Senast uppdaterad

2020-06-03

En rektors första hundra dagar – kränkande behandling

Barn och elever ska skyddas mot kränkning, diskriminering, trakasserier och repressalier i förskolan och i skolan. Lagar styr, men själva arbetet måste vi göra själva genom att agera och reagera! Du som rektor har ansvar att, tillsammans med personalen, ta fram en organisation och ett förhållningssätt som främjar tryggheten.

Barn och elever ska skyddas

Här hittar du...

... information om hur en kränkning definieras och vilka skyldigheter du har som rektor. Du får tips om hur din arbetsorganisation ska vara rustad med planer och rutiner så att alla kan reagera och agera aktivt mot alla former av kränkningar och hur du kan hantera ett kränkningsärende. Vilka funktioner ska stötta hanteringen av anmälningar och processer kring kränkningar och vilka resurser och kompetenser krävs?

Vi hoppas att ...

... verktygen på den här sidan vägleder dig att förbygga kränkningar och ger dig redskap att använda om kränkningar ändå inträffar. Som rektor gäller det att vara medveten om sitt ansvar vid kränkningar. Ett nära tillsammansarbete är avgörande för att barnens och elevernas trygghet alltid sätts främst!

Meny

Vad är kränkningar?

Kränkande behandling

Beteenden som sänker en annan människas värde, utan att det finns ett samband med någon diskrimineringsgrund. Det kan vara när ett barn får elaka kommentarer om övervikt eller ”fula” kläder. Det kan också handla om knuffar, slag och utfrysning eller kränkningar på nätet. Att kränka innebär att någon förnedrar en eller flera individer genom ord eller handlingar.

Trakasserier

Beteenden som som kränker en individs värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Trakasserier kan uttryckas genom fysiskt, verbalt eller icke verbala beteenden. Läs mer hos Diskrimineringsombudsmannen (DO) som är den myndighet som har tillsyn av diskrimineringsgrunderna.

Diskrimineringsgrunder:

  • kön
  • könsöverskridande identitet eller uttryck
  • etnisk tillhörighet
  • religion eller annan trosuppfattning
  • funktionsnedsättning
  • sexuell läggning
  • ålder

Sexuella trakasserier

Verbala, icke-verbala och fysiska beteenden med sexuella inspel som kränker individers värdighet. Det kan handla om sms eller bilder av sexuell natur, fysisk kontakt, tafsningar, gester, ovälkomna komplimanger, närgångna blickar och sexuella anspelningar. För att handlingarna ska betraktas som sexuella trakasserier ska de vara ovälkomna av den utsatta personen. DO har även tillsyn av sexuella trakasserier.

Repressalier

Det sker via indirekta och direkta handlingar eller uttalanden som medför skada eller obehag för någon som anmält eller påtalat diskriminering. Exempelvis då en individ blir utsatt för någon form av bestraffning eller dålig behandling som en reaktion på att denne har påtalat eller anmält diskriminering. Det kan också handla om bristfällig tillgänglighet mot exempelvis personer som har funktionsnedsättning.

Om vuxna kränker barn/elever

Enligt skollagen är det absolut förbud för alla att kränka ett barn/elever. Exempel på kränkningar kan vara att ge nedsättande kommentarer, hota eller använda fysiskt våld mot ett barn/elever. Som rektor bör du ta initiativ för att diskutera hur man som vuxen ska vara för att stå för allas trygghet och trivsel. Lika viktigt är det att du tar dig mod att diskutera hur man som medarbetare ska agera om en kollega misstänkts kränka barn/elever.

Till menyn

Skyldigheter

”Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden.”

Skollagens kap. 6, 10 §

Huvudmannens skyldigheter

Du är anställd hos en huvudman, en politisk nämnd (kommunal skola) eller en styrelse (fristående enhet), som har det juridiska ansvaret för att skollagen och diskrimineringslagen följs.

