Brooke cagle 609874 unsplash
Senast uppdaterad

2020-03-03

Rapport: Felsökning pågår. It i skolan behöver en omstart

Många av de satsningar på digitala verktyg som hittills genomförts i skolan har inte gett önskat resultat. Lärarförbundets undersökningar visar att det är mycket vanligt att it-strul och bristande it-support stör både undervisningen och studieron. Nästan hälften av lärarna svarar att undervisningen störs på hälften av lektionerna eller fler av digitala verktyg som strular. Vi kräver nu en starkare nationell samordning av digitaliseringen i skolan, och att såväl regering som huvudmän tar ansvar för en likvärdig tillgång och användning av digitala verktyg i skolan.

Störs dina lektioner av teknik som krånglar? Hur påverkas studieron när tekniken inte fungerar? Och får du den it-support som du behöver? Vi vill veta hur du har det på jobbet, svara på vår enkät - Arbetsplatsdialogen, det tar bara 5 minuter. Gör din röst hörd här!

Lärarna måste själva ges förutsättningarna att styra över de pedagogiska redskapen – även när de är digitala.

Johanna halsduk

Rapport om den digitala arbetsmiljön i skolan

Digitala verktyg har en potential att förbättra, effektivisera och individualisera undervisningen. De har också en potential att förbättra arbetsmiljön för lärare, genom att förenkla nödvändig administration och anpassa undervisningen bättre till alla elever. Det har satsats mycket pengar på så kallade en-till-en-lösningar (en dator till varje elev) vilket gör att datortätheten i svensk skola är hög. Men under åren har det också kommit alarmerande rapporter kring upphandlingar som hartt fel, lärplattformar med säkerhetsrisker och om digitala verktyg som krånglar.

Krånglande digitala verktyg påverkar lärare och skolledare negativt. Dels i form av arbetsmiljöproblem så som ökad arbetsbelastning, stress och risk för ohälsa, dels i form av negativ påverkan på organisationen och på verksamheternas effektivitet (Arbetsmiljöverket, 2015). Krångel med digitala verktyg kostar också mycket pengar. Vision gjorde hösten 2019 en beräkning på vad it-strul kostar kommunerna kostar, vilken visade att den totala kostnaden, omräknat för samtliga anställda i kommuner och regioner, uppgick till 29,7 miljarder kronor (2019). Det är pengar som hade kunnat gå till skolan för att till exempel öka lärartätheten och förbättra arbetsmiljön.

Lärarförbundet rapport visar bland annat:

  • Var fjärde lärare svarar att deras undervisning störs av att digitala verktyg krånglar på hälften av lektionerna eller fler.
  • 55 procent av lärarna i grundskolan (årskurs 7-9) svarar att deras undervisning störs av att digitala verktyg krånglar på hälften av lektionerna eller fler.
  • 4 av 10 lärare svarar att krångel med digitala verktyg leder till störd studiero på hälften av lektionerna eller fler. Högst är siffran i grundskolan i årskurs 7-9 där 44 procent svarar detta.
  • Nästan var tionde lärare svarar att de inte får någon it-support alls och majoriteten av de som får it-support svarar att de inte får it-support samma dag.
  • Majoriteten av de kommunala huvudmännen ger inte skolorna it-support, it-pedagogiskt stöd eller resurser till kompetensutveckling i den utsträckning som behövs.

Om undersökningarna
4-23 oktober 2019 genomförde Novus på uppdrag av Lärarförbundet en undersökning med syfte att undersöka om krånglande teknik förekommer och hur tillgången till it-support ser ut i skolorna. Svarsfrekvensen blev 49 procent och 1046 lärare från förskoleklass till gymnasieskolan deltog. I januari och februari 2020 genomfördes också en undersökning med frågor om digitalisering till Lärarförbundets lokalavdelningar. 224 lokalavdelningar svarade vilket innebär en svarsfrekvens på 77 procent.

Så störs undervisningen av krånglande teknik

Resultaten visar att mer än hälften av lärarna i grundskolan (årskurs 4-9) svarar att deras undervisning störs av digital teknik/digitala verktyg som krånglar på hälften av lektionerna eller fler. I samtliga andra delar av skolväsendet är det cirka var fjärde lärare som säger att undervisningen störs på hälften av lektionerna eller fler (Diagram 1). 4 av 10 lärare svarar också att krångel med digital teknik/digitala verktyg leder till störd studiero på hälften av lektionerna eller fler. Högst är siffran i grundskolan i årskurs 7-9 där 44 procent svarar detta (Diagram 2).

Diagram it strul2

Diagram 1. Andelen lärare som svarar att deras undervisning störs av att digital teknik/digitala verktyg krånglar på hälften av lektionerna eller fler uppdelat på alla lärare samt för de olika delarna av skolväsendet. Baseras på 1046 svar.

Diagram it strul1

Diagram 2. Andel lärare som svarar att krångel med digital teknik/digitala verktyg i undervisningen leder till störd studiero på hälften av lektionerna eller fler uppdelat på alla lärare samt för de olika delarna av skolväsendet. Baseras på 1046 svar.

Lärares tillgång till it-support och stöd

Tillgången till it-support varierar. Majoriteten av avdelningarna svarar att de kommunala huvudmännen inte ger it-support i den utsträckning som det behövs (Diagram 3). Nästan var tionde lärare svarar att de inte får någon it-support alls. Av de som får it-support svarar majoriteten att de inte får it-support samma dag (Diagram 4).

Diagram till rapport   it strul i skolan  3

Diagram 3. Andelen lokalavdelningar som svarar i vilken utsträckning deras kommunala huvudman ger skolorna it-support. Baseras på 224 svar.

