Ima165159 a4 nywebb landskap
Senast uppdaterad

2019-09-30

Vägledning: samverkan för friskare arbetsplatser

Höga krav och begränsade resurser är en orsak till den höga sjukfrånvaron i kommuner och regioner. För att förebygga ohälsa har en partsgemensam vägledning för friskare arbetsplatser arbetats fram. Målsättningen är att skapa ett långsiktigt och hållbart arbetsmiljöarbete och bra arbetsförhållanden.

Samverkan för friskare arbetsplatser

Fack och arbetsgivare kan tillsammans, i kommunens eller regionens samverkansorganisation, ta fram en strategi för en låg och stabil sjukfrånvaro. Förslaget vi presenterar här bygger på erfarenheter från kommuner, regioner och andra organisationer. Du får också ta del av några exempel från kommuner och en region.

I många kommuner och regioner pågår idag ett intensivt arbete för att sänka sjuktalen och stärka arbetsmiljön. I den här vägledningen har fackförbund och Sveriges Kommuner och Landsting tillsammans skapat en struktur för ett långsiktigt och hållbart arbetsmiljöarbete och bra arbetsförhållanden. Vi delar övertygelsen om att verksamheter kan skapa både välfärd med hög kvalitet och en god arbetsmiljö.

Vägledningen är framtagen med insikten att varje kommun och region behöver arbeta utifrån sina unika förutsättningar och att det konkreta arbetsmiljöarbetet också måste ske på arbetsplatserna.

Du kan orientera dig i vägledningen genom menyn här under som leder till åtta prioriterade områden som arbetet kan fokuseras kring. Du hittar även processförslag och exempel längre ner. Vägledningen kan också laddas ner som pdf i vänsterspalten.

Läs de centrala parternas avsiktsförklaring

Avtal professionellt agerande

Med hjälp av den här vägledningen kan dialog och samverkan i centrala samverkansgrupper och skyddskommittéer stärkas. Du får verktyg, inspiration och ett processtöd för arbetet.

Vi har lärt oss att:

  • ett gemensamt syfte och uttalad vilja att arbeta ihop underlättar arbetet.
  • det är viktigt med gemensam kunskap om läget och vilka åtgärder som ger resultat.
  • samverkan med både ledning och fack underlättar genomförandet.
  • strategier som tar tillvara befintligt arbete når bättre framgång.
  • åtgärder med tydliga syften implementeras flexibelt och med stor lyhördhet.

Centrala samverkansgruppens roll

Den centrala samverkansgruppen har det övergripande ansvaret för samverkanssystem och handlingsplanerna för arbetsmiljön. Därför är det rimligt att gruppen leder arbetet med att forma strategin. Alla i gruppen tar initiativ, lägger fram förslag och stöttar genomförande. Arbetsgivaren tar beslut om resurser och delegering av arbetsuppgifter (så länge som dessa är förenliga med kvalitetskraven i arbetsmiljölagen). Skyddskommittén bör ta rollen som styrgrupp eller projektgrupp. Utse en person till projektledare för arbetet. I stora organisationer kanske det behövs olika utvecklingsprocesser på olika förvaltningar.

Samverkan baksida 1

Vägledningen har tagits fram i samarbete med Suntarbetsliv (klicka på bilden för länk till Suntarbetsliv)

En väg till låg och stabil sjukfrånvaro

F1230331

Nyhet! Kvalitetsmässa om att få ner sjuktalen

Se livesändning från kvalitetsmässan den 13/11 2019

I många kommuner och regioner pågår nu arbete för att sänka sjuktalen. Under seminariet presenterar parterna forskning, sin strategi, stöd för lokalt arbete från Sunt arbetsliv samt lärande exempel.

Medverkande: Eva Vingård, professor emeritus, representanter för SKL och fackliga organisationer.
Arrangör: Kommunernas och regionernas Arbetsmiljöråd (AMR).

Vi är överens om att få ner sjuktalen!

Sk rmavbild 2019 09 30 kl. 21.29.05

1. Avsiktsförklaring

Centrala samverkansgruppen tar beslut om en gemensam avsikt att forma och genomföra en strategi för låg och stabil sjukfrånvaro, och identifierar ett antal områden för åtgärder. Syftet är att lägga en stabil grund för strategin genom att: skapa samsyn, ge struktur, förankra och göra enskilda och gemensamma åtaganden.

