Senast uppdaterad

2022-03-17

Lön för skolledare

Är du rektor, skolchef, biträdande rektor eller innehar någon annan ledningsfunktion i skola eller förskola? Är du intresserad av att veta mer om din lön? Det här är en samlingssida som syftar till att ge stöd i processen kring den egna lönen.

Skolledare tjänar idag alldeles för lite. Skolledarens yrke är komplext och innebär ett stort ansvar. Men trots det motsvarar inte lönen de förväntningar som finns i yrket.


Skolledares löner måste öka

Förutom att skolledare har samma uppdrag som andra chefer med ansvar för t.ex. budget, resultat, medarbetare och arbetsmiljö, har de samtidigt flera andra uppdrag som andra chefer inte har. I det kan ingå många olika funktioner och roller, till exempel:

  • Uppgifter och ledning från både stat och huvudman
  • Ansvara för myndighetsutövning med beslut och utredningar som kan bli föremål för granskning och överklagan
  • Ansvara för att verksamheten inriktas mot de nationella målen och ser till att dessa är väl kända i verksamheten
  • Hantera utomstående granskning regelbundet
  • Leda medarbetare som är medlemmar i en profession
  • Främja kollegial samverkan
  • Ansvara för utveckling av undervisning
  • Arbeta för goda relationer med vårdnadshavare och med andra aktörer runt skolan
  • Lyssna till barn och elever i planering av verksamheten
  • Ta stöd av forskning och beprövad erfarenhet i planering av verksamheten
  • Utveckla och ansvara för den inre organisationen
  • Leda det systematiska kvalitetsarbetet och har ett statligt uppdrag att utveckla utbildningen
  • Söka behålla och rekrytera legitimerad personal med rätt kompetens och behörighet
  • Se till att det finns ett tydligt och väl strukturerat arbete kring särskilt stöd och särskilda anpassningar
  • Utvärdera arbetet och fördela resurser till särskilt stöd och extra anpassningar
  • Sörja för att resursfördelning i övrigt främjar likvärdighet
  • Leda ett hälsofrämjande och förebyggande arbete för barn och elever
  • Säkerställa en positiv studiemiljö fri från kränkningar och diskriminering för barn, elever och personal
  • Säkerställa trygghet och studiero för barn och elever

Det stora ansvaret som resultatansvarig och som chef och ledare för många lärare och elever motiverar att skolledare ska ha tydligt högre lön än sina medarbetare. Det ska finnas ett generöst tilltaget ansvarsavstånd mellan skolledare och skolans övriga medarbetare. Lärarförbundet Skolledares bestämda uppfattning är att skolledare ska tjäna i genomsnitt 20 000 kr mer per månad än de gör idag.

För att få till rätt löneökning för skolledare räcker det inte att skolledare blir bra löneförhandlare. Det måste till en systemförändring och då behöver staten gå in och ta ett utökat ansvar för skolan.

Staten har genomfört ett lärarlönelyft. Nu är det skolledarnas tur. Lärarförbundet Skolledare anser att ett skolledarlönelyft är det enda rimliga. Skolledare är Sveriges viktigaste chefer – som ska ha en skälig lön i förhållande till yrkets ansvar och komplexitet.

Ann-Charlotte Gavelin Rydman: 20 000 mer i månaden

"Skolledares löner måste upp och det är staten som måste stå för kostnaden" Det skriver Lärarförbundet Skolledares ordförande Ann-Charlotte Gavelin Rydman i sin blogg. Läs hela bloggtexten här.

Råd och stöd i lönefrågor

Lärarförbundet Skolledare erbjuder medlemmar lönestöd i många olika former.

  • Hos de allra flesta offentliga huvudmän och i en del fristående koncerner finns ett skolledarombud som du kan prata med. Det är kanske en kollega till dig som gått Lärarförbundet Skolledares populära skolledarombudsutbildning.
  • Du kan alltid ringa eller maila till Lärarförbundet Kontakt. Numret är 0770-33 03 03.
  • Lärarförbundet Kontakt erbjuder  personlig lönecoachning även för skolledare.
  • Tillhör du en avdelning kan du kontakta den i lönefrågor. Är du ansluten inom Riksorganisationen för fristående kan du ta hjälp av lokal part, ombud eller klubb. Saknas lokal part finns alltid din personliga ombudsman.
  • Om du vill veta vad andra tjänar behöver du statistik. Som enda förbund för skolledare erbjuder Lärarförbundet Skolledare ett löneverktyg som bygger på faktiska uppgifter. Andra förbund använder sig av enkätsvar som medlemmar frivilligt skickar in och därmed blir siffrorna mindre tillförlitliga. Klicka här för att komma till en sida som närmare förklarar statistiken för skolledare.
  • För att sedan komma vidare till statistikverktygen ”Min Lön” måste du vara inloggad. Den som inte är medlem har möjlighet att använda delar av verktyget under en begränsad tid ”Min Lön” för dig som inte är medlem hos oss.