Diagram till rapport   it strul i skolan  4

Diagram 4. Andel lärare som svarar huruvida de har tillgång till it-support och hur snabbt de kan få hjälp uppdelat på alla lärare samt för de olika delarna av skolväsendet. Baseras på 1046 svarande.

Än värre ser du ut med tillgången till it-pedagogiskt stöd (t.ex. IKT-pedagoger och utvecklingsledare). Endast var fjärde avdelning svarar att deras kommunala huvudmän ger it-pedagogiskt stöd i den utsträckning som behövs (Diagram 5). Dessutom svarar majoriteten (65 procent) av avdelningarna att den kommunala huvudmannen i låg grad eller inte alls avsätter resurser för kompetensutveckling gällande digitalisering (Diagram 6).

Diagram till rapport   it strul i skolan  5

Diagram 5. Fördelning över andelen lokalavdelningar som svarar i vilken utsträckning deras kommunala huvudman ger skolorna it-pedagogiskt stöd. Baseras på 224 svar.

Diagram till rapport   it strul i skolan  6

Diagram 6. Fördelning över andelen lokalavdelningar som svarar i vilken utsträckning deras kommunala huvudman avsätter resurser för kompetensutveckling gällande digitalisering. Baseras på 224 svar.

Slutsatser

Resultaten i Lärarförbundets undersökningar visar att det är mycket vanligt med it-strul som stör undervisningen. Nästan hälften av lärarna svarar att undervisningen störs på hälften av lektionerna eller fler och 4 av 10 svarar att detta leder till minskad studiero på hälften av lektionerna eller fler.

It-strul kostar kommunerna många miljarder och har negativa konsekvenser både för lärare och elever. I en tid med neddragningar är det viktigt att pengarna används till rätt saker och att lärarna får ägna sig åt att undervisa.

Samtidigt finns det stora brister i tillgången till it-support. Fler än hälften svarar att de inte har tillgång till it-support samma dag. Det här får självklart stora konsekvenser för både lärare och elever och kan skapa stress, högre arbetsbelastning och sämre måluppfyllelse för elever. Förutom det, så finns det även brister gällande it-pedagogiskt stöd och kompetensutveckling vilket, enligt forskning, är helt avgörande för att implementeringen av digitala verktyg ska bli verkningsfull.

Lärarförbundet är positiva till digital teknik och digitala verktyg i skolan och ser att det finns potential att både förbättra arbetsmiljön för lärare men också att öka studieron för eleverna. Men då krävs det att man genomför kloka satsningar och har en fungerande digital infrastruktur med en närvarande teknisk- och pedagogisk support. Lärare ska inte behöva vänta flera dagar för att få hjälp och det är orimligt att så många lärare rapporterar att undervisningen störs på grund av krånglande teknik. Det borde ligga i både statens och huvudmännens intresse att minska teknikkrånglet både för att förbättra arbetsmiljön för lärare men också för att spara pengar.

"En lärdom av de resultat vi presenterar borde vara att lärarna själva måste ges förutsättningarna att styra över de pedagogiska redskapen – även när de är digitala. Lärarnas arbetsmiljö behöver bli en självklar del av beslutsunderlaget i varje situation där införandet av nya digitala verktyg kommer på tal", säger förbundsordförande Johanna Jaara Åstrand.

Lärarförbundets krav för en bättre digital arbetsmiljö

  1. Skolverket har fått i uppdrag att bli sektorsansvarig myndighet för skolväsendets digitalisering. Regeringen måste säkerställa att Skolverket får förutsättningar att stötta huvudmännen vad gäller ansvar och mandat. Skolverket ska även ha i uppdrag att sprida best practice och bidra till likvärdig tillgång och användning av digitala verktyg.
  2. Regeringen måste utifrån den nationella digitaliseringsstrategin för skolväsendet kompensera kommunsektorn i enlighet med finansieringsprincipen. Det rör bl.a. grundläggande infrastruktur, tillgång till teknisk och pedagogisk support samt kompetensutveckling.
  3. Regeringen måste förstärka skollagen så att det blir tydligt att huvudmannen har en skyldighet att säkerställa att verksamheterna har tillräckliga förutsättningar. Det inbegriper
    • Professionsstyrda beslut kring om, när och vilka digitala verktyg som används
    • Ändamålsenliga verktyg i enlighet med kap 1 § 35 Skollagen om utrustning
    • Närvarande och effektiv teknisk- och pedagogisk support som är lyhörd för lärares behov och tar hänsyn till deras pedagogiska kompetens
    • Tillfredsställande infrastruktur
    • Effektiv och långsiktig kompetensutveckling för lärare och skolledare
  4. Regeringen ska i enlighet med förslag i Skoldigiplan säkerställa att det tas fram ett nationellt stöd till huvudmännen för planering och organisering av digitaliseringen i skolväsendet lokalt samt för upphandling av digitala verktyg.
  5. Samtliga skolhuvudmän ska i egenskap av arbetsgivare utvärdera de digitala verktygen utifrån ett arbetsmiljöperspektiv. Den digitala arbetsmiljön ska som regel alltid ingå i det systematiska arbetsmiljöarbetet.
  6. Regeringen ska i enlighet med Skoldigiplan säkerställa att det initieras och finansieras forskning inom skolväsendets digitalisering som är praktiknära och flerdisciplinär, och som utgår från skolväsendets behov. Det handlar exempelvis om att genom särskilda medel möjliggöra för förskollärare, lärare och rektorer att medverka i praktiknära forskning