Förankringsarbetet påbörjas här, och fortsätter genom hela processen. Både politisk förankring och förankring hos parterna. Genom delaktighet och dialog i hela processen kopplas arbetsplatsens erfarenheter och behov till samverkansgruppens strategiarbete.

Tillbaka till menyn

2. Kartläggning och lärande

Efter en kartläggning kan samverkansgruppen få en gemensam bild över behov, problem och resurser. Det fungerar som underlag för en strategi för friskare arbetsplatser. Många röster måste komma fram: chefer, medarbetare, skyddsombud och andra fackligt förtroendevalda. Det gäller att hitta det som är värt att bevara, utveckla och det som behöver skapa. Följande områden bör vara med i kartläggningen.

Arbetsmiljö och hälsa

Dokumentationen av det systematiska arbetsmiljöarbetet, sammanställningar av nya och långa sjukfall, personalomsättning, och olika medarbetarundersökningar är viktiga underlag. Men även kulturfrågor: Vilka beteendemönster uppmuntras? Uppmärksammas och åtgärdas problem i arbetsmiljön? Stöttar medarbetare och chefer varandra? Hur är medarbetarnas förtroende för arbetsgivarens vilja och förmåga till en god arbetsmiljö? Detta kan gå att läsa ut ur medarbetarundersökningar, men det kan också finnas anledning att göra nya undersökningar.

Rutiner, organisation och styrande dokument

Arbetsmiljöpolicy, uppgiftsfördelning, samverkansavtal, rutiner för SAM, är centrala i arbetsmiljöarbetet. Viktiga rutiner kan vara undersökning och riskbedömning av budget, politiska mål, organisation, bemanningsläge och liknande. Till pusslet hör också organisationen runt skyddsombuden.

Bemanning och kunskap

Vilka praktiska förutsättningarna finns för befattningshavare i linjen och stödfunktioner som till exempel HR? Har de tillräcklig kompetens, befogenheter och stöd? Inventeringen ger också en överblick över vilka som har expertkunskaper som kan vara användbara i det fortsatta arbetet. Undersök också hur täckande skyddsombudsorganisationen är.

Externa resurser

Vilka externa resurser används idag och vilka ytterligare finns som passar de områden som er avsiktsförklaring pekar ut? Företagshälsovården är både kunskapskälla och ett aktivt stöd vid såväl utveckling av arbetsmiljö som stöd till individer. Skaffa en överblick över avtal och användning. En typ av resurser är utbildningsmaterial från exempelvis Suntarbetsliv, Försäkringskassan och Omställningsfonden. AFA-försäkring har också bland annat rehabiliterings- och omställningsstöd.

Gruppens lärande

Kunskapen i gruppen är en förutsättning för att fatta beslut om rätt åtgärder. Samverkansgruppen bör därför jobba med sitt gemensamma lärande om risk och friskfaktorer, regler och metoder under kartläggningen. Ta del av andras arbete, anlita extern medverkan, och gå igenom Suntarbetslivs material.

Tillbaka till menyn

3. Forma strategi

Grunderna i strategin är arbetsgivarbeslut om mål, medel och fördelning av uppgifter. De besluten ska fattas efter samverkan. När det finns en färdig, förankrad strategi med ansvarsfördelning fattar samverkansgruppen beslut om att stödja strategin, samt att man på detta sätt fullgjort vissa åligganden som skyddskommitté enligt AML 6 kap 9 §.13.

Områden och åtgärder

Inom varje område kan ett antal åtgärder vara prioriterade, de kan vara generella eller riktade till vissa arbetsplatser, verksamheter och yrkesgrupper. En åtgärd behöver inte vara något nytt. Det kan också handla om att förstärka, skala upp eller bara fortsätta med något.

Förankra

Förankring hänger intimt ihop med både prioritering och riskbedömning. Strategin måste den vara välkommen i organisationen. Rätt personer måste involveras. Det handlar om att identifiera rätt områden för åtgärder och att uppmärksamma pågående arbete. Förankra varje åtgärd på den plats och nivå som är lämplig. Alla som får en uppgift ska ha kännedom om det före beslut, och de som är föremål för en åtgärd ska, beroende på åtgärdens natur, ha fått möjlighet till inflytande. De fackliga representanterna är viktiga.

Fördela uppgifter

Detta är en arbetslednings- och arbetsgivarfråga. En del åtaganden kan ligga hos fackliga representanter. Uppföljning och rapportering får inte glömmas bort.

