Senast uppdaterad

2017-04-20

Skolkommissionens förslag

Skolkommissionen är en utredning tillsatt av regeringen som har sett över hur den svenska skolan fungerar och vad som behöver göras för att förbättra kvaliteten, likvärdigheten och i förlängningen måluppfyllelsen i den svenska skolan. Kommissionen kommer med ett stort antal förslag rörande finansiering, skolval, kompetensförsörjning och kompetensutveckling, särskilt stöd med mera. Här sammanfattar vi innehållet och våra synpunkter. Scrolla om du vill läsa hela eller klicka på den rubrik du är intresserad

Professionsprogrammet

Kommissionen föreslår ett professionsprogram i syfte att främja lärares och skolledares professionella utveckling och skolutveckling, samt bidra till positiva effekter på elevers kunskapsutveckling och skolresultat. Professionsprogrammet ska baseras på, och skapa förutsättningar för, kompetensutveckling, och innehålla ett antal nivåer och utvecklingsspår. Lärare och skolledare ska vara delaktiga i programmets utformning.

Vad tycker Lärarförbundet?

Ett professionsprogram ger en unik och positiv möjlighet att skapa den hållbara struktur för lärares och skolledares professionsutveckling som vi länge arbetat för. Ett professionsprogram kan också bidra till att lärare får större möjlighet att själva påverka sin utveckling under hela karriären.

Johanna Jaara Åstrand har förtydligat sin ståndpunkt i dessa frågor i ett särskilt yttrande till Skolkommissionens slutbetänkande.

​Kompetensförsörjning

Skolkommissionen föreslår reformvårdande, kapacitetsförstärkande och kvalitetsutvecklande element när det gäller kompetensförsörjningen till skolväsendet. Det handlar bland annat om insatser för att öka antalet behöriga, om en förstärkt lärarutbildning, om ökad samverkan mellan lärosäten och skolhuvudmän samt om en stärkt forskningskapacitet för att möta skolans och lärarutbildningarnas behov.

Vad tycker Lärarförbundet?

Det är positivt till att Skolkommissionen vill skapa fler och bättre vägar till lärarexamen, samt förbättra villkoren för lärare som deltar i behörighetsgivande studier. Sådana insatser är helt nödvändiga för att på sikt råda bot på lärarbristen. Även förslagen som rör förstärkning av forskning samt samverkan mellan skola och högskola ligger i linje med vad Lärarförbundet driver. Exempelvis föreslår Skolkommissionen att det skapas ett system för utveckling av praktiknära forskning. Tillsammans med den struktur för kompetensutveckling som föreslås i och med professionsprogrammet kan detta bidra till den infrastruktur för forskning och utveckling som Sverige har saknat.

Finansieringsfrågan

Kommissionen föreslår ett riktat statsbidrag till skolor baserat på sannolikheten att eleverna når kunskapsmålen – är den låg blir beloppet per elev högt och vice versa. Det beror bland annat föräldrars utbildningsnivå, om eleven lever med bägge föräldrar eller inte och om familjen uppbär försörjningsstöd. Därutöver föreslås utredningar av miniminivåer för hur mycket kommuner behöver satsa per elev, om en statlig finansiering ska införas samt om och hur gymnasieskolan ska regionaliseras.

Vad tycker Lärarförbundet?

Lärarförbundet ställer sig positivt till förslagen, även om vi anser att lösningarna borde sett annorlunda ut. Till exempel borde inte det riktade statsbidraget gå till skolorna, utan till kommunerna, som skulle få göra sina egna prioriteringar istället. Därtill ser vi inte att en utredning om miniminivåer eller statlig finansiering kommer att lösa något, men i den utredningen finns goda möjligheter att se över konsekvenserna av skolpengssystemet.

