Senast uppdaterad

2021-02-08

En skola med svångrem

Den här rapporten visar att det i flertalet svenska kommuner sker besparingar på grundskolan. För lärarna ger besparingarna konkreta avtryck genom personalneddragningar och allt större elevgrupper.

Här hittar du hela rapporten!

Besparingar på nära 700 miljoner

Rapporten belyser den ekonomiska utvecklingen i grundskolan mellan åren 2018 och 2019. Resultaten pekar entydigt på att en betydande besparingsvåg på grundskolan sveper fram i flertalet kommuner. Även om de ekonomiska tillskotten ökar nominellt, så visar rapporten att kostnaderna ökar ännu mer.

De centrala orsakerna bakom kostnadsutvecklingen är dels att löner och priser inom skolsektorn ökar mer än i ekonomin i stort samt dels att antalet elever i de högre stadierna, där undervisningen kostar mer, ökar. När tillförda resurser inte täcker behoven och den kostnadsutveckling som finns på grundskolorna innebär det i praktiken besparingar på verksamheten. Rapporten visar att det mellan 2018 och 2019 i själva verket sker en besparing på en halv procent - på riksnivå innebär det en besparing på nära 700 miljoner kronor. 

– 1 100 grundskollärare hade kunnat anställas för den summan, när färre ska göra mer går det ut över både kvalitet och hälsa, säger Johanna Jaara Åstrand, förbundsordförande Lärarförbundet.

Besparingarna speglas i personaltätheten

En av de viktigaste indikatorerna vad gäller besparingar, oavsett skolform, är hur mycket personal/lärare som det går på antalet barn/elever. Detta fångade vi genom att, till lärare i förskola och fritidshem, ställa frågorna ”Hur har antalet anställda respektive barn förändrats sedan förra läsåret?".

Resultatet syns ovan: nästan varannan säger att personaltätheten har minskat, medan bara var tionde säger att den har ökat. Vi kan också se att resultaten i huvudsak drivs av förändringar i barnantal som inte matchas av lika stora förändringar i personalantal. När det blir fler barn så minskar ofta personaltätheten, samtidigt som oförändrat eller färre barn ger oförändrad eller till och med ökad personaltäthet.

Till lärare i förskoleklass, grundskola, gymnasieskola, särskola, gymnasiesärskola och vuxenutbildning ställde vi motsvarande frågor, men istället om lärare och elever. Bilden är precis densamma, ungefär varannan anger att lärartätheten minskar och var tionde att den ökar.

Skolledarna anser att resurserna till verksamheten minskar

Till skolledare i samtliga verksamheter ställdes frågan "Har det under innevarande budgetår genomförts ekonomiska förändringar i din verksamhet?" Sex skolledare av tio svarar att det genomförts ekonomiska förändringar som minskat resurserna. Tre av tio att resurserna har ökat och en av tio att de är oförändrade. Bilden som vår Skolledarenkät ger är alltså att det sker besparingar ute på förskolorna och skolorna och att det går ut över möjligheten att bedriva verksamhet.

Den här rapporten visar att våra politiker idag inte tar fullt ansvar för att framtidssäkra Sverige. Den negativa utvecklingen måste vändas.

- Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand.

Lärarförbundets krav

Lärarförbundet anser att ett sätt att trygga finansieringen till skolan är att staten tar ett övergripande ansvar för kvalitet, likvärdighet och resurser i hela utbildningssystemet, men även innan en sådan förändring kan ske bör det till åtgärder:

  • Medel flyttas från såväl de generella statsbidragen som de riktade statsbidragen till ett socioekonomiskt viktat sektorsbidrag för skolan
    Genomför det socioekonomiskt viktade sektorsbidrag som föreslås i En mer likvärdig skola (SOU 2020:28) och minska antalet riktade statsbidrag.
  • Tillför det föreslagna sektorsbidraget de tre miljarder som föreslås flyttas över från det generella statsbidraget.
  • Indexera statsbidragen
    Indexera statsbidragen, både de generella och de riktade, till kommunerna så att de inte urholkas med tiden.
  • En tillförlitlig och långsiktig plan för höjda statsbidrag till skola och utbildning
    Den årliga kostnadsökningen i grundskolan måste täcka åtminstone den kostnadshöjning som sker, helst mer för att täcka upp för de besparingar som redan skett
    Staten bör ge långsiktiga utfästelser om höjda statsbidrag till kommunerna, blir det bara kortsiktiga höjningar innebär det att besparingarna fortsätter.
  • Skruva i hur det kommunala utjämningssystemet fungerar
    Lägg in fler parametrar i utjämningssystemet än idag, det som saknas idag är framför allt strukturfaktorer som är relaterade till kommunernas finansieringsförmåga.