Huvudmannen är skyldig att se till så att det finns ett målinriktat arbete som motverkar kränkande behandling och diskriminering av barn/elever. Men huvudmannen är inte den som måste skapa de specifika planerna och åtgärderna för respektive förskola/skola.

Däremot ansvarar huvudmannen för att rektorn ska få förutsättningar att:

  • genomföra åtgärder som förebygger och förhindrar att individer utsätts för alla former av kränkande behandling.
  • årligen ta fram en plan mot kränkande behandlingar som innehåller:
  1. Löpande dokumentation kring kartläggning av risker och hinder, analys, åtgärder och uppföljning utifrån samtliga diskrimineringsgrunder.
  2. I dokumentationen ska riktlinjer och rutiner (och revidering av dessa) samt samverkan med personal och barn/elever lyftas fram.
  3. En översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling.
  4. Redogörelser för vilka av åtgärderna som förskolan/skolan har tänkt att påbörja eller genomföra under kommande år.
  5. En årsplan som visar hur åtgärderna genomfördes och om man lyckades uppnå målen. I planen bör det stå att rektor är ansvarig för att åtgärderna genomförs, följs upp och utvärderas.
  6. Rutiner och vilka som ska utföra arbetet vid akuta situationer. (Läs mer under ”Rutiner”.)
  7. Information om hur barnen/eleverna ska medverka i arbetet med att framställa aktiva åtgärder.

Om en anmälan har gjorts till polisen eller socialtjänsten ska huvudmannen skyndsamt utreda vad som har hänt och vidta åtgärder för att förhindra att kränkande behandling uppstår i framtiden. Skollagen säger att huvudmannen ska vidta de åtgärder som skäligen krävs för att förhindra kränkande behandling. Därför ska huvudmannen påbörja en utredning efter anmälan om kränkande behandling. Den görs för att samla in information och kunskaper för att skapa ett samlat underlag utifrån vilket man kan avgöra om individen i fråga har blivit utsatt.

Omfattningen av utredningen beror helt på det enskilda fallet. Oftast innebär det att den som upplever sig vara kränkt får berätta vad som har hänt för rektor och ansvarig personal. Likaså berättar den/de som anses vara skyldig/a vad som har hänt för rektor, personal och eventuella vittnen.

Råder det som sagt misstanke om att ett barn/elev (under 18 år) far illa så har även huvudmannen och rektor skyldighet att göra en anmälan till socialnämnden. Anmälan ska göras oavsett om förskolan/skolan är offentlig eller fristående enligt skollagens 5 kap. 21 § och 14 kap. 1 § socialtjänstlagen.

Kränkningar som sker på fritiden

Enligt skollagens 6 kap. 10 § är huvudmannen ålagd att utreda och åtgärda kränkande behandling som sker mellan barn/elever, av personal, vårdnadshavare och av andra människor. Kravet gäller även händelser som sker på fritiden såvida det finns kopplingar till förskolan/skolan. Oftast handlar sådant om elakheter som sker på vägen till och från hemmen och förskolan/skolan samt via sociala medier.

OBS! Vid kränkningar är det viktigt att huvudmannen och rektor har ett nära samarbete. Som rektor har du en central roll, eftersom du har den närmaste relationen med personalen, barnen/eleverna, vårdnadshavarna och huvudmannen.

Till "Skyldigheter"

Till menyn

Rektorns skyldigheter

När du som rektor och personalen får veta att ett barn/elev kan ha blivit utsatt för kränkande behandling måste ni reagera och agera direkt. Med hjälp av rutinerna kan arbetsuppgifter utföras målinriktat och utstråla gemensamt förhållningssätt. Alla inom personalen ska därför vara medvetna om när, var, hur och av vem/vilka arbetsinsatserna ska utföras.

För att lyckas måste all personal känna till rutinerna.

Samarbeta nära med personalen, att bygga fungerande rutiner på egen hand är mycket svårt. För att ta sitt ansvar och sätta stopp för kränkningar, diskrimineringar och trakasserier krävs ett medvetet och målinriktat tillsammansarbete.

