Shutterstock 85837840

Rapport: Från obehörig till lärare

I dag saknas 65 000 lärare. Men med rätt satsningar kan lärarbristen snabbt minska. Vi har undersökt förutsättningarna för obehöriga lärare att bli behöriga – en grupp som redan har foten inne i skolan. Resultatet är slående. Hälften av de tillfrågade som saknar behörighet går eller har någon gång påbörjat en lärarutbildning. Och hälften av dem har i sin tur endast en termin kvar till examen.

Behovet av ett nationellt grepp kring lärarbristen är skriande. Lösningen är inte att tumma på legitimationskravet och abdikera inför den rådande situationen. Det vore direkt förödande för Sveriges ställning som kunskapsnation. Sverige måste blicka framåt.

Johanna webben ny2

Johanna Jaara Åstrand, ordförande i Lärarförbundet om konkreta förslag att kunna lösa lärarbristen.

Bristen på lärare är alarmerande. I dag saknas ungefär 65 000 lärare ute i landets skolor, förskolor och fritidshem. Att lärare är utbildade är viktigt för kvaliteten i undervisningen och för elevers rättigheter. Enligt skollagen är bara lärare och förskollärare med legitimation behöriga att undervisa. Men på grund av lärarbristen uppfylls inte detta på långa vägar. Prognoser visar att fram till år 2031 är det totala rekryteringsbehovet 187 000 heltidstjänster. Störst är behoven de närmaste fem åren då skolor och förskolor beräknas rekrytera lärare och förskollärare till motsvarande 77 000 heltidstjänster.

Lärarbristen kräver handlingskraft. Det krävs ett samlat ansvar från arbetsgivare, stat och profession. Pressen på arbetsgivarna att få upp antalet lärare måste öka. I dag är det för lite konsekvenser för huvudmän som inte jobbar aktivt med behörighetsläget. Huvudmännen måste prioritera behörighet, även om det kort sikt försvårar tjänstefördelningen.

I den här rapporten har vi undersökt förutsättningarna för obehöriga lärare att bli behöriga – en grupp som redan har foten inne och arbetar i skolan. Läs den i sin helhet här.

Obehöriga lärare fyller lärarbristens tomrum

Lärarbristen gör att många skolor har en betydande andel obehöriga lärare, tomrummet måste fyllas på något sätt. En hög andel obehöriga lärare på en skola innebär en risk för hög omsättning på lärare - något som går ut över eleverna då de får inte en sammanhållen undervisning. Det finns även stor risk för sämre kontinuitet i lektionsplanering, betygssättning och relationer till lärare.

Den stora andelen obehöriga lärare innebär att arbetsbelastningen för lärarna ökar. Endast lärare får sätta betyg vilket gör att arbetsbelastningen för dem blir större när betygen ska sättas. Men det finns också andra effekter. Lärare kan ofta få en handledande roll gentemot obehöriga lärare, trots att ett sådant uppdrag inte finns med i tjänstebeskrivningen.

Toppbilder temasidor  1

Dessutom är rollen som obehörig lärare i sin natur otrygg när det kommer till anställningsformen. Legitimationsreformen menar att undervisning endast ska bedrivas av utbildade lärare och det innebär bland annat att endast behöriga lärare har tillsvidareanställning. Men effekten av lärarbristen kan göra att skolorna håller hårt även i obehöriga lärare. Vår undersökning visar att en av fyra obehöriga lärare uppger att de kan förlora sitt jobb inom ett års tid. Behöriga lärare har nästintill ingen sådan oro.

Det finns tydliga fördelar med att vara lärare. Lönen är högre, man får mer kompetensutveckling och har en tryggare anställning. Det stämmer också överens med den uppfattning de obehöriga lärarna i vår undersökning har. I undersökningen fick de svara på frågan om vad de tror kommer hända om de får en behörighet och de allra flesta menar att de kommer att få nya arbetsuppgifter, mer ansvar och mer kompetensutveckling. Lön och trygghet lyfts fram som tydliga markörer för en behörighet.

Ska rmavbild 2019 06 25 kl. 16.40.21

I vår undersökning är det tydligt att obehöriga lärare trivs med sitt jobb. Det visar sig att 8 av 10 obehöriga lärare anger att fördelarna med yrket uppväger nackdelarna, samma som för lärare. Även när vi frågade obehöriga lärare om de fick välja yrke på nytt så svarade en ungefär lika stor majoritet i gruppen att de på nytt skulle välja detta, nästan 7 av 10.

Sammantaget visar detta att obehöriga lärare har stora drivkrafter för att stanna i skolan och är den grupp som rimligen är enklast att rekrytera in i en lärarutbildning igen.

Rätt insatser snabbt kan minska lärarbristen markant inom tre år

Ska rmavbild 2019 06 19 kl. 13.26.09

49 procent av de obehöriga lärarna i vår undersökning går en lärarutbildning eller har någon gång påbörjat en lärarutbildning. I undersökningen fick också de obehöriga lärarna som påbörjat en lärarutbildning svara på hur många terminer de bedömde att de har kvar till examen. Hälften svarar att de har bara en termin kvar från att bli lärare. Endast 3 procent har svarar "7 terminer eller fler kvar".

