Senast uppdaterad

2020-12-21

Upphovsrätt för lärare på universitet och högskola

Lärarundantaget vid universitet och högskolor

Inom arbetsrätten utgår man normalt ifrån att det som arbetstagaren skapat inom tjänsten tillfaller arbetsgivaren. Arbetstagarens prestation kompenseras med att arbetstagaren erhåller lön. Vad som gäller immaterialrättsligt inom anställningsförhållandet för universitetslärare och forskare vid svenska universitet och högskolor bygger på en lång tradition och sedvana och går under benämningen lärarundantaget.

Utgångspunkten i lärarundantaget är nämligen att immaterialrätten till de material som tas fram inom anställningsförhållandet vid högskolor normalt tillhör lärarna och forskarna själva. Detta har sin grund i att anställningsförhållandet inom högskolan har karaktären av arbetsfrihet och förenklat kan man säga att det är den s.k. akademiska friheten som styr.

Läraren och/eller forskaren bedriver självständigt sin forskning och utbildning, vilket leder till att de bland annat producerar en mängd olika undervisnings- och forskningsmaterial, samt resultat. De, och inte högskolan, väljer därmed självständigt ämnen samt metod.

För att framtaget material ska ha upphovsrättsskydd måste det ha ett mått på originalitet, individualitet samt självständighet och på så vis uppnå s.k. verkshöjd. Det finns gränsdragningar på området. Normalt enligt sedvanan brukar man tala om att upphovsrätten till föreläsningar, undervisningsmaterial, läromedel, vetenskapliga resultat o.dyl. tillhör läraren och forskaren.

Det är svårt att ange exakt var gränsdragningen går för sedvanan, då olika policyer och avtal kan finnas och gälla vid olika högskolor. Gränsdragningsproblematiken avgörs i det enskilda fallet och efter omständigheterna. I frågor och svar nedan finner du de vanligaste frågorna gällande lärarundantaget.


Vad innebär det så kallade lärarundantaget?

Svar: Att läraren och forskaren normalt innehar rätten till sitt material som de själva har tagit fram inom tjänsten. Lärarundantaget bygger på en sedvana och praxis där lärosätet inte får använda lärarens/forskarens material utan dess tillstånd.

​Vem äger upphovsrätten till föreläsningar, kursmaterial och dylikt?

Svar: Den som är upphovsman, det vill säga läraren eller forskaren som tagit fram materialet.

​Måste jag som lärare tillgängliggöra föresläsningsmaterial - exempelvis powerpoint-presentationer - på lärosätets webb?

Svar: Utgångpunkten är att den som har tagit fram materialet också äger materialet därmed bestämmer självständigt hur materialet ska användas och om det ska läggas upp på webben.

​Är det tillåtet för studenterna att spela in föreläsningar?

Svar: Ja, så länge det är för eget bruk, kopplat till en privatkopieringsbestämmelse i Upphovsrättslagen. Vidare spridning är däremot inte tillåten.

​I vilka situationer kan upphovsrätten påverkas?

Svar: Den kan påverkas om verket i det aktuella fallet inte når upp till s.k. verkshöjd, vilket kan bli en del av den bedömning som görs. Den kan även påverkas i situationer där läraren erhållit extra ersättning av lärosätet, men då ska det framgå att läraren erhållit den ersättningen för att lärosätet ska ges en viss grad av s.k. användningsrätt av materialet i fråga.

Vad ska jag tänka på i samband med överlåtelse av nyttjanderätten till material som jag har upphovsrätt till?

Svar: En bra grundprincip är att ett skriftligt avtal upprättas, där det bland annat tydliggörs vilka parter som ingått avtalet, omfattningen samt användningen, giltighetstid, hur avtalet kan sägas upp/hävas, ersättningen, m.m. Tveka aldrig att ringa Lärarförbundet Kontakt, 0770 – 33 03 03, eller prata med förtroendevalda på ditt lärosäte.

Vad innebär så kallad gemensam upphovsrätt?

Svar: När flera personer har tagit fram till exempel ett kursmaterial tillsammans kan så kallad gemensam upphovsrätt uppstå. I det läget förfogar den enskilde inte över upphovsrätten, utan behöver tillstånd från den/de andra upphovsrättsinnehavarna för att använda materialet.