Masma51309 medium
Senast uppdaterad

2019-09-20

Rapport: Lärarna måste få trygghet att skapa studiero

Sveriges lärare ska inte behöva riskera att bli anmälda för att de gör sitt jobb. Hälften av lärarna i grundskolan och gymnasiet har undvikit att ingripa i stökiga situationer på grund av rädsla för att bli anmälda. Detta är oacceptabelt. Lärarförbundet kräver nu att skollagen ändras och att lärarnas befogenheter tydliggörs.

Det Lärarförbundet vill understryka är att lärare i dessa situationer aldrig ska behöva vara rädda för att göra fel för att bringa ordning och studiero i klassen. Så kristallklart måste det bli med regler och ansvar.

170614 0736

Johanna Jaara Åstrand om att hälften av lärarna i grundskolan och gymnasiet har undvikit att ingripa i stökiga situationer på grund av rädsla för att bli anmälda.

Rapport om studiero i klassrummen

Många lärare tvekar att gripa in i stökiga situationer i skolan. Det visar en undersökning Lärarförbundet gjort i samarbete med Novus. Det råder stor osäkerhet hos landets lärare kring vilka befogenheter de har för att ingripa när elever stör undervisningen, något som går ut över lärarnas arbetssituation och elevernas studiero.

Lärare har idag en högre arbetsbelastning än många andra yrkesgrupper och är kraftigt överrepresenterade när det gäller sjukskrivningar. Stressen över en stökig skolmiljö och ett undermåligt regelverk borde inte få lägga ytterligare sten på arbetsbördan.

I rapporten som publicerades i september 2019 visar Lärarförbundet på problemen med gällande regelverk och ger konkreta förslag på förändringar där politikerna måste ta sitt ansvar.

Rapporten visar bland annat att:

  • Hälften av lärarna har tvekat att ingripa i stökiga situationer på grund av rädsla för att bli anmälda.
  • 4 av 10 svarar att det inte är tydligt vilken befogenhet de har och känner sig ofta stressade över att inte veta hur de ska agera när elever stör.
  • En fjärdedel av lärarna har övervägt att sluta på grund av bristande studiero på deras lektioner.
  • Drygt 4 av 10 svarar att de känner sig osäkra på hur de ska agera när en elev vägrar lämna klassrummet trots att de har visat ut eleven.
  • Omkring en tredjedel känner sig osäkra på hur de ska agera när en elev vägrar lämna ifrån sig sin mobil eller andra föremål.
  • 30 procent har känt olust att gå till arbetet på grund av störande elever.

Skolan har en skyldighet att se till så att eleverna får utbildning av hög kvalitet. Att låta vissa elever förstöra lektioner och sabotera klasskamraternas koncentration och lärande är oacceptabelt. Ökade befogenheter för lärare att ingripa fysiskt är dock inte en lösning för att skapa studiero. Den verkliga lösningen handlar om tillräckliga resurser för stöd, tid för att planera undervisningen, elevhälsa och rastverksamhet.

Gavel 2492011 1920

Sveriges lärare måste få veta hur de kan agera för att skapa trygghet för alla elever utan att behöva oroa sig för att bli anmälda. Så är inte fallet i dag.

Ett juridiskt problem

Skollagen ger lärare rätt att använda den disciplinära åtgärden "utvisning ur klassrummet", men om eleven vägrar har lärare inte tydlig rätt att fysiskt ingripa. Juridiken är oklar.

En elev som beter sig störande kan blockera en hel lektion. Läraren har också tillsynsansvar för utvisade elever även när de lämnat klassrummet. Hur det ansvaret ska kunna upprätthållas är svårt att förstå.

Idag läggs ett extremt tungt ansvar på läraren att lyckas göra ett exakt korrekt ingripande. Ingripandet kan dra igång en process som sedan pågår i flera år, trots att läraren varit skyldig att ingripa. Rättsfall där lärare bedöms ha gjort ett riktigt ingripande drivs ändå vidare av myndigheterna på grund av att den ordningsstörande eleven uppger sig kränkt.

Eleven har i praktiken getts en absolut rätt att aldrig bli kränkt, oavsett hur agerandet påverkar den övriga elevgruppen. Alla elever ska givetvis garanteras respekt och värdighet, men vad som utgör en kränkning definieras inte tydligt i skollagen. Subjektivt upplevda kränkningar ges större betydelse än skolans grundläggande syfte och elevernas rätt till studiero.

Regelverk och stödåtgärder behövs

Lärarkåren måste få förtroende att agera för alla elevers bästa. Den yrkesetiska utgångspunkten är alltid att så långt möjligt agera utan fysiska ingripanden. Men när det inte är möjligt måste rätten till fysiskt ingripande finnas.

Idag saknas en felmarginal som skyddar läraren, även om något i ett akut ingripande i efterhand kan ifrågasättas.

Lärarna menar i rapporten att de viktigaste faktorerna för att långsiktigt kunna skapa studiero är:

  • särskilt stöd till de elever som behöver det,
  • mindre elevgrupper,
  • ordningsregler som upprätthålls av all personal,
  • fler vuxna i klassrummet och personal som ansvarar för eleverna på raster.

Det här är insatser som kräver resurser, men i dagsläget drar många huvudmän istället ner på anslagen till skolan. Det riskerar att förvärra problemen.

