Lf fritidshem
Senast uppdaterad

2018-06-21

Tid för planering, reflektion och utveckling för lärare i fritidshem

Fritidshem värnar om elevens lust till lek och är en del av elevens utbildning för att bli en god samhällsmedborgare.

Lärare i fritidshem och fritidspedagoger ansvarar för undervisningen i fritidshemmet. Alla som arbetar där har ett uppdrag, men det är du som lärare i fritidshem som har ansvaret, och det förutsätter att du har tid att planera och utveckla den pedagogiska verksamheten.

Lärarförbundet har tagit fram skriften "Tid för planering, reflektion och utveckling för lärare i fritidshem". Den kan du ta hjälp av för att tydliggöra varför just du behöver tid för planering, reflektion och utveckling för att fullgöra ditt uppdrag. Du kan till exempel använda foldern som ett samtals- eller diskussionsunderlag med din arbetsgrupp, din chef eller huvudman.

Därför behöver lärare i fritidshem mer tid för planering, reflektion och utveckling

Tillsammans kan vi nå förändring!

Elever som trivs så bra att de inte vill gå hem. Som utvecklas till trygga, bra kompisar med god självkänsla och förmåga att ta ansvar för sitt lärande. Känns det igen? Självklart, det är vardag för lärare i fritidshem.

Varenda människa som sätter sin fot i ett fritidshem kan se vilken otroligt viktig roll de har för elevernas utveckling. Varenda människa kan också se att det inte är tack vare lärarnas förutsättningar – det är trots lärarnas förutsättningar. Stora grupper, dåligt med tid till planering, samarbete och utveckling och för få lärarkollegor sätter hårt tryck på lärare i fritidshem.

Jag tar varje chans jag får att ta fajten för fritidshemmen – i möten med ministrar, kommunpolitiker och generaldirektörer. Den nya läroplanstexten är ett kvitto på att fler börjar förstå verksamhetens betydelse.

Förtydligat arbetsgivaransvar för miljön

Samtidigt som den nya läroplanstexten ställer högre krav på kvaliteten i fritidshemmen har också den nya arbetsmiljöföreskriften förtydligat arbetsgivarens ansvar för arbetsmiljön. För att det ska gå ihop krävs att alla lärare i fritidshem garanteras tid för planering, reflektion och utveckling av verksamheten. Det är något som vi jobbar för på alla nivåer i Lärarförbundet.

Den här skriften har tagits fram som ett stöd för att diskutera planeringstid lokalt. Om du och dina kollegor tar diskussionen på er hemmaplan, tar jag den på mina arenor. Tillsammans kan vi få en förändring!

Johanna Jaara Åstrand ordförande, Lärarförbundet

Bild johannajastrand

Organisatorisk och social arbetsmiljö

Arbetsmiljöverkets föreskrift (AFS 2015:4), även kallad OSA.

Texten nedan är ett utdrag ur AFS:sen.

Om balans

Arbetsgivaren ska se till att de arbetsuppgifter och befogenheter som tilldelas arbetstagarna inte ger upphov till ohälsosam arbetsbelastning. Det innebär att resurserna ska anpassas till kraven i arbetet. (OSA 9 §)

Om tydlighet

Arbetsgivaren ska se till att de anställda känner till förutsättningarna för sitt arbete och vilka befogenheter de har. (OSA 10 §)

Var tydlig om:

  • Vilka arbetsuppgifter ska utföras?
  • Vem ska göra vad?
  • Vilka resultat ska uppnås?
  • Finns det några särskilda sätt som arbetet ska utföras på? I så fall hur?
  • Om tiden inte räcker – vad ska prioriteras?
  • Om någon behöver hjälp och stöd för att göra sitt jobb – vem kan hen vända sig till?

Läs mer om organisatorisk och social arbetsmiljö (AFS 2015:4)

När verksamheten planeras och organiseras finns ramar och krav i lag och avtal som ska respekteras:

  • Arbetstidslagen (ATL) och kollektivavtalen sätter ramarna för arbetstiden
  • Arbetsmiljölagen(AML) och förordningarna om Systematiskt Arbetsmiljöarbete (SAM) och den Organisatoriska och Sociala Arbetsmiljön (OSA) ställer krav på arbetets förutsättningar och organisation.

