La rarfo rbundet bildbank ksp2013
Senast uppdaterad

2016-11-30

PISA 2015

Sverige har vänt trenden och elevernas resultat ökar. Det visar Pisa 2015. Men vad är egentligen den internationella undersökningen PISA? Här hittar du resultat och bakgrund till Pisa.

Sverige har vänt trenden i Pisa 2015

Pisa tabell

Sveriges resultat i Pisa-undersökningen förbättras, samtidigt som OECD-genomsnittet försämras. Så kan man kort sammanfatta de trender som vi ser i Pisa 2015.

Bättre än OECD i läsförståelse

För Sveriges del gäller att ökningen i matematik och läsförmåga är statistiskt säkerställd sedan 2012, medan ökningen i naturvetenskap inte är så stor att det går att säga att den är säker. I denna undersökning ligger Sverige på OECD-genomsnittet i två ämnen, matematik och naturvetenskap, medan vi i det tredje, läsförmåga, ligger strax ovanför OECD-snittet.

Även Norge har en positiv utveckling, samtidigt som Finland har en negativ. Trots det ligger Finland före de övriga nordiska länderna i alla ämnen (förutom Danmark i matematik).

Nu vänder resultaten

Över tid har de svenska resultaten skiftat ganska kraftigt, med bäst resultat i början av mätningarna och därefter en sjunkande trend. Men i Pisa 2015 ser vi att trenden är bruten och vi har nu har ökade resultat.

Flickor och pojkar presterar i stort sett lika

Pojkar och flickor presterar på samma nivå i matematik och naturvetenskap. I läsförståelse presterar flickor något högre, men ökningen mellan könen har minskat. Det är främst de pojkar som presterar lägst som har höjt sig.

Skillnader i skolsystem ökar

Ett problem är dock att skillnaderna i skolsystemet ökar. Det sker både genom att spridningen mellan eleverna, beroende på deras socioekonomiska status, ökar jämfört med tidigare och att skillnaderna mellan skolor växer.

Skillnad mellan skolor ökar också

Vi ser också att skillnaden mellan skolor har ökat och nu ligger klart högst av de nordiska länderna. Att OECD har stor skillnad mellan skolor beror på att många andra länders skolsystem har en tidigare uppdelning i studieförberedande- och yrkesförberandeprogram än vad vi har i Sverige.

9542

Den 6 december 2016 redovisades PISA-resultaten från de undersökningar som samlades in under 2015. Resultatet baseras på ett tvåtimmarstest som 15-åringar i 72 länder, däribland Sverige svarade på. Men hur var egentligen i Sverige när testet samlades in? Hur mådde 15-åringarna? Hur hade lärarna det? Låt oss ta en tillbakablick för att sätta resultatet i ett sammanhang.

Hur hade vi det i skolan?

Många lärare var stressade över den tunga arbetsbördan som de nationella proven innebär. SVT Dalarna beskriver april-maj 2015 som mardrömsmånader.

Flera skolor får bakläxa av Arbetsmiljöverket i början av 2015, där lärare vittnar om hög stress och för lite arbetsmiljöarbete för att motverka hög arbetsbelastning. Lärarförbundet har sedan länge larmat om lärares allt för höga arbetsbelastning och arbetsmiljö.

Enligt Lärarnas nyheter är antalet anmälningar från skolor till Arbetsmiljöverket, så kallade 6.6a-anmälningar högre än på arbetsmarknaden i stort.

Lärare känner också av resursbristen i skolan.

Delningsbild citat foto peterolson gymnasieskolaref

Hur såg det ut i lärare och elevers omvärld?

I media dominerades nyhetsflödet av en flyktingkris där bland annat skolan blev pressat och många extra insatser fick sättas in. Totalt hade Sverige 162 877 asylsökande under 2015, vilket var ungefär dubbelt så många som året innan.

Kommuner larmar på flera håll om resursbrist. Skolan ställs också inför helt nya organisationsutmaningar med stora grupper av unga som inte tidigare gått i svensk skola eller kan det svenska språket.

Lärarförbundet tillsammans med flera lärarfack från hela Europa engagerar sig i krisen med påminnelsen om att utbildning är en grundläggande mänsklig rättighet.

Men under debatten kring flyktingkrisen hamnade också lärarbristen i skymundan.

Har vi fått andra förutsättningar sedan förra PISA?

Tidigare PISA-undersökningen som publicerades 2012 vittnade om fallande kunskapsresultat hos Svenska elever. Det här ledde till en stor debatt om den svenska skolans kvalitet. Vi samlar årens större insatser som införts sedan 2011 fram till 2014 för att ge en bild av hur våra förutsättningar förändrats de senaste åren.

2014

  • Valår i Sverige. Skolan diskuterades och under valåret var Skolan en valfråga.
  • Nuvarande regerings vallöften lovade mindre klasser i lågstadiet och mindre byråkrati i skolan.

2013

  • Förstelärarreformen togs fram
  • OECD utredning tillsätts av dåvarande utbildningsminister Jan Björklund med anledning av låga PISA-resultat

2012

  • Matematiklyftet: Mellan 2012 och 2016 har 76% av alla matematiklärare deltagit i Matematiklyftet, som är en kompetensutvecklingsinsats i matematikdidaktik för lärare och förskollärare. Insatsen är den största som gjorts i ett enskilt skolämne någonsin i Sverige. Lärare är positiva till insatsen.

2011


Forskaren Svein Sjøberg: "PISA mäter inte det man påstår"