Ska rmavbild 2019 06 20 kl. 09.58.51

En klar majoritet av de obehöriga lärarna i vår undersökning är beredda att påbörja en behörighetsgivande utbildning inom 2 år. Detta tyder på att vi med rätt insatser och rätt förutsättningar snabbt skulle kunna minska lärarbristen.

Det behövs bättre förutsättningar för att bli lärare

Ska rmavbild 2019 06 20 kl. 09.51.47

Det framgår alltså i vår undersökning att hälften av de tillfrågade obehöriga lärarna kan bli behöriga inom en termin. Och de har dessutom många drivkrafter för att vilja bli det. Vad är det då som stoppar dem? Jo det är tydligt att det behövs bättre förutsättningar för att kunna bli lärare.

De förutsättningar som de tillfrågade menar är viktigast är de tre följande: validering, studiefinansiering och studievillkor.

En väldigt stor andel (64 %) tycker att möjligheten att kunna validera sin yrkeserfarenhet är en avgörande faktor för att vilja läsa en behörighetsgivande utbildning. Detta är också en faktor som vi vet är svår, men som behöver utvecklas för att hitta en balans mellan att inte behöva läsa redan erhållen kunskap samtidigt som det inte blir en genväg så att den examinerade läraren saknar nödvändiga yrkeskunskaper.

Ska rmavbild 2019 06 20 kl. 09.51.31

Två tredjedelar (64 %) av de obehöriga lärarna i vår undersökning anger också att det spelar en avgörande roll att lärautbildningen kan genomföras med någon typ av lön.

Hälften av de obehöriga lärarna anger även att det spelar en avgörande roll att de kan studera på distans, och många anger också att lärcenter spelar en stor roll.

Skolors och huvudmännens ansvar

Alternativa vägar till läraryrket går via lärosäten, precis som den reguljära lärarutbildningen. Här är det viktigt att enskilda lärosäten får och tar ett ansvar för att hitta flexibla former vid sidan av den ordinarie lärarutbildningen. Men även huvudmännen har ett ansvar för att följa upp behörighetsläget och ge bra villkor. I vår undersökning är det tydligt att, om det satsades på, skulle de obehöriga lärarna kunna bli lärare fort - men det kräver att de får bra förutsättningar och studievillkor.

I dag finns följande alternativa behörighetsgivande vägar in till läraryrket.

  • kompletterande pedagogisk utbildning (KPU)
  • vidareutbildning av lärare (VAL) inklusive validering.
  • utländska lärares och förskollärares vidareutbildning (ULV)
  • Arbetsintegrerad lärarutbildning
  • Förstärkt studiemedel för KPU-studenter
  • Projektet "Nya vägar in i läraryrket" - ska pågå mellan 2018-2021 och ska kunna erbjuda validering, kunskapsspridning, ämneskurser samt kurser inom den utbildningsvetenskapliga kärnan.

Dock är detta vägar som det finns utrymme att satsas ännu mer på men också att vidareutveckla.

Vi kräver att det sätts högre press på arbetsgivarna att prioritera behörighetsläget och att stat tillsammans med huvudmän tar ett större ansvar för former och villkor för behörighetsgivande utbildning

Omslagsbild

Våra förslag

Lärarförbundet kräver:

  • att en myndighet får i uppgift att permanent se till att behörighetskompletterande och behörighetsgivande utbildningar ges utifrån de breda behov som finns idag.
  • att en sådan myndighet också får uppdraget att samordna en nationell valideringsstrategi samt ansvara för en nationell strategi för lärarförsörjningen. Det innebär bl.a. att löpande inventera vilka lärarutbildningar som saknas samt initiera och stödja etablering av de utbildningar som saknas. En viktig initial reform är att förskola och fritidshem omfattas av VAL på lika villkor som övriga skolformer.
  • att behörighetsgivande utbildning får en roll inom ramen för ett kommande professionsprogram. Huvudsyftet med professionsprogram syftar till att ge alla legitimerade lärare samt skolledare möjligheter till professionell utveckling genom hela yrkeslivet. Det är rimligt att även behörighetsgivande utbildningar finns med inom ramen för ett professionsprogram, som ett allra första steg och ett villkor för att delta i övriga nivåer.
  • att huvudmän tillsammans med lärosäten utvecklar former för studier som underlättar att studierna går att kombinera med förvärvsarbete.
  • att en särskild satsning görs för att öka andelen behöriga yrkeslärare. Det handlar både om riktad studiefinansiering men också om valideringslösningar.
  • att regeringens satsning på ”utvecklingstid” används för behörighetsgivande utbildning för obehöriga lärare. Utvecklingstid är ett förslag till ett arbetsmarknadspolitiskt program och är en av Miljöpartiets punkter i januariöverenskommelsen. Den är tänkt som en åtgärd för att möta den enskildes behov av kompetensutveckling och riktar sig till personer med en gedigen anknytning till arbetsmarknaden.