När tryggheten brister – rapport om hot och våld i skolan

Nästan hälften av högstadielärarna och mer än var femte gymnasielärare har utsatts för en hotfull situation av en elev de senaste två åren. Det visar Lärarförbundets rapport När tryggheten brister.

De flesta av Sveriges lärare går till jobbet utan att utsättas för hot eller våld. Men 28 procent av högstadielärarna och 10 procent av gymnasielärarna har utsatts för hotfulla situationer flera gånger de senaste två åren.

– Varje drabbad lärare är en lärare för mycket. Hot och våld mot lärare riskerar att få allvarliga konsekvenser inte bara för den som drabbas utan för hela samhället. Det håller inte. Skolledare måste få ett bättre stöd, tillräckliga resurser och ett starkt mandat från huvudmännen att leda arbetet mot hot och våld, säger Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand.

I Lärarförbundets nya rapport När tryggheten brister berättar drygt 1 000 lärare och ombud på högstadiet, gymnasiet och inom vuxenutbildningen om hur situationen med hot och våld ser ut på deras arbetsplatser.

Det är en problembild som spänner över mycket – från fysiska angrepp, som 16 procent av högstadielärarna råkade ut för under 2020, till verbalt våld av vårdnadshavare, som drabbade 10 procent av gymnasielärarna samma år.

Brister i arbetet med hot och våld

Undersökningen visar att de flesta skolor har rutiner och policys gällande hot och våld, men att det finns brister i det förebyggande arbetet och hur incidenter hanteras, till exempel när det gäller anmälningar av allvarliga tillbud till Arbetsmiljöverket.

– Det är helt centralt att en uppryckning sker, både av nationellt ansvariga politiker och av lärararbetsgivarna. Lärare har valt sitt yrke med stolthet och ska inte behöva riskera att hindras i sitt yrkesutövande av hot eller våld, säger Johanna Jaara Åstrand.

Kan spä på lärarbristen

Om inget sker riskerar situationen att spä på en redan allvarlig lärarbrist – 16 procent av högstadielärarna uppger att de har funderat på att lämna yrket på grund av hot och våld. 

Fler vuxna i skolan och mindre klasser skulle enligt lärarna och ombuden själva vara en viktig åtgärd för att få bukt med problematiken.

– Det förebyggande arbetet är a och o. Lärare måste få möjlighet att bygga förtroendefulla relationer med elever och vårdnadshavare. Därför måste politikerna backa upp sina rektorer och lärare med tydliga regelverk, ökade kringresurser och noll tolerans mot hot och våld. Lärare ska aldrig behöva stå ensamma i svårhanterliga situationer, säger Johanna Jaara Åstrand.

Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand.

Lärarförbundet kräver bland annat

Lärares och skolledares yrkesutövning måste omfattas av bestämmelserna om hot och våld mot tjänsteman. Hot och våld i samband med yrkesutövningen är inte bara ett angrepp på den enskilde individen, utan även på skolan som institution och i förlängningen på vårt demokratiska samhälle.

Huvudmännen måste ta ett större och mer aktivt ansvar. Trygghet och studiero behöver kontinuerligt följas upp och problem med hot och våld kartläggas. Arbetsgivaren är ytterst ansvarig för en god arbetsmiljö – både för att hantera incidenter och för det förebyggande arbetet.

Fler vuxna i skolan. Det behövs fler lärare, skolvärdar, mentorer, elevassistenter och socialpedagoger. Speciallärarna och specialpedagogerna måste bli fler och elevhälsan behöver förstärkas. Detta verkar förebyggande och lärare ska heller aldrig behöva stå ensamma i svårhanterliga situationer.

Om rapporten

Rapporten När tryggheten brister bygger på svar från drygt 1 000 lärare, arbetsplats- och skyddsombud. Lärarna ingår i Lärarförbundets medlemspanel hos Kantar Sifo.

Rapporten i media

Johanna Jaara Åstrand intervjuades även om rapporten i SVT Morgonstudion, men materialet är inte längre tillgängligt på Svtplay.


Har du blivit utsatt för hot och våld?

Om du eller dina kollegor blir utsatta för hot eller våld måste ni agera rätt. Det är lätt att bli chockad och antingen överreagera eller avfärda situationen. Ta därför stöd i andra och följ några enkla steg.