Faktasida1100x600 l rarf rbundets fritidshemspolitik

Lärare i fritidshem om sin arbetssituation: "Mer tid för kvalitet och arbetsglädje!"

Situationen i landets fritidshem är krisartad. Det visar den undersökning Lärarförbundet genomförde bland medlemmarna som arbetar i fritidshem sommaren 2017. Bristen på behöriga lärare i fritidshem är enorm, elevgrupperna för stora och lärarna har för lite tid till planering, reflektion och utveckling av den pedagogiska verksamheten. Fritidshemmen har en enorm potential att bidra till elevers utveckling - men rätt förutsättningar krävs.

För att fritidshemmen ska kunna förverkliga sin fulla potential krävs satsningar på fler lärare, högre lön, bättre arbetsvillkor och en tydligare prioritering av fritidshemmen, från såväl statligt håll som i kommunerna och på den enskilda skolan.

Undersökningen sammanfattad i sju punkter

Scrolla vidare för att läsa hela undersökningen eller klicka på den rubrik du vill veta mer om. Du kan också ladda ner hela rapporten som en pdf.

Tre av fyra har hög arbetsbelastning

En majoritet av lärarna i fritidshem upplever att de inte har balans i sitt arbete. Nästan tre av fyra svarar i enkäten att deras arbetsbelastning är för hög eller mycket för hög. Bara 5 av de 2 221 personer som svarat på frågan säger att deras arbetsbelastning är låg.

Det finns många områden som leder till den höga belastningen. De största problemen med arbetssituationen är att lärarna har otillräckliga resurser att ta hand om barn med behov av särskilt stöd, att elevgrupperna är stora, att lokalerna inte är anpassade för verksamheten och att lärarna saknar tid för planering och utveckling av den pedagogiska verksamheten.

Arbetsbelastningen har ökat utan att vi fått mer planeringstid. Många kolleger upplever arbetssituationen som tuff."

Marina Bildtse Vennerholm, förstelärare i fritidshem på Sandbäcksskolan i Katrineholm

Diagram 1 1100x600px

Många saknar utbildade kollegor

Bristen på lärare i fritidshem är akut – det är den lärarkategori där lärarbristen i relation till lärargruppens storlek är som allra störst. Många lärare saknar behöriga kollegor och får därmed ta ett allt större ansvar för den pedagogiska verksamheten och för att handleda sina outbildade kollegor. Varje årsarbetskraft med pedagogisk högskoleutbildning har idag i snitt ansvar för 50 elever, vilket är nästan 20 elever mer än för 10 år sedan.

Många lärare uttrycker att bristen på utbildade kollegor skapar stora problem i verksamheten. Det skapar hög arbetsbelastning och svårt att planera verksamheten, kvaliteten blir lägre och många uppger också att de inte hinner se alla elever och att de elever som har behov av stöd inte får det.

Diagram2 1100x600px

Resurserna är tajta med en hel del outbildad personal på avdelningen vilket gör att vi utbildade – förutom att organisera och styra verksamheten – också får ökad arbetsbörda.”

Annelie Arvidsson, lärare i fritidshem på Höglandskolan i Örnsköldsvik

Dubbla uppdrag en källa till både glädje och stress

I snitt använder en lärare i fritidshem drygt 60 procent av sin arbetsdag till själva fritidshemsverksamheten. Resten av tiden har de ofta arbetsuppgifter i grundskolan eller förskoleklass, som till exempel att fungera som extraresurs till läraren i klassrum eller elevresurs eller att undervisa i praktisk-estetiska ämnen.

Diagram3 1100x585px

Bilden av hur väl det går att förena de två uppdragen spretar. Sex av tio tycker i stort att deras kompetens används på rätt sätt när de arbetar i grundskolan eller förskoleklassen. I skolor som tar tillvara fritidslärarens kompetens kan de till exempel arbeta med fritidspedagogisk undervisning under själva skoldagen, stimulera lekfullt lärande i små elevgrupper eller ha aktiviteter på rasterna som förebygger mobbing och minskar stillasittandet.

Jag och en klasslärare jobbar tillsammans med en grupp på 28 barn. Läraren har huvudansvar för lektionsinnehållet, jag för fritids. Vi fungerar som varandras bollplank. Tillsammans blir vi starkare och mer kreativa så."

Karin Ljungblom, lärare i fritidshem och enhetsledare på Årstaskolan i Stockholm

Knappt fyra av tio tycker däremot inte att deras kompetens tas tillvara. Vissa menar att de mest används för enkla uppgifter som att vara "hjälplärare" i klassrummet eller ta hand om enskilda stökiga elever. Så bör det inte vara. Att lärare i fritidshem används för okvalificerat arbete under skoldagen är ett resursslöseri – både för elevernas utveckling och för skolans ekonomi.