Ibland är det svårt att få stopp på förbjudna handlingar, men arbetet måste fortsätta. Ingen ska behöva utsättas för kränkningar av något slag. För att minimera riskerna ska du som rektor följa upp och utvärdera åtgärderna tillsammans med barnen/eleverna och personalen. Visar det sig att de förbjudna handlingarna inte har upphört måste det vidtas nya och/eller kompletterande åtgärder.

Råder det misstanke om att ett barn/elev (under 18 år) far illa så har huvudmannen och rektor skyldighet att göra en anmälan till socialnämnden. Anmälan ska göras oavsett om förskolan/skolan är offentlig eller fristående enligt skollagens 5 kap. 21 § och 14 kap. 1 § socialtjänstlagen.

Om rektor fattar beslut om att stänga av en elev (under 18 år) så ska detta rapporteras till socialtjänsten. Beroende på skolans organisation och rutiner gör antingen rektor rapporteringen eller delegerar uppgiften till någon i personalen. Är det någon av personalen som är ålagd att göra rapporteringen så ska arbetsuppgiften vara tydligt delegerad.

Har en elev begått brott i skolan måste du som rektor ta ställning till om det ska göras en polisanmälan. Vid osäkerhet är det lämpligt att du diskuterar händelsen med din chef och/eller en skoljurist.

Rektor och medarbetare har avgörande roller för att förebygga, upptäcka och åtgärda om det är vuxna som kränker elever. Som rektor har du ansvaret att upprätthålla rutiner för att förebygga, upptäcka och åtgärda eventuella trakasserier, sexuella trakasserier och kränkande behandling som utförs av medarbetare.

Rutinerna ger signaler till dina medarbetare som ska tas på allvar. I de nödvändigt kontinuerliga dialogerna kring normer och värden är det viktigt att medarbetarna får möjligheter att reflektera över sitt eget beteende.

Till "Skyldigheter"

Till menyn

Lärares skyldigheter

Lärare har skyldighet att skapa trygghet och studiero. Detta kan ibland innebära att lärare måste använda sig av disciplinära åtgärder som till exempel tillrättavisning av en elev eller visa ut en elev från resten av en lektion. Även om lärares handlingar kan upplevas kränkande så behöver det inte vara så i lagens mening. Viktigt är att åtgärden står i proportion till elevens agerande, varför samtal i förebyggande syften är viktiga mellan rektor och lärare.

Lärare som har svårt att hantera vissa elever och som blir provocerade behöver stöd för att hantera sin profession i trängda stressiga tillfällen. Handledning, skuggning och utbildning som leder till ökad medvetenhet och kunskap kring relationellt ledarskap rekommenderas.

Till "Skyldigheter"

Till menyn

Anmälningsskyldighet

All personal är skyldig att omedelbart reagera och agera om de får reda på att någon upplever sig vara utsatt för någon form av kränkande behandling. Samtliga medarbetare har anmälningsplikt vid misstanke om att ett barn/elev far illa. Detta är ett personligt ansvar för varje medarbetare. Detta gäller även om det finns risk för att någon kan fara illa.

Personalen anmäler till rektorn och rektorn gör skyndsamt en anmälan till huvudmannen. Anmälningsskyldigheten gäller oberoende av hur personalen fått reda på kränkningen och man ska inte göra någon egen värdering av hur allvarlig en händelse kan vara innan en anmälan görs. Objektiviteten gäller även för dig som rektor.

En enda kränkning är tillräckligt allvarlig och ska därför anmälas! De måste inte vara upprepade för att vi ska anmäla.

Exempel:

  • En elev berättar om sin upplevelse av att bli kränkt för någon i personalen.
  • En elev har sett eller hört något som kan vara en kränkning och berättar det för personalen

Till "Skyldigheter"

Till menyn

Kom ihåg: arbetet mot kränkningar, diskrimineringar och trakasserier avslutas först när de förbjudna handlingarna har upphört!

