Musikklass
Senast uppdaterad

2017-03-28

Lärare inom musik- och kulturskolan om sin arbetssituation

800 lärare inom musik- och kulturskolan har svarat på frågor om sin arbetssituation. Arbetsbelastningen är ofta för hög, och främst är det administration och dokumentation som ökat. Många besväras också av huvudvärk och tinnitus. Arbetsvillkoren måste bli bättre och yrket uppvärderas!

Undersökningen i snabbsammanfattning

Scrolla vidare för att läsa hela undersökningen eller klicka på den rubrik du vill veta mer om. du kan också ladda ner hela rapporten som PDF.

Musik- och kulturskolan är ett fundament i svenskt kulturliv

Hög arbetsbelastning ett växande problem

Rapport kulturskola 2017 bild 1  kopia

Dela bilden

Precis som inom skolväsendet har arbetsbelastningen inom musik- och kulturskolan ökat på senare tid. Två tredjedelar av lärarna anser att arbetsbelastningen har ökat de senaste tre åren och en tredjedel uppger att den ökat ganska eller väldigt mycket. Problemet med att lärare får mer att göra är ett tydligt mönster i alla våra undersökningar.

Administration är främste tidstjuven

Rapport kulturskola 2017 bild 2  kopia

Dela bilden

Det som framför allt tar upp mer av lärarnas tid är olika typer av administration och dokumentation. Det kan tyckas lite förvånande eftersom musik- och kulturskolans lärare inte omfattas av några nationella regelverk eller styrdokument. Även deltagande i arbetsgrupper, fler elever och större elevgrupper är områden som har ökat.

Många har problem som orsakas av hög ljudnivå

Rapport kulturskola 2017 bild 6

Dela bilden

Ett annat arbetsmiljöproblem som många lärare upplever är den höga ljudnivån i undervisningssituationen. Nästan två tredjedelar uppger att de känner sig trötta och många lider också av stress och tinnitus.

3 av 4 arbetar både dagtid och kvällstid

Många musik- och kulturskolelärare har en arbetssituation som skiljer sig från andra lärare. 3 av 4 uppger att deras arbetstid ligger både på dagtid och kvällstid, och var fjärde lärare har minst en dag i veckan där arbetstiden är uppdelad i dubbla arbetspass med obetald tid mellan passen.

Den utredning kring musik- och kulturskolan som lämnades till regeringen hösten 2016 föreslog att undervisningen i högre grad än idag ska äga rum under de ungas ”fria tid”. Att bygga upp högre väggar mellan skolväsendet och musik- och kulturskolan riskerar att splittra upp lärarnas arbetsdagar ännu mer.

Ett bättre samarbete med grund- och gymnasieskolan behövs

Enkäten visar tydligt att många lärare efterlyser ett större samarbete mellan sin egen verksamhet och skolan i sin kommun. I många kommuner fungerar samarbetet redan väl men på flera håll kan det bli bättre. Lärarförbundet vill att samverkan ska stärkas i hela landet, t ex genom att i högre grad lägga undervisningen i anslutning till skoldagen.

Lärarna vill nå underrepresenterade elevgrupper

Rapport kulturskola 2017 bild 7  kopia

Dela bilden

Det är tydligt att lärarna ser det som en mycket viktig del av sitt uppdrag att fler unga ska få del av det som musik- och kulturskolan kan erbjuda. Hela 3 av 4 lärare vill hitta sätt att nå ut bättre till de barn och unga som idag är underrepresenterade.

Så vill Lärarförbundet utveckla musik-och kulturskolan

  • Inför en nationell reglering, så att alla kommuner blir skyldiga att anordna musik- och kulturskola
  • Gör yrket mer attraktivt genom att minska arbetsbelastningen, ha färre delade arbetspass och låta de statliga satsningarna på karriärvägar och lön även gälla musik- och kulturskolan
  • Ge skolledarna rätt förutsättningar att organisera verksamheten
  • Skapa fler vägar in i yrket, både för konstnärsutbildade och ämneslärare
  • Öka samarbetet med skolan för att få fler elever med olika bakgrund att delta
  • Gör musik- och kulturskolan avgiftsfri

Läs fler förslag från Lärarförbundet om musik- och kulturskolan här

"Kulturskolan är viktig och det måste synas i fördelningen av resurser"