Lönens olika delar

Här är ett förslag på hur du kan resonera om din lön i olika delar.

  • Till allra största delen bestäms lönen av befattningen - d v s arbetsuppgifter, ansvar, komplexiteten i uppdraget, krav på utbildning och erfarenhet, arbetsgivarens lönestruktur samt konkurrerande löner på arbetsmarknaden. Den här delen avgörs huvudsakligen redan när du anställs och påverkar din lön under lång tid.
  • En andra del handlar om ifall du får nya arbetsuppgifter eller ansvar eller om de ligger utanför vad som är vanligt i din befattning. Förändras ditt uppdrag på det sättet bör lönen justeras samtidigt, utanför den årliga löneöversynen.
  • En tredje del handlar om de arbetsresultat du presterar och hur väl du uppfyller de lönekriterier som gäller. Den delen avgörs vid lönerevisionerna.

Ibland förekommer också andra delar, t ex. temporära lönetillägg för tillfälliga förordnanden eller tillfälligt utökade ansvarsområden.

Avlösning av övertidsersättning

För skolledare förekommer ofta ett annan del som ofta är inbakat i lönen, så kallad avlösning av övertidsersättning. I chefsjobb är det vanligt att rätten till att begära övertidsersättning byts mot att lönen blir högre. För lärare och andra anställda som inte själva reglerar sin arbetstid är det inte lämpligt med den här typen av överenskommelser.

För många som tar ett skolledarjobb räknas detta in redan vid anställningstillfället, vanligen med en oidentifierad summa som för länge sedan spelat ut sin betydelse. Sannolikt kommer skolledares arbetsgivare endast informera om att övertidsersättning inte utgår, men inte om hur detta kompenseras. På övriga arbetsmarknaden betalas detta ofta ut med fem semesterdagar.

Lägg också märke till att avlösningen inte medför att arbetstiden blir längre än 40 timmar. Den gäller bara att skolledaren som exempelvis jobbar över en kväll får kompensationsledigt vid annat tillfälle. Här kan du läsa mer om avlöst övertidsersättning

Skolledares lönesamtal

Några tips kring hur du som arbetstagare ska agera vid ett lönesamtal.

  • Kolla alltid hur din lön ligger till i förhållande till jämförbara kollegor. När du går in till lönesamtalet behöver du ha en uppfattning om vad du anser vara en skälig lön för dig. Du har god nytta av statistik och stöd/coachning från Lärarförbundet.
  • Var väl insatt i de lönekriterier som gäller och ha en egen uppfattning om hur du presterat utifrån dessa. Skriv ned sådant som du vill framhålla innan samtalet och kontrollera att du sagt detta när samtalet är slut.
  • Se alltid på lönesamtalet som en del i en pågående process som gäller din utveckling och din prestation. Efter samtalet ska du veta vad som krävs för en ännu bättre löneutveckling. Om du är missnöjd med arbetsgivarens förslag, ska du naturligtvis ha fått reda på vad du förväntas göra bättre. Det är ofta klokt att koppla kompetensutveckling och annan utveckling inom arbetet till lönesamtalet.
  • Om du anser dig vara för lågt placerad lönemässigt ska du ta upp detta vid samtalet och få en förklaring till varför det är så. Du ska också avkräva din arbetsgivare på hur hen ser på dina framtidsutsikter. Du befinner dig på en arbetsmarknad för skolledare där arbete köps och säljs. Om det finns alternativ måste du förr eller senare besluta dig för om du ska fortsätta att sälja din kompetens till ett pris som är för lågt. Att fortsätta för länge med detta är sällan bra för dig och aldrig bra för din arbetsmarknad.
  • För anteckningar och spara dessa. Återknyt till och följ upp föregående anteckningar i samtalet.
  • Även för erfarna chefer kan det vara lite genant att framhålla sin prestation och kräva belöning för denna. Försök hålla denna känsla i schack. Den är mänsklig, men den kan vara ett hinder för dig här.