Tid och resurser

Åtgärderna bör också få hålltider eller milstolpar då uppföljning ska ske. Förväntad tidsåtgång för enskilda uppgifter och åtgärder ska skrivas ner.

Riskanalys

Riskanalyser syftar till att försöka förutse och föregripa de hinder som finns. Det kan handla om att ställa kontrollfrågor till berörda eller att göra en mer genomgripande SWOT-analys. De största riskerna brukar ligga i att pressade verksamheter har svårt att satsa den tid eller energi som behövs för åtgärden. Till riskanalyserna hör riskbedömning för dem som får nya uppgifter, till exempel genom att se till krav-kontroll-stöd.

Tillbaka till menyn

4. Implementera och underhålla

Målet är att de som ska arbeta på ett visst sätt, följa vissa rutiner eller ändra sitt beteende, är motiverade att göra det. Annars kan det bli en omvänd effekt.

Starta upp

Organisationsförändring kräver tydlig uppstart och initialt stöd. Ofta kan det vara tungt att initiera något nytt i en redan pressad verksamhet.

Utbilda

Rätt kunskap till rätt personer är en nyckelfråga. Det kan handla både om bakgrundskunskaper och om konkreta kompetenser.

Följa upp

Följ upp data, till exempel sjukskrivningsmönster, och diskussioner i exempelvis chefsforum och på fackliga möten, enkla frågor och enskilda samtal. Det ger möjlighet att återkoppla och synliggöra processer och resultat. Det är viktigt att den som är del av arbetet vet hur det går!

Stötta, stimulera och justera

De strukturer där man tidigare förankrat avsiktsförklaring och åtgärder behöver stöd och stimulering. Justeringar från uppföljningen är viktiga att genomföra.

Låg och stabil…

Arbetet syftar till låg och stabil sjukfrånvaro, vilket kräver långsiktighet. Det kan handla om att åtgärda rutiner i det systematiska arbetsmiljöarbetet eller om att permanenta försöksuppgifter. För samverkansgruppen blir utmaningen att se till att arbetet håller över tid.

Tillbaka till menyn

Syv  1

Styrning för hållbar hälsa

Kommun- och regionledningar behöver få kunskap om vinsterna av ett arbetsmiljöarbete och vilka kostnader sjukfrånvaro innebär. För att hela organisationen ska kunna arbeta för hållbar hälsa och minskad sjukfrånvaro är det avgörande att första linjens chefer har förutsättningar att ta ansvar för arbetsmiljöarbetet – såväl främjande, förebyggande som rehabilitering. Här finns länkar med stöd.

  • Chefoskopet. Verktyg för att förstå och utveckla chefers organisatoriska förutsättningar (Suntarbetsliv).
  • Förtroendevaldas arbetsmiljöansvar. Utbildning om förtroendevaldas arbetsmiljöansvar (SKL).
  • Ekonomisk analys – arbetsmiljö. Räkna på effekter av förebyggande arbetsmiljöarbete (Kompetenscentret för företagshälsa).
  • Investera i arbetsmiljö. Film med Malin Lohela Karlsson, forskare och arbetshälsoekonom, som berättar om samband mellan arbetsmiljö, verksamhet och ekonomi (Suntarbetsliv).
  • Chefens nyckelposition. Film som beskriver vikten av goda förutsättningar för chefer att kunna kommunicera mellan organisationens olika nivåer (Suntarbetsliv).

Tillbaka till menyn

Lokalt stödpaket

Sjukfrånvaron varierar mellan olika arbetsgivare och verksamheter. Vissa förutsättningar är generella över landet medan andra är mer verksamhetsspecifika eller beroende av lokala förutsättningar. Centrala parter har inrättat Suntarbetslivs resursteam för att stärka kommuner och regioner som behöver stöd för att arbeta långsiktigt och hållbart mot en låg sjukfrånvaro.

Tillbaka till menyn

Stärka chefers förutsättningar

Cheferna har det operativa ansvaret för det löpande systematiska arbetsmiljöarbetet, samtidigt som förutsättningarna är ett ansvar för högsta ledningen. Även skyddsombuden har en viktig roll. Chefer och skyddsombud behöver ha kunskap om både vad som skapar friska arbetsplatser med hållbar hälsa och om regelverket.

