara efter kl. 13.30 varje dag?

Coach för barnen

För att stärka statusen på lärare i fritidshem tror hon att det är viktigt att göra tydligt vad det innebär att jobba på fritidshem, och synliggöra verksamhetens mål och åtaganden som numera finns inskrivna i läroplanen.

- Det handlar om så mycket mer än att vara lekledare som prickar av på en lista när barnen kommer och går. Vi är de som träffar barn och familjer mest. Det gör grundskollärarna också i viss mån men inte lika mycket. Vi är coach för barnen, jobbar mycket med familjekontakter, eleven, elevhälsan, och gruppen etc.

Hur märker du av lärarbristen inom fritidshem?

- Vår skola har relativt stor andel behörig personal, särskilt bland klasslärare. Det är svårare att rekrytera behörig personal till fritids. Det utbildas inte lärare i fritidshem i den takt det efterfrågas.

Har arbetssituationen förändrats de senaste åren?

- Jag har varit riktigt länge i branschen och om man ser på en 30-årsperiod har det varit många och stora förändringar. Allt från huvudmannaskap, fritids inflyttning i skolans lokaler, stora personalminskningar, att nästan alla barn går på fritids idag, fritids inkludering i läroplaner, samt mer enhetligt och likvärdigt innehåll i fritidshemsverksamheten. Det är en stor skillnad mot förr då innehållet kunde styras av personalens intressen eller rent av ointresse.

Vad är det bästa med jobbet?

- Otroligt omväxlande arbetsuppgifter som jag kan påverka hur de ska utföras. Jag blir också triggad av att se till att varje barn får möjlighet att utvecklas bra, utmana dem, samarbeta med familjerna och stötta dem i de fall det behövs.

- Många arbetsuppgifter på fritids gränsar till elevhälsan då vi jobbar mycket med barnens mående och självständighetsutveckling.

- Jag får arbeta mycket med min kreativitet och uppfinningsförmåga. Jag håller mig pigg av detta jobb.

Varför är fritidshemmen viktiga för eleverna?

- Det är på fritids som dagens skolbarn i lägre åldrar träffar kamrater, socialiserar sig. Barn utan fritidsplats har inte samma möjligheter att ingå i kamratsammanhang. De missar också den utbildning som sker på fritidshemmet som ska förstärka det som tränas i grundskolan genom lek och praktiska moment som till exempel vardagsräknande i bakning etc.

Hur skulle du vilja arbeta i fritidshemmen om du fick de bästa förutsättningar?

- Högre personaltäthet och bättre tillgång till lokaler så att barn i mindre grad behövde vistas i storgrupp. Jag skulle också vilja ha tid att möta upp och stötta fler elever, en del med särskilda behov och en del ganska ”vanliga elever”, för att de ska fungera och må bra. Kort sagt vara personlig coach.

- Jag skulle även vilja kunna jobba i mindre, intressestyrda grupper, i exempelvis naturen, med bild eller pröva på olika sporter. Eller kunna ge oss ut på äventyr som övernattningsläger med barnen.

Arbetar du också ”dubbelt”, både i fritidshem och grundskola/förskoleklass? Hur fungerar det?

- Jag och en klasslärare jobbar tillsammans med en grupp på 28 barn. Läraren har huvudansvar för lektionsinnehållet, jag för fritids. Vi fungerar som varandras bollplank i frågor kring eleverna och verksamheten. Tillsammans blir vi starkare och mer kreativa så.

- Lektionerna delar vi ibland upp i halvklasser där jag kan hålla i bildövningar, värdegrundövningar etc. Tillsammans har vi ansvar för klimatet i klassen, hur gruppen och individerna utvecklas, kontakter med elevhälsan, föräldramöten och föräldrakontakt.

Vad skulle du främst vilja se att politikerna satsade mer på när det gäller fritidshemmen?

- Att de hjälper till att sprida information om vad det innebär att jobba på fritidshem, så det blir ett tydligt yrke. Många vet inte vad fritidshemsverksamheten i skolan innebär idag.

- Löneutveckling och status och satsningar för att attrahera många fler studenter att söka högskoleutbildning och jobb som lärare i fritidshem. Och att personerna blir kvar i yrket.

- Högre personaltäthet. Ofta lyfter politiker och media fram minskade barngrupper som en lösning för en bättre fritidshemsverksamhet. Men mindre barngrupper på fritids är inte lätt att ordna då verksamheten oftast bedrivs i samma lokaler och grupper som under skoltid, och så gott som alla barn går på fritids idag. Så om man ska göra något åt barngruppsstorlekarna är det i hela skolverksamheten man måste anpassa storlekarna och lokalerna, och det skulle bli en jättefråga och investering.

- Legitimation för lärare i fritidshem inom det som är vårt huvudsakliga arbetsområde - fritidspedagogik.

Kommentera artikeln!

Med ett konto på lararforbundet.se kan du kommentera, spara och söka bland mer än 30 000 artikler. För alla lärare är lika viktiga - även de som inte är medlemmar i vårt fackförbund (ännu).

Bli medlem

eller logga in här