Mer om löneprocessen

Löneprocessen sker cykliskt året om. Den är kopplad till arbetsgivarens budgetprocess. Här kan du läsa mer om den processen.


Så här sker processen i avtalet för offentlig sektor, HÖK 21 Det är styrande inom hela utbildningssektorn och påverkar därmed alla andra avtalsområden.

Revisionsdatum

I ditt centrala löneavtal kan du läsa om vilket lönerevisionsdatum som gäller för dig. Exempelvis den 1 april för HÖK 21 och den 1 september för Almega Tjänsteföretagens löneavtal friskola. Dessa datum styr årshjulet för hela löneprocessen.

I kommunal verksamhet börjar beredning av ett budgetår ofta omkring ett år innan budgeten beslutas. I privat verksamhet kan det gå fortare. När budgeten bereds formuleras prioriterade områden, vilket påverkar löneprocessen. Inom dessa områden finns möjligheter för större lönepåslag. Det är alltså angeläget att facket engagerar sig redan i budgetberedningen då denna ger ramar för löneprocessen.

Lönestruktur

Lönestrukturen placerar yrkesgruppers löner i relation till varandra. Den ska ge en uppfattning om hur skolledares löner förhåller sig till andra chefer och till medarbetare inom organisationen. Offentlig verksamhet har upprättade arbetsvärderingssystem. Kontrollera var ni som skolledare är placerade och fundera över om det är något ni vill ha med till diskussion i överläggningen. Här presenteras en del av de inslag som gör rektorsjobbet till ett särskilt kvalificerat och ansvarstyngt chefsarbete.

Analys

Analysen bygger på tre huvudsakliga grunder, nuvarande lönestruktur, resultat i verksamheten och ev. diskriminering (jämställdhet). Analysen genomförs såväl på enhetsnivå som inom arbetsgivarens hela organisation. Baserat på analysen ger både arbetsgivare och fackförbund på förslag till åtgärder, dvs lönejusteringar för enskilda eller grupper, inför överläggningen.

Överläggning

När parterna sedan träffas för överläggning är det särskilt viktigt att denna fokuserar på tidigare process utifrån analysen. Överläggningen bör ske minst ett halvår före revisionsdatum.

Vid överläggningen formulerar parterna ramarna för årets löneprocess. Dessa blir styrande för hela den kommande processen ute på enheterna. Här avhandlas förändringar i lönestrukturen. Dessa är viktiga då de ofta gäller för många år framåt och därmed får påverkan på flera löneöversyner.

Andra områden som brukar bli aktuella är arbetsgivarens önskvärda prioriteringar samt hur lönekriterierna ska se ut. En överläggning som är väl förberedd av arbetsgivaren ökar graden av tydlighet och därmed tilltron till arbetsgivaren som lönesättare. Ett aktivt deltagande av såväl arbetsgivar- som arbetstagarpart bidrar till att önskvärd tydlighet uppnås.

Löneöversyn

Löneöversyn genomförs enligt den modell som förespråkas i det centrala löneavtalet. Utgångspunkten är alltid att cheferna sätter lönen inom ramen för överläggningen.

Lönesamtal finns i olika varianter, men innebär generellt att lönen meddelas senare, efter att samtliga samtal genomförts.

Lönesättande samtal innebär att ny lön meddelas i sittande samtal.

När lönerna är satta följer en avstämning mellan arbetsgivare och arbetstagarorganisation där man gemensamt följer upp att överenskommelser uppfyllts. Speciell uppmärksamhet ska ägnas åt gjorda erfarenheter av den genomförda processen i syfte att lägga grund för nästa. Till sist betalas de nya lönerna ut och processen börjar om igen.

Lönesättningen ska upplevas rättvis och förutsägbar

Det får inte förekomma vare sig godtycke eller någon form av diskriminering vid lönesättningen. Medarbetare har rätt att få veta varför de får den lön de får och hur den kan påverkas i framtiden. Förekommer uppenbar orättvis bedömning ska Lärarförbundets ombud kontaktas.