Org och social arbetsmilj  1100x600pxl

Osa illustration

Tid för planering, reflektion och utveckling

- tid för arbete som ger kvalitet i undervisningen.

Allt detta kan ingå i arbetet för en lärare i fritidshem. För vilka av dina arbetsuppgifter behöver du tid för planering, reflektion och utveckling? Hur mycket? Finns det balans mellan krav och resurser? Behöver några arbetsuppgifter minskas eller resurser tillföras? Kan vissa arbetsuppgifter utföras av andra än lärare i fritidshem?

Säkra tillräcklig tid för planering, reflektion och utveckling

För att leva upp till kvalitetskraven i läroplanen och skollagen menar vi att varje lärare i fritidshem måste få tid för planering, reflektion och utveckling av all undervisning, som schemaläggs varje vecka både enskilt och med kollegor. Det ska gälla oavsett om de arbetar med fritidspedagogisk undervisning på fritidshemmet, undervisar i olika ämnen i grundskola och förskoleklass, eller samverkar med andra lärare i grundskola och förskoleklass.

Tid f r planering  reflektion och utveckling klot slutbild

Skollagen (2010:800)

Skollagen innehåller grundläggande bestämmelser om det svenska skolväsendet. Syftet med utbildningen i fritidshemmet slås fast i Skollagens kapitel 14:

2§ ... Fritidshemmet ska stimulera elevernas utveckling och lärande samt erbjuda dem en meningsfull fritid och rekreation. Utbildningen ska utgå från en helhetssyn på eleven och elevens behov. Fritidshemmet ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap.

Skollagen (2010:800)

Läroplan för grundskolan, förskolan och fritidshemmet 2011 (reviderad 2016)

Läroplanen är en förordning som har utfärdats av regeringen och måste följas. Läroplanens kapitel 1, 2 och 4 ska ligga till grund för undervisningen i fritidshemmet. Här är några valda utdrag som visar på det centrala i uppdraget.

Kap. 1 - Skolans värdegrund och uppdrag

-Utbildningen ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på.

- Skolans uppgift är att låta varje enskild elev finna sin unika egenart och därigenom kunna delta i samhällslivet genom att ge sitt bästa i ansvarig frihet.

- Undervisningen ska bedrivas i demokratiska arbetsformer och förbereda eleverna för att aktivt delta i samhällslivet.

- Undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Den ska främja elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling med utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper.

- Skolans uppdrag att främja lärande förutsätter en aktiv diskussion i skolan om kunskapsbegrepp, om vad som är viktig kunskap i dag och i framtiden och om hur kunskapsutveckling sker.

Kap. 2 Övergripande mål och riktlinjer

Läraren ska: - tillsammans med eleverna utveckla regler för arbetet och samvaron i den egna gruppen,

- samarbeta med hemmen i elevernas fostran och klargöra skolans normer och regler som en grund för arbetet och för samarbete,

Förskoleklassen, fritidshemmet och skolan ska samverka på ett förtroende fullt sätt med varandra och förskolan.

Läraren ska: - samverka med och fortlöpande informera föräldrarna om elevens skolsituation, trivsel och kunskapsutveckling,

- ta tillvara möjligheter till kontinuerligt samarbete om undervisningen i förskoleklassen, skolan och fritidshemmet.

Kap. 4 Fritidshemmet forts. Läroplan Lgr 11

- Undervisningen i fritidshemmet kompletterar förskoleklassen och skolan genom att lärandet i högre grad ska vara situationsstyrt, upplevelsebaserat och grupporienterat samt utgå från elevernas behov, intressen och initiativ.

- Undervisningen syftar till att främja elevernas fantasi och förmåga att lära tillsammans med andra genom lek, rörelse och skapande genom estetiska uttrycksformer samt med utforskande och praktiska arbetssätt.

