Senast uppdaterad

2022-02-15

The show must go on

Pandemin har orsakat allvarliga konsekvenser för förskolan, fritidshemmen och skolan. 6 av 10 lärare säger att covid-19 har ökat den arbetsrelaterade stressen. Nära 4 av 10 lärare svarar att de under de senaste 12 månaderna har övervägt att sluta som lärare på grund av att deras arbetsbelastning är för hög.

Lärarförbundets rapport ”The show must go on” visar på att pandemin har orsakat en extrem situation som kommer ha stora konsekvenser framöver. Vi har undersökt hur lärarna har haft det sedan årsskiftet men även undersökt de mer generella problemen Covid-19 har gett.

Under starten av 2022 har frånvaron varit fortsatt hög både bland elever och lärare. 8 av 10 lärare svarar att personalfrånvaron under de senaste 2 veckorna i mycket stor eller stor utsträckning har påverkat verksamheten. Personalfrånvaron har fått konsekvenser både för lärarnas arbetsmiljö och för undervisningen. 86 procent av lärarna svarar att covid-19 i mycket hög eller hög utsträckning har lett till ökad arbetsbelastning.

En lärare i grundskolan årskurs 4-6 berättar: "Arbetsbelastningen är skyhög när man ska täcka upp för kollegor som är sjuka samt skicka hem saker till de elever som är frånvarande. Det förväntas att elevernas resultat ska vara höga trots senaste årets belastning. Det finns ingen tid för återhämtning”.

Likaså har den arbetsrelaterade stressen ökat och värst ser det ut i förskolan och i förskoleklassen där 7 av 10 lärare svarar att det är mer arbetsrelaterad stress.

– Vårterminsstarten 2022 saknar motstycke när del gäller hur hög andel av personalen som varit sjukskrivna och arbetsbelastningen på lärarna har varit fullständigt orimlig. Vi kräver tydliga satsningar som minskar på arbetsbelastningen. Det handlar både om att kraftigt prioritera bland arbetsuppgifter men också investera i utökad grundbemanning, förstärkt elevhälsa och fasta vikariepooler, säger Johanna Jaara Åstrand, ordförande för Lärarförbundet.

Johanna Jaara Åstrand, ordförande för Lärarförbundet.

Undervisningen har påverkats på flera sätt. 45 procent av lärarna svarar att det har blivit svårare att lära barnen/eleverna det de ska. 3 av 10 lärare svarar att undervisning har ställts in. Detta är vanligast i grundskolan årskurs 7-9 och i gymnasieskolan där 59 respektive 53 procent svarar detta.

En lärare i grundskolan årskurs 7-9 berättar: "Att lösa personalfrånvaro samt den ökade arbetsbelastningen som blir när många elever är hemma, dessa elever behöver ju på något vis ta igen det som de missar, i vissa fall har elev/vårdnadshavare höga krav på att skolan ska lösa det på olika vis."

Nära 4 av 10 lärare har under de senaste 12 månaderna övervägt att sluta som lärare på grund av den höga arbetsbelastningen. Av dessa svarar 41 procent att de har övervägt det minst en gång i veckan.

Insatser från arbetsgivaren saknas

Trots den höga arbetsbelastningen upplever inte lärarna att arbetsgivaren har gjort tillräckligt. Majoriteten, 58 procent, uppger att de delvis inte eller inte alls håller med att arbetsgivaren har satt in åtgärder för att minska arbetsbelastningen. Värst ser det ut för lärare i gymnasieskolan där 74 procent svarar detta.

En lärare i grundskolan årskurs 1-3 beskriver: "Verksamheten ska fortgå som vanligt trots att så många lärare och fritidspersonal är sjuka. Inte någon minskning på arbetsuppgifter, utvecklingssamtal ska göras som vanligt (på plats eller via teams). Mängder av olika planeringar och arbetsplaner ska skrivas och lämnas in".

– Det är naivt att tro att utebliven undervisning och inställda lektioner under två år kan tas igen på en lovvecka eller att man kan kräma ut ännu mer av en redan utsliten lärarkår. Det krävs långsiktiga resursförstärkningar och politiker som är beredda att ge eleverna det dom har rätt till samtidigt som man värnar lärares arbetssituation och autonomi, säger Johanna Jaara Åstrand.

Lärarförbundet kräver bland annat att:

  • staten ska finansiera en vikariepool hos varje huvudman. Vårt förslag är en fast vikarie per förskolenhet och i snitt två per grund- och gymnasieskolenhet (mindre enheter skulle bara få en, men större fler än två)
  • myndigheter och huvudmän vädjar till vårdnadshavare att hålla barnen/eleverna hemma om personalbristen är för stor
  • statsbidraget för personalförstärkning inom elevhälsan och specialpedagogik ökar från 280 miljoner till 500 miljoner. likvärdighetsbidraget ökar med 500 miljoner kronor för att satsa på de skolor som har störst behov
  • huvudmännen avstår från all icke-nödvändig administrativ inrapportering och upphör med alla krav på dokumentation som inte lärarna själva bedömer som ändamålsenliga.