Kompetensutveckling en bristvara

Bristen på kompetensutveckling är stor i hela skolsystemet, och fritidshemmen är inget undantag. Hela tre av fyra säger sig i enkäten ha liten eller ingen möjlighet till kompetensutveckling. Många upplever också att deras arbetstider och uppdrag gör att de går miste om chanserna till kollegialt lärande och gemensam utveckling som andra lärare på skolan får tillgång till.

Diagram4 1100x600

De senaste åren har också kraven på kvalitet i fritidshemmen ökat – inte minst med den nya läroplanstexten som kom 2016. Det är något som Lärarförbundet arbetat för och välkomnat. Men då måste lärarna få de resurser de behöver för att kunna hinna utveckla verksamheten för att leva upp till de nya kvalitetskraven. Idag är det inte så, till exempel är det bara en av tre som upplever sig ha haft tillräckliga möjligheter att arbeta med implementering av den nya läroplanstexten.

Det är en oroande signal. Det är helt grundläggande att lärarna får tid att utveckla sin verksamhet utifrån de nya kvalitetskraven. Det är bara så ambitionshöjningarna blir verklighet och kan ge en varaktig effekt, annars riskerar de att stanna vid pappersprodukter.

Lärarna vill arbeta med självkänsla, grupputveckling och lekfullt lärande

Många lärare trivs med sitt uppdrag och vill utveckla det. De ser vilken stor potential fritidshemmen har att vara en stärkande plats i elevernas vardag om lärarnas kompetens används rätt. På frågan om vad de skulle vilja arbeta mer med om de fick rätt förutsättningar svarar en majoritet att de skulle fokusera på sociala aspekter som gruppens sociala utveckling och elevernas förmåga att samarbeta och kommunicera. Att stödja elevernas självkänsla och motivation och att arbeta med lekfullt lärande och kreativitet är andra områden som hamnar högt.

[Eleverna] får möjlighet att utvecklas tillsammans med andra barn och vuxna, och vi kan stötta dem i deras identitetsutveckling. Dessutom kan vi bidra till att man bemöter och kommunicerar med varandra på ett respektfullt sätt, vilket inte är självklart i dagens samhälle."

Marina Bildtse Vennerholm, förstelärare i fritidshem på Sandbäcksskolan i Katrineholm

Diagram5 1100x695px

Högre lön och status skulle locka fler till yrket

Lärare i fritidshem har inte fått samma chanser till löneutveckling som andra lärargrupper de senaste åren. Trots att snittlönen för lärare i fritidshem är mycket lägre än i andra jämförbara akademikeryrken ingår de inte fullt ut i lärarlönelyftet och inte heller i den statliga satsningen på förstelärare. I enkäten är det tydligt att många ser löneutvecklingen som en viktig faktor. Drygt åtta av tio menar att högre lön är en viktig faktor för att fler ska vilja bli lärare i fritidshem.

En majoritet tycker också att ”högre status/prioritering av fritidshemmen” är viktigt för att få fler att välja yrket. Det handlar inte minst om hur fritidshemmen och dess anställda värderas på den egna skolan. Många menar att skolledarna har ett stort ansvar för att ta ett tydligare pedagogiskt ledarskap även för fritidshemmen och att visa vilken viktig plats fritidshemmen har på skolan och för elevernas vardag. Idag tycker bara hälften av lärarna i fritidshem att deras rektor förstår fritidshemmets uppdrag och arbetar för att det ska utvecklas.

Fritids på vår skola [har fått] en egen rektor vilket ger fokus på utveckling och styrning."

Marina Bildtse Vennerholm, förstelärare i fritidshem på Sandbäcksskolan i Katrineholm

Så skapar vi framtidens fritidshem

Fritidshemmen har en enorm potential att vara en fantastiskt viktig verksamhet för en majoritet av alla barn i Sverige, och att vara en spännande, utvecklande och hållbar arbetsplats för tiotusentals lärare och andra anställda. Men det kommer inte att ske av sig självt. Det kommer att krävas politisk vilja och stora resurser – både på nationellt och lokalt plan – för att fritidshemmen ska kunna fortsätta att utvecklas och bli den unika verksamhet som den har möjlighet att vara.

Lärarförbundet vet vad som krävs och har tagit fram en politik för framtidens fritidshem. Med satsningar på fler lärare, högre lön, bättre arbetsvillkor och en tydligare prioritering av fritidshemmen, från såväl statligt håll som i kommunerna och på den enskilda skolan, kommer fritidshemmen att bli en bättre arbetsplats för alla sina viktiga medarbetare. Fritidshemmen kan då skapa ännu tydligare positiva avtryck för både elever och vuxna i hela skolsystemet. Var med och stöd oss i det arbetet!