​Allsidig social sammansättning

Kommissionen föreslår att det ska införas en bestämmelse om att huvudmän ska verka för allsidig social sammansättning, att aktivt skolval ska införas och att kötid inte längre ska få användas som urvalsregel för fristående skolor, istället ska lottning tillåtas. Dessutom föreslås för årskurserna 7-9 i kommunala skolor att urval ska kunna baseras på lottning istället för närhet. Slutligen vill man att en utredning ska se över närhetsprincipen.

Vad tycker Lärarförbundet?

Lärarförbundet ställer sig positivt till förslagen, som en helhetslösning. Att införa aktivt skolval utan att samtidigt avskaffa kötiderna till fristående skolor vore inte ett bra förslag. Mycket bra är att man vill se över hur närhetsprincipen fungerar i en ny utredning, som kan landa i en lösning som skolområden (upptagningsområden). Genom sådana är det enklare att åstadkomma en allsidig social sammansättning.

Förändrad styrning

Kommissionen föreslår en regionalisering av Skolverket, så att det lättare ska kunna stödja huvudmän och skolor som behöver stöd. Därutöver föreslås en översyn av uppdrag och eventuellt sammanslagning av skolmyndigheterna.

Vad tycker Lärarförbundet?

Lärarförbundet ställer sig positivt till förslagen. Vi tror att en regionalisering av Skolverket kommer att förbättra stödet till de skolor och huvudmän som behöver stöd från nationell nivå. En översyn av skolmyndigheterna och deras uppdrag har vi efterlyst tidigare.

​Lärare och skolledare ska få bättre förutsättningar att ägna sig åt kärnuppgifterna

Kommissionen anser att ”förutsättningarna för lärare och rektorer att ägna sig åt sina kärnuppgifter, undervisning och skolledning, ska förbättras genom förenkling och minskning av administrativa uppgifter, bl.a. genom digitaliseringens möjligheter. Såväl staten som huvudmännen ska visa återhållsamhet med att ålägga lärare och rektorer dokumentations- och redovisningskrav.

Vad tycker Lärarförbundet?

Lärarförbundet tycker att ambitionen är den rätta i förslagen. Men tyvärr präglas kommissionens förslag i alltför hög grad av att det tillförs uppgifter, utan att några tas bort. I det framtida genomförandet av förslagen måste den frågan beaktas i mycket högre grad. Johanna Jaara Åstrand har, som ledamot i kommissionen, förtydligat sin ståndpunkt om arbetsbelastning i ett särskilt yttrande till Skolkommissionens slutbetänkande.

En god miljö för lärande och utveckling

Här föreslås bland annat tidig kartläggning av elevers förutsättningar inom framför allt läsinlärning för att kunna förebygga att skolsvårigheter uppstår. Andra förslag från kommissionen handlar om ”rektorns ansvar för trygghet och studiero, elevers respekt för skolans personal och för andra elever, elevernas egna ansträngningar i skolarbetet samt kunskapsspridning om vad som främjar trygghet och studiero.

Vad tycker Lärarförbundet?

Lärarförbundet tycker att ambitionen är den rätta i förslagen, även om vissa av dem framstår som svåra att lagstifta om (till exempel elevers respekt ). Detta är tyvärr ett av de områden som präglas av tillförs arbetsuppgifter, utan att några tas bort. I det framtida genomförandet av förslagen måste den frågan beaktas i mycket högre grad.

Johanna Jaara Åstrand har, som ledamot i kommissionen, förtydligat sin ståndpunkt om arbetsbelastning i ett särskilt yttrande till Skolkommissionens slutbetänkande.

​Stöd och stimulans

Kommissionen anser att det är viktigt att ”tidigt identifiera elever i behov av stöd och vidta effektiva åtgärder. Utgångspunkten bör vara att i första hand förebygga skolsvårigheter genom förebyggande individanpassade insatser”. Kommissionen noterar även att ”det finns ett stort behov av både kunskapsuppbyggnad och kunskapsspridning om effektiva arbetssätt och strukturer som främjar olika elevgruppers lärande och kunskapsutveckling”.

Vad tycker Lärarförbundet?

Lärarförbundet anser att detta är välkomna förslag som bör genomföras.