L rare vid whiteboard
Senast uppdaterad

2016-09-14

Gymnasielärarna om sin arbetssituation

Arbetsbelastningen och stressen fortsätter öka. Det visar vår enkät bland 700 gymnasielärare. Den visar också att administrationen måste minska. Vi vill att politikerna ska höja ambitionerna och avge ett gymnasielöfte: Alla, oavsett var man är född, ska få de möjligheter som en avklarad gymnasieutbildning ger.

Undersökningen i snabbsammanfattning

Scrolla vidare för att läsa hela undersökningen eller klicka på den rubrik du vill veta mer om.

De förutsättningar elever och lärare får idag avgör hur långt Sverige kan nå imorgon. Därför borde varje politiker ställa sig bakom gymnasielöftet!

Arbetsbelastningen är alldeles för hög

Gymnasierapport arbetsbelasting

Gymnasielärarna har en för hög arbetsbelastning, något som riskerar elevernas resultat och lärarnas hälsa.

Dela bilden

8 av 10 uppger att deras arbetsbelastning är för hög. Var sjätte lärare, 16 procent, upplever att arbetsbelastningen är väldigt mycket för hög. En sådan arbetsbelastning är en påtaglig riskfaktor för ohälsa. Det kan både gå ut över kvaliteten på undervisningen och leda till att lärare lämnar yrket. Och Sverige behöver fler lärare, inte färre!

”Så mycket som vi jobbar nu har vi aldrig gjort förut”

Minska administrationen

La ra 0013 5 gymnasierapport diagram web

Dessa områden vill gymnasielärarna se över för att minska sin arbetsbelastning. Mycket mer måste göras för att minska administrationen.

Dela bilden

De som mest av allt behöver ses över för att minska arbetsbelastningen är enligt landets gymnasielärare administration/dokumentation.

Lärares administrativa arbetsbörda har diskuterats mycket de senaste åren och det verkar finnas en politisk förståelse för nödvändigheten av att minska på administrationen och ge lärare mer tid att vara lärare. Trots detta lyser politiska åtgärder med sin frånvaro och lärarna upplever inte någon minskning av den administrativa bördan i sin vardag.


Fler yrkeskategorier i skolan? Ja, tack!

Sto d

Gymnasielärarna vill ha stöd ha stöd av fler yrkeskategorier. Det behövs avlastning för att arbetsbelastningen och låta lärare vara lärare.

Dela bilden

Bristen på lärare är stor och det viktigaste är att rekrytera fler till yrket och att behålla de lärare som finns genom bättre villkor. Men i ljuset av den enorma brist som är blir det också nödvändigt att se över vilka andra yrkeskategorier som kan anställas i skolan för att avlasta lärarna.

Nio av tio gymnasielärare är positiva till att skolan skulle få mer stöd från elevhälsans yrkesgrupper (skolläkare, skolpsykolog, skolsköterska, kurator), samt nästan lika många till socialpedagoger.

Många är också intresserade av att få avlastning med administrativa uppgifter av en lärarassistent. Att det finns ett sådant behov i Sverige bekräftas av OECD:s undersökning TALIS där det framgår att det internationellt sett går en administrativ personal per 6,3 lärare jämfört med en per 10,5 lärare i Sverige.

Förutsättningarna för mottagande av nyanlända behöver bli bättre

La ra 0013 5 gymnasierapport diagram web

En splittrad bild visar förutsättningarna för hur gymnasielärarna kunnat arbeta med mottagande av nyanlända.

Dela bilden

2015 kom 71 000 barn och unga till Sverige på flykt från andra länder. Av dessa är nästan 24 000 i gymnasieåldern, en siffra som motsvarar 7,7 procent av hela befolkningen i åldersgruppen 16-18 år. De flesta av dessa ungdomar har kommit till Sverige som ensamkommande barn.

78 procent av gymnasielärarna i undersökningen arbetar på skolor som har tagit emot nyanlända elever under det senaste året. När vi frågar lärarna om de anser att deras gymnasieskola har de förutsättningar som behövs för att ta emot de nyanlända eleverna på ett bra sätt, så är bilden splittrad. Endast en tredjedel svarar att förutsättningarna är ganska eller mycket goda.

Att tid avsätts för lärare att genomföra kartläggningssamtal, samt planera för en växande organisation. Detta förmodas vi göra på vår planeringstid.

Frisvar ur undersökningen om vad gymnasielärarna ser kan som göra skillnad.

1 av 5 sätter betyg för obehörig kollega

En arbetsuppgift för legitimerade lärare, som tillkommit efter legitimationsreformen, är att sätta betyg med obehöriga lärare. Undersökningen visar att 19 procent av de legitimerade gymnasielärarna under läsåret 2015/2016 satte betyg tillsammans med en olegitimerad kollega.

Av dessa anser endast 24 procent att de har fått ganska eller mycket goda förutsättningar att göra det. Bland lärarna i fristående gymnasieskolor är det något fler som behövde sätta betyg tillsammans med en olegitimerad lärare, 27 procent jämfört med 18 procent i kommunala gymnasieskolor.

En lärare som ska sätta betyg tillsammans med en obehörig kollega behöver redan från terminsstart få tid för att samarbeta kring planeringen av undervisning och bedömning. Det innebär i praktiken ofta ett slags handledarskap från den legitimerade läraren, särskilt om den olegitimerade läraren är oerfaren.

Kortsiktigt med täta rektorsbyten

 gymnasierapport diagram web

Så här många gymnasielärare har bytt rektor de senaste tre åren.

Dela bilden

Hela två av tre gymnasielärare i undersökningen svarar att deras skola har bytt chef under de senaste tre åren. 27 procent uppger att de bytt chef flera gånger. En sådan omsättning på skolledare tyder i sig på en ohälsosam organisation, men det får dessutom konsekvenser för lärarna och för möjligheterna att bedriva en långsiktig och väl fungerande verksamhet.

Kompetensutveckling som lärarna efterfrågar

Fortb

Det finns stora skillnader mellan vilken kompetensutveckling som gymnasielärarna får möjlighet att delta i, och vilken kompetensutveckling som efterfrågas.

Dela bilden

Bilden bekräftas ytterligare i OECD:s undersökning Talis. Svenska lärare deltar mer i konferenser jämfört med det internationella snittet, men i mindre utsträckning i kurser/workshops, forskning och kompetensutveckling genom externa organisationer. Den sammanlagda tiden för kompetensutvecklingsaktiviteter på ett år är lägre för svenska lärare och de upplever även mindre positiva effekter på sin undervisning av den kompetensutveckling som de får.