  • Arbetsmiljöutbildningen - så gör andra. Lärande exempel. (Suntarbetsliv).
  • OSA-kollen. Verktyg för att förstå och jobba med den organisatoriska och sociala arbetsmiljön (Suntarbetsliv).
  • OSA-utbildningen. Grundutbildning i organisatorisk och social arbetsmiljö för chefer och skyddsombud i kommuner och regioner (Suntarbetsliv).
  • OSA-kompassen. Verktyg för att sätta sig in i OSA-föreskrifterna (Suntarbetsliv).
  • Digi-ronden. Verktyg för en smartare och mänskligare digital arbetsmiljö (Suntarbetsliv).
  • Stress och balans. Självskattningstest för att uppmärksamma tidiga tecken på ohälsosam stressnivå (Suntarbetsliv).

Tillbaka till menyn

Bättre användning av företagshälsovård

En kvalitetssäkrad företagshälsovård är ett viktigt stöd för det lokala arbetsmiljöarbetet. Verksamheterna ska ha tillgång till opartisk företagshälsovård med flerdisciplinär kompetens och branschkunskap. Detta ger expertkompetens i arbetet kring arbetsmiljö- och arbetsanpassning.

Tillbaka till menyn

Ta vara på medarbetarnas engagemang

En god arbetsmiljö och en väl fungerande verksamhet förutsätter medarbetarnas engagemang och delaktighet. Detta bygger på tillit till medarbetarnas signaler och att kunna ta tillvara dem. Centrala parter har tecknat Avtal om samverkan och arbetsmiljö, som ger varje medarbetare goda möjligheter att kanalisera sitt engagemang för verksamhet och arbetsmiljö.

  • Centralt samverkansavtal om samverkan och arbetsmiljö. Information om avtalet samt stödmaterial för lokal samverkan. (Suntarbetsliv).
  • Vår arbetsmiljö. Verktyg som används på till exempel arbetsplatsträffar för att tillsammans undersöka nuläget för olika arbetsmiljöområden (Suntarbetsliv).
  • FAS Dialogverktyg. Skapar en gemensam bild av verksamheten, uppdraget och vägen till ett hållbart arbetsliv (Suntarbetsliv),
  • Bättre möten. Utveckla kommunikationen vid möten i arbetsgrupper (Suntarbetsliv).
  • Arbetsplatsträff – om att prata OSA. Exempel från Södertälje kommun (Suntarbetsliv).

Tillbaka till menyn

Högre kvalitet i rehabiliteringen

Arbetsgivaren bär ansvaret för rehabiliteringsprocessen och för att medarbetare snabbt och hållbart kan komma tillbaka i arbete. Chefer behöver ha tillgång till kunskap och stöd för detta. En god samverkan kring den enskildes rehabilitering är viktig där alla aktörer: medarbetare, fack, arbetsgivare samt myndigheter har tydliga mandat, rätt kompetens och förutsättningar.

Tillbaka till menyn

Nya vägar tillbaka

Medarbetare som befinner sig i långa sjukskrivningar, där möjligheterna till rehabilitering för att gå tillbaka till ordinarie tjänst eller arbetsuppgifter är uttömda, måste få goda förutsättningar att byta jobb eller yrke för att komma tillbaka i arbete.

Tillbaka till menyn

Verksamhetsspecifika insatser

Majoriteten av yrkesgrupperna inom kommuner och landsting är så kallade kontaktyrken. En särskild friskfaktor för dessa yrken är balans mellan verksamhetens krav och de resurser chefer och medarbetare har för att möta kraven. Genom att analysera orsaker till ohälsa och systematiskt arbetsmiljöarbete i de olika verksamheterna går det att identifiera konkreta utvecklingsområden och vidta åtgärder. I detta arbete går det att använda alla Suntarbetslivs verktyg inom till exempel OSA, Chefoskopet och arbetsmiljöutbildningen. På Suntarbetsliv finns fler exempel. Parterna har identifierat åtgärder inom följande områden: Skola, hälso- och sjukvård, socialtjänst och äldreomsorg. Här följer länkar till verktyg för området skola:

Skola

(Länkar till övriga områden hittar du i pdf:en som kan laddas ner från spalten till vänster.)

Tillbaka till menyn

Sju framgångsfaktorer

Sk rmavbild 2019 09 26 kl. 16.49.07

I arbetet med vägledningen har sju framgångsfaktorer för en bättre arbetsmiljö identifierats.