Lärarförbundet vill se en konkret förändring så att lärarna får förutsättningar att skapa studiero i klassrummen.

Ma51982  1

Lärarförbundets krav

Det är inte lärarna som är dåligt insatta, utan juridiken som är oklar. Lärarförbundet kräver därför att regeringen prioriterar det förebyggande arbetet och ser över skollagen. Här listar vi de viktigaste kraven.

Förtydliga hur lärare kan ingripa

Skollagen behöver förtydliga när och hur lärare har rätt respektive skyldighet att ingripa fysiskt. En elev som själv har orsakat en ordningsstörning kan inte ha en absolut rätt att aldrig uppleva sig kränkt när en lärare måste ingripa för att utöva sitt tillsynsansvar och skapa trygghet och studiero – förutsatt att lärarens agerande var proportionerligt. Det är helt orimligt att Barn- och elevombudet ska kunna döma ut skadestånd i sådana fall.

Definiera tillsynsplikten

Lärares tillsynsplikt behöver definieras. Idag följer den indirekt av föräldrabalken och delvis av brottsbalken samt ur praxis från domstolarna. Tillsynsplikten fordrar en egen definition i skollagen. Det behövs också rutiner för tillsynen, så att en lärare kan fortsätta sin undervisning även när hen har behövt utvisa en elev.

Ändra anmälningssystemet

Anmälningssystemet till Skolinspektionen behöver ändras. En anmälan borde alltid hanteras av huvudmannen först och endast därefter kunna överklagas till inspektionen. Många anmälningar skulle kunna undvikas om huvudmannen ges möjlighet att skapa en dialog mellan anmälaren och den berörda skolan.

Större arbetsmiljöansvar från huvudmännen

Skolhuvudmännen måste ta sitt ansvar för den organisatoriska och sociala arbetsmiljön. Det ska finnas rutiner för dokumentation av disciplinära åtgärder, och för hur man löser tillsynen över en elev vid kvarsittning eller utvisning. En lärare som har blivit anmäld ska få handledning och kontinuerligt stöd under utredningen. Det är oacceptabelt att arbetsgivare ibland har sagt upp eller köpt ut en lärare innan de juridiska processerna är avslutade, vilket gör att läraren döms på förhand.

Sätt in extra stöd i tid

Resurser måste ges för att kunna sätta in extra stöd i tid. Idag nekas elever stöd trots att lärare påtalar behovet. Ju fler elever som får den hjälp de behöver – desto lugnare blir det i klassrummet. Elevhälsan behöver också förstärkas. Idag varierar nivån kraftigt mellan olika skolor.

Ge mer planeringstid

Lärarna behöver få mer tid för att planera och utveckla undervisningen, liksom möjligheter att arbeta i mindre elevgrupper. En del krav på dokumentation och rapportering bör rensas bort ur styrdokumenten. Avlastning behöver också ske genom att anställa socialpedagoger och mentorer för socialt relaterade elevbehov samt administrativa lärarassistenter för mer praktiska göromål.

Satsa på mindre grupper och fler fritidshemslärare

Ge lärare större möjligheter att bedriva undervisning i mindre grupper eller i halvklass. När läraren har mer tid för att se varje elev, anpassa undervisningen och följa upp deras utveckling, så skapar det studiero.

Skapa mindre grupper på fritidshemmen och anställ fler lärare i fritidshem. Utbildningen i fritidshemmet fokuserar på elevernas sociala, emotionella och praktiska utveckling. Många lärare i fritidshem arbetar även under den obligatoriska skoldagen med att stödja kamratrelationer och ge eleverna erfarenhet av demokratiska processer utifrån skolans värdegrund. En pedagogisk, strukturerad rastverksamhet bidrar till trygghet och rörelse, vilket förbättrar studieron.

Väl utbyggd elevhälsa

Se till att elevhälsan är väl utbyggd med speciallärare, specialpedagoger, skolkuratorer, skolpsykologer och andra kompetenser. Elevhälsan ska både verka förebyggande och ha förutsättningar att anpassa stöd efter elevernas behov. När alla elever får det stöd de behöver och får de bästa förutsättningarna för att må bra i skolan ökar vi också studieron för alla elever.

Kompetensutveckling om elever med särskilda behov behöver spridas

Specialpedagogiska skolmyndighetens kompetensutvecklingsinsatser om elever med funktionsnedsättningar, diagnoser eller andra särskilda behov behöver spridas till många fler skolor för att all skolpersonal ska kunna bidra till att arbeta systematiskt för mer tillgängliga lärmiljöer och anpassningar för denna elevgrupp.

Mer undervisning om konflikthantering och ledarskap på lärarutbildningen

Lärarutbildningen ska ge alla blivande lärare undervisning om verktyg och metoder för konflikthantering och ledarskap i klassrummet, såväl som en god grund i skoljuridik och vilka skyldigheter och befogenheter en lärare har. Lärarutbildningen måste även få resurser för att kunna ha mer lärarledd undervisning, där studenterna får diskutera situationer som kan uppkomma med en erfaren lärare. Den verksamhetsförlagda utbildningen inom lärarutbildningen måste stärkas genom ökade resurser och att alla VFU-handledare ska ha genomgått en handledarutbildning. Kompetensutveckling för konflikthantering, t.ex. i lågaffektivt bemötande, behöver få en plats i det kommande professionsprogrammet för lärare.