- I undervisningen ska eleverna genom leken ges möjlighet att bearbeta intryck, pröva sin identitet, utveckla kreativitet samt sin förmåga att samarbeta och kommunicera. De ska även uppmuntras och utmanas att pröva egna och andras idéer, lösa problem och omsätta idéerna i handling.

- Undervisningen i fritidshemmet ska komplettera förskoleklassen och skolan genom att erbjuda eleverna rekreation och vila för hälsa och välbefinnande.

- Undervisningen ska även ge eleverna möjlighet att utveckla goda kamratrelationer samt känna tillhörighet och trygghet i elevgruppen. De ska ges möjlighet att utveckla och pröva identiteter och uppfattningar i möte och samspel med andra. Undervisningen ska även ta tillvara olikheter och mångfald och på så sätt ge eleverna möjlighet att fördjupa sin förståelse för olika sätt att tänka och vara.

Det centrala innehåll som undervisningen ska behandla utgår från följande teman:

  • Språk och kommunikation
  • Skapande och estetiska uttrycksformer
  • Natur och samhälle
  • Lekar, fysiska aktiviteter och utevistelse.

Genom undervisningen i fritidshemmet ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:

  • pröva och utveckla idéer, lösa problem och omsätta idéerna i handling,
  • ta hänsyn till personliga behov av balans mellan aktivitet och vila,
  • skapa och upprätthålla goda relationer samt samarbeta utifrån ett demokratiskt och empatiskt förhållningssätt,
  • kommunicera med språkliga uttrycksformer i olika sammanhang och för skilda syften,
  • skapa och uttrycka sig genom olika estetiska uttrycksformer,
  • utforska och beskriva företeelser och samband i natur, teknik och samhälle,
  • röra sig allsidigt i olika miljöer samt förstå vad som kan påverka hälsa och välbefinnande.

Läs hela Läroplan för fritidshemmet – Lgr kap 1, 2 och 4

Skolverkets allmänna råd för fritidshemmet

”Det är viktigt att huvudmannen, rektorn och personalen i fritidshemmet är förtrogna med fritidshemmets uppdrag för att kunna arbeta målstyrt. När personalen planerar verksamheten ska de utgå från uppdraget som det formuleras i skollagen och i läroplanen, samt utifrån en inventering av den aktuella elevgruppens behov och intressen. Genom att arbeta på ett sådant sätt finns förutsättningar att bedriva en verksamhet som bygger på ett systematiskt kvalitetsarbete” (s. 12)

”Det är rektorns ansvar att se till att personalen i fritidshemmet kan arbeta i riktning mot de nationella målen. Rektorn behöver därför skapa tid och utrymme för personalen i fritidshemmet att, enskilt och tillsammans med arbetslaget, kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Det är också betydelsefullt att rektorn ser till att planeringstiden för fritidshemmets verksamhet inte påverkas negativt på grund av att personalen i fritidshemmet har uppdrag i förskoleklassen eller skolan” (s. 26)

”I samverkan mellan fritidshemmet, förskoleklassen och skolan är det av vikt att rektorn för bästa resultat ser till att det finns en gemensam och strukturerad planeringstid för fritidshemmets personal och berörda lärare i skolan. Under en sådan gemensam tid finns det goda tillfällen att utbyta erfarenheter och utveckla formerna för samarbetet. [...] I detta samarbete är det väsentligt att rektorn skapar förutsättningar för ömsesidighet och jämbördighet i samarbetet mellan olika personalkategorier, där eleven står i fokus för samarbetet.” (s. 28-29)

”Det är värdefullt att rektorn ser till att skapa utrymme för gemensamma pedagogiska diskussioner mellan personalen i fritidshemmet och i skolan, utöver planeringen av den dagliga verksamheten.” (s. 30)

”Rektorn behöver även skapa utrymme för personalen i fritidshemmet att, i de fall då de även tjänstgör i förskoleklassen eller skolan, kunna ställa om mellan de olika uppdragen.” (s. 30)

Allmänna råd för fritidshemmet

Illustration allmannarad

Definitioner

Tid för planering, reflektion och utveckling

kallar vi den tid för arbete som ger kvalitet i undervisningen, på kort och lång sikt. Den kan bland annat innehålla:

- uppföljning, utvärdering och utveckling av undervisningen genom planering, för-/efterarbete, dokumentation, reflektion och analys.