Varberg havet

Varbergs kommun - En knuff framåt

När centrala parter enades kring en avsiktsförklaring för friskare arbetsplatser beslöt politikerna i Varberg att kommunen skulle utforma en egen. Syftet var att ta ett samlat grepp och hålla i det strategiska arbetet för att få långsiktig effekt. Genom att gå igenom den centrala avsiktsförklaringen punkt för punkt samlades aktiviteter för varje område i en långsiktig handlingsplan. Parternas avsiktsförklaring gav en knuff framåt i arbetet att få ett samlat grepp över frågorna. Dialogen har hållits levade genom referensgrupper som arbetat fram strategier. Arbetsmiljöarbetet har lyfts fram på APT och i samverkan. Framgången har legat i partsgemensamma, användarvänliga riktlinjer.

Lokal handlingsplan

  • Identifiera aktiviteter inom de åtta områdena i centrala avsiktsförklaringen.
  • En långsiktig aktivitetsplan - tydliga mål utvärdera kontinuerligt mot friskare arbetsplatser.
  • Omvärldsbevakning inom arbetsmiljö och hälsa - utökas med att hitta metoder och verktyg.
  • Arbetsgrupper inom hälsoekonomi, tillbud och arbetsskador samt rehabilitering.
  • Förankra i den politiska ledningen samt dialog och samverkan med fackliga organisationer.

Varbergs kommuns framgångsfaktorer

  • Omvärldsbevaka.
  • Involvera den politiska ledningen.
  • Långsiktighet, håll i – håll ut.
  • Fokus på den organisatoriska nivån.
  • Hälso- och arbetsmiljögenomgång.

Läs mer om Varbergs kommuns arbete i Suntarbetslivs artiklar:

Kontaktpersoner

Personaldirektör Kristina Taremark, Verksamhetschef kommunhälsan Susanne Börjesson, Facklig kontakt Anne Sjölund

Tillbaka till menyn

Kalmar

Region Kalmar - Tillsammans

I Region Kalmar ledde de ökade sjuktalen till att man år 2016 tog fram en handlingsplan för friskare arbetsplatser. Planen arbetades fram gemensamt av parterna och antogs av landstingsstyrelsen i juni 2017. Åtta områden och ett stort antal åtgärder identifierades. Eva Vingårds forskning om vad är det som gör oss friska på jobbet var en inspiration, liksom centrala parters avsiktsförklaring. Ett annat viktigt stöd var att centrala parter presenterade ett nytt dialog- och samrådsavtal med fokus på arbetsmiljö och hälsa.

Grundläggande frågeställningar för arbetet och arbetsprocess

  • Hur skapar vi hälsofrämjande arbetsplatser för att på sikt minska sjukfrånvaron?
  • Vilka risk- och friskfaktorer finns i vår arbetsmiljö?

För att ta fram en lokal avsiktsförklaring som får effekt krävs att parterna, företagshälsan och ledningen är involverad. Styrkan har varit att fokusera på nuläget och arbeta fram konkreta åtgärder. Arbetet inleddes i den centrala samverkansgruppen och en arbetsgrupp tog fram handlingsplanen. Mycket handlar om att ta ett samlat grepp kring frågorna och vara konkret i vilka åtgärder som ska prioriteras. Strategin ska vara relevant för alla.

Region Kalmars bästa tips

  1. Hämta inspiration från den centrala avsiktsförklaringen.
  2. Utgå från ett politiskt uppdrag.
  3. Samarbeta – arbetsgivare, fack och företagshälsa.
  4. Betona det som håller oss friska.
  5. Våga tänka fritt.
  6. Bryt ned handlingsplanen i konkreta åtgärder.
  7. Betona att alla åtgärder inte kostar pengar.
  8. Ge inte upp – att vända en trend tar tid.

Lär mer om Region Kalmars arbete i Suntarbetslivs artikel Uppdrag friskare arbetsplatser - så gjorde Region Kalmar.

Kontaktpersoner: HR-strateg Hans-Peter Eriksson . Fackligt perspektiv: Britt Wimarsson, Visions ordförande och Huvudskyddsombud.

Tillbaka till menyn
Ume

Umeå kommun - Samlat grepp för effekt

Parternas avsiktsförklaring för friskare arbetsplatser gav Umeå kommun en skjuts att ta ett samlat grepp om hälsoläget och sjukfrånvaron och utveckla bättre systematik och kontinuitet för att få effekt i vardagen. En långsiktig strategi för att öka hälsan och minska sjukfrånvaron togs fram.