Lönekriterier

Din lön ska bedömas utifrån i förväg satta, väl kända, kriterier. Om ett lönesättningskriterium ska kunna fungera som ett stöd för lönesamtalet måste det uppfylla tre krav: det måste vara legitimt, relevant och tydligt. Det uppnår man genom att skolledare och förvaltningschef/företagets ledning diskuterar och kommer överens om hur man kan definiera vad som är ett gott arbete i skolledarfunktionen. Med detta som grund kan sedan kriterier skapas som ska utgöra ramen för kommande lönesamtal och värdering. Ett visst mått av subjektivitet förekommer naturligtvis alltid i dessa sammanhang och någon vetenskaplig rättvisa går inte att uppnå. Läs mer om lönekriterier.

Lönesamtalet

Att lönesamtalen är bra är betydelsefullt för organisationen. Nedan följer några punkter som är viktiga i sammanhanget:

  • I samtalet ska chefen redovisa sin värdering av hur medarbetaren uppfattas i respektive kriterium och ge medarbetare utrymme för att komplettera med sin bild. Lönesamtalet är inte en förhandling och det är ok att ha olika uppfattningar.
  • Det ska vara en dialog men den behöver inte landa i en samsyn. Lönesättande chef har alltid slutordet.
  • En utgångspunkt ska vara att medarbetaren ska avancera i lönenivåerna och det ska därför alltid vara tydligt vad som krävs för detta.
  • Lönesamtalet ska alltid dokumenteras. Utgångspunkten för dokumentationen ska vara att den ska följas upp vid nästa samtal.

En annan viktig aspekt är att det är ett bra arbete som ska ge bra lön. För mycket att göra är en dimensioneringsfråga, inte ett lönekriterium. Vi löser inte problemen genom högre lön för arbetsmässigt överbelastade skolledare. Arbetsmiljön förblir ju densamma även om skolledaren får högre lön.

Mer om lönekriterier

Löneavtalen utgår från en lönesättning som är individuell och differentierad samt kopplad till verksamhetens mål. Syftet med lönesättningen är att förbättra verksamhetens resultat.

Eftersom skolans chefer har ett särskilt ansvar för verksamhetens måluppfyllelse ska det finnas särskilda lönekriterier för skolledare, och dessa ska ha koppling till hela verksamhetens resultat.

Detta är tydligt angivet i flera löneavtal. HÖK, det kommunala avtalet, skriver till exempel i bilaga 1:
”Det är särskilt viktigt att lönen för chefer på alla nivåer tydligt avspeglar hur satta mål uppfylls och de resultat som vederbörande uppnår. Chefer är arbetsgivarens företrädare och har ett stort ansvar för att uppsatta mål nås och att uppföljning av resultat sker.”

Detta innebär naturligtvis att det ska finnas särskilda lönekriterier för skolledare och att dessa har koppling till hela verksamhetens resultat. Lärarförbundet Skolledare menar att detta resultatansvar ska återspeglas i tydligt högre löner för skolans chefer.

Här är en checklista på några krav som Lärarförbundet Skolledare anser bör uppfyllas. Lönekriterierna ska:

  • vara tydliga så att medarbetaren lätt förstår hur hen ska agera
  • vara relevanta för den verksamhet de avser och därmed enkelt kunna kopplas till prestationer
  • styra mot måluppfyllelse för verksamheten
  • spegla det som är viktigt i verksamheten
  • vara väl kända och diskuteras mellan chef och medarbetare minst en gång per år
  • inte missgynna någon specifik grupp, exempelvis äldre eller barnlediga
  • tas fram i samverkan med skolledarna men ägas av arbetsgivaren
  • inte vara fler än fem så att varje enskilt kriterium får genomslag i en sammanvägning
  • vara levande och förnyas när kraven på verksamheten förändras
  • utvärderas med jämna mellanrum

Skolledare representeras av skolledare

Skolledare är både chefer och ledare men också anställda. Uppdraget är komplext och därmed är det viktigt att ni i olika samtal med arbetsgivaren har någon som kan representera er och som har insikt i er arbetssituation.

Inte minst kan det vara direkt avgörande när det handlar om frågor som lön och arbetsmiljö, som alltid står högt upp på listan över skolledares prioriterade frågor som anställda. Lokalt är det därför av vikt att ni utser minst ett skolledarombud som tillsammans med er kan föra er talan inför arbetsgivaren i samverkan eller förhandling. Läs mer om skolledarombudets roll