- kompetensutveckling genom att läsa forskning, delta i fortbildning och kollegialt lärande.

Varför begreppet tid för planering, reflektion och utveckling?

Med tid för planering, reflektion och utveckling tar vi ett helhetsgrepp kring den tid som lärare i fritidshem behöver för att kunna fullfölja sitt uppdrag. Där ingår självfallet tid för planering, men även möjlighet att utvärdera och utveckla undervisningen och verksamheten, och ge tid för att läsa in ny forskning, ta till sig nya arbetsmetoder, samt tid för reflektion och lärande enskilt och inom arbetsgruppen. Ett systematiskt kvalitetsarbete som utgår från kärnuppdraget kan också vara en viktig del av planeringstiden. Det innebär att fritidshemmets personal gemensamt, strukturerat och kontinuerligt arbetar med att analysera sin verksamhet, sätta upp målsättningar, planera, genom-föra och utvärdera utvecklingsarbetet.

Samverkan

kan betyda olika saker i olika sammanhang. För lärare i fritidshem handlar det oftast om de många typer av samverkan som beskrivs i läroplanen. Det kan betyda samverkan mellan fritidshemmet och skolan/förskoleklassen. Det kan också syfta på samverkan med elevens vårdnadshavare, elevhälsan, myndigheter eller det omgivande samhället. Slutligen så kan samverkan även avse det fackliga inflytandet på arbetsplatsen.

Ställtid

kallar vi den tid det tar att ställa fram, ställa bort och ställa om – praktiskt och mentalt – mellan verksamheter och aktiviteter, t ex mellan undervisning i grundskola/förskoleklass och undervisning i fritidshemmet. Se även citatet på föregående sida ur Skolverkets allmänna råd för fritidshemmet om betydelsen av tid för att ställa om mellan olika uppdrag.

Rast

är ett längre avbrott från arbetet, t ex din lunchrast. Arbetstidslagen säger att du ska arbeta högst 5 timmar innan du får rast, och normalt bör rasten vara minst 30 minuter lång. Rasten ska vara planerad och därmed finnas inlagd i ditt arbetstidsschema. Rasten räknas inte som arbetstid så du förfogar fritt över din tid och har rätt att lämna arbetsplatsen.

Paus

är ett kortare avbrott från arbetet. Pauser räknas in i arbetstiden, och då har du inte automatiskt rätt att lämna arbetsplatsen. Det ska enligt arbetstidslagen finnas möjlighet att ta de pauser som behövs under arbetsdagen, och arbetsgivaren är skyldig att organisera arbetet så att detta är möjligt.

Arbetstidsschema

Ditt schema ska visa arbetstidens förläggning; när arbetstiden börjar och slutar, samt när du har rast. Det kan variera olika veckor och perioder,
t ex under perioder med utvecklingssamtal. Ditt individuella arbetstidsschema ska vara godkänt av din chef.

Lärare i fritidshem

Endast den som är fritidspedagog eller lärare med inriktning mot fritidshem får anställas tillsvidare och bedriva undervisning i fritidshem. Titeln fritidspedagog är dock inte skyddad i skollagen. Sedan 15 år tillbaka har utbildningen inte längre titeln fritidspedagog, utan man får en lärarexamen/grundlärarexamen med inriktning fritidshem.

Därför använder Lärarförbundet begreppet lärare i fritidshem, och vi inkluderar alla fritidspedagoger, givetvis även de som är utbildade före 1977, i begreppet. De allra flesta fritidspedagoger kan bli legitimerade lärare i fritidshem om de ansöker om legitimation, och Lärarförbundet driver hårt att alla utbildade fritidspedagoger ska omfattas.