Inriktning för insatserna

  • Fokus på friskfaktorer, bl. a närvarande ledarskap och SAM.
  • Baseras på aktuell forskning och särskilt uppmärksamma kvinnors hälsa och psykisk ohälsa.
  • I högre grad ligga på den organisatorisk nivå och något mindre på grupp och individnivå.
  • Bygga på fakta och utgå från verksamheternas behov.
  • Ledas och drivas i ordinarie ledningsstruktur som en naturlig del i det dagliga arbetet.
  • Utgå från det vi vet främjar hälsa.

En stor kartläggning genomfördes med chefer i första linjen. Syftet var att öka kunskapen om deras förutsättningar för ledarskap och arbetsmiljöarbete samt att ge kunskap om vilka rutiner som behöver utvecklas och vilka insatser som behöver prioriteras. Cheferna behövde också få en bild över vilka arbetsuppgifter de har när det gäller att skapa förutsättningar för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro.

Engagemang från politiker och chefer var stort. En styrka ligger i att kvalitetssäkra ”grundspelet”, att få det systematiska arbetsmiljöarbetet att fungera. Utbildningar inom arbetsmiljö utifrån ett årshjul har varit en viktig del och riktade insatser kring riskbedömningar.

Identifierade förbättringsområden efter avstämning

  • Uthållighet.
  • Följa fattade beslut.
  • Ännu närmare dialog med verksamheterna.
  • Tydligare roller och ansvar.
  • Dialog och beslut om resurser.

Vård- och omsorgsförvaltningen i Umeå kommun har tagit hjälp av Suntarbetslivs resursteam för att skapa en bättre arbetsmiljö och få ner sjukfrånvaron på arbetsplatserna. Läs mer i Suntarbetslivs artikel Med resursteamet i Umeå.

Kontaktpersoner: Patrik Carlsson, chef Arbetsmiljö och hälsa, Fredrik Åberg, ledningskoordinator.

Tillbaka till menyn


558181 10151432729060268 1812523316 n

Kristianstad kommun – Framtidens hälsa

Kristianstads kommun tog 2017 fram en handlingsplan med aktiviteter under samtliga åtta områden i centrala parters avsiktsförklaring för friskare arbetsplatser. Syftet var ta fram arbetssätt för att arbeta preventivt och långsiktigt med sjukfrånvaron bland kommunanställda. En viktig utgångspunkt var att arbeta på alla nivåer: organisation, grupp och individnivå. Kunskapsseminarier genomfördes med alla kommunens chefer och nämndpolitiker. Projektet har baserats på en dialog med cheferna vid kunskapsseminarierna och genom utvärderingar.

Stresskursen ”Bromsa i tid” genomfördes för medarbetare och uppföljningen visar att alla deltagare blev bättre rustade för att hantera stressituationer och att undgå sjukskrivning. Engagemanget har varit stor och många idéer har kommit fram till förbättringsarbetet. Bland annat upplevde cheferna att APT var svårt och ett stödverktyg togs fram. Projektet har haft dialog i samverkansgruppen som var mycket positiv till de stödverktyg som utformats.

Uppföljningen visar att arbetet har fått ett tydligt genomslag i organisationen och ett mycket gott resultat vad det gäller användbarhet och nytta. Alla verktyg kommer att kontinuerligt utvärderas.

Identifierade områden för fortsatt arbete

  1. Kommunövergripande och gemensam strukturerad uppföljning av sjuktalen.
  2. Stöd till chefer att arbeta aktivt vid medarbetares sjukskrivning och möjliggöra tidig återgång i arbete.
  3. Fokus på uppföljning och utvärdering av insatser för verksamhetsutveckling.
  4. Stöd till chefer gällande arbetsgruppens definition av uppdraget.
  5. Fortsatt arbete kring chefers förutsättningar och verksamhetsutveckling.

År 2018 bröts de senaste årens trend med ökning av sjuktalen inom Kristianstads kommun och de minskade med 1,7 kalenderdagar per medarbetare och år.

Kontaktpersoner: Heléne Persson, Projektledare HR-avdelningen Kristianstads kommun, Birgitta Olsson, ordförande Lärarförbundet lokalavdelning.

Tillbaka till menyn


Sk rmavbild 2019 09 30 kl. 21.20.47