Skyldighet att ha rutiner

Det måste finnas rutiner i arbetsorganisationen som påskyndar att en anmälan görs till huvudmannen. Det går alltså inte att skylla långa anmälningsprocesser på arbetsorganisationens utformning.

Skolinspektionen har i vissa fall bedömt att en anmälan till huvudmannen inte gjordes tillräckligt skyndsamt då det dröjde en månad efter en kränkning. Den sena anmälan berodde på skolans bristfälliga rutiner.

Anmälan måste utredas. En utredning ska inledas så snart någon av personalen får veta att en elev upplever sig kränkt. Enligt skollagen, kap 6, 10 § framgår att åtgärder ska vidtas som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden.
Utredningen ska leda till att åtgärder vidtas för att kränkningarna ska upphöra.

Hur fort arbetet avslutas beror på hur arbetssättet mot kränkningar ser ut till vardags. Aktivt arbete med främjande och förebyggande arbetssätt har generellt färre kränkningar och kan dessutom avslutas tidigare.

Till "Skyldigheter"

Till menyn

Med samsyn i värdegrundsarbetet och fungerande rutiner skapar vi en kultur där etik och moral värderas högt.

Anmälan till Skolinspektionen

Barn/elever och vårdnadshavare som upplever att förskolan/skolan inte följer skollagen har rättigheter att anmäla till Skolinspektionen. Om Skolinspektionen hittar brister i arbetet mot kränkande behandling så lämnas ärendet vidare till Barn- och elevombudet (BEO) som kan granska ärendet och rikta kritik mot förskolan/skolan. Förskolan/skolan måste agera och vidta åtgärder så att huvudmannen lever upp till lagstiftningens krav i de delar där Skolinspektionen eller BEO funnit brister.

Huvudmannen kan bli skadeståndsskyldig när:

  • Förskolan/skolan har fått reda på att ett barn/elev upplever sig kränkt, men inte har utrett händelsen och inte gjort vad som krävs för att stoppa kränkningarna.
  • När en individ har blivit kränkt av personal.

När anmälan är gjord bekräftar Skolinspektionen att de tagit emot klagomålet. I bekräftelsen finns ett ärendenummer.
Skolinspektionen gör en första bedömning av anmälningsärendet. Vid utredarens misstänka om kränkning inom förskola/skola så beslutar utredaren att undersöka anmälan i en vidare utsträckning.

Om Skolinspektionen beslutar sig för att starta en utredning kontaktas ansvarig huvudman för aktuell förskola/skola. Skolinspektionen kan även ta en kontakt med den som anmält klagomålet. När ett beslut har fattats skickas detta till den som har gjort anmälan, huvudmannen och vanligtvis även till ansvarig rektor. Skolinspektionen behandlar utredningarna oftast inom tre till fem månader.

Anser Skolinspektionen att huvudmannen måste ta ansvar för att åtgärda fel så är huvudmannen skyldig att beskriva vad som är gjort några månader efter beslutet. Utredningen kan även påvisa att huvudmannen följt och agerat utifrån gällande regler.

Till menyn

Tips och verktyg

Gör så här för att förebygga

Genom förebyggande och aktivt arbete tar vi bort risker för att någon ska utsättas för kränkningar. Detta kan göras några steg:

Kartlägg och analysera

Första steget är att kartlägga för att upptäcka risker för kränkande behandling. En regelbunden översyn av barnens/elevernas trygghet och trivsel är nödvändig. Dessutom ska deras egen uppfattning om kränkningar i skolan ska också uppmärksammas
Nedan ges exempel på hur kartläggning kan genomföras:

  • enkäter
  • samtal med barn eller elever och personal
  • trygghetsvandringar
  • dokumentation från fall av kränkande behandling.

Med stöd av att kartläggning av förskolan/skolan går det ta reda på om åtgärderna fungerar och/eller om eventuella problem blir tydligare. Kartläggningar underlättar förståelsen för varför kränkningar uppstår, i vilka sammanhang och hur de tar sig uttryck.

När kartläggningen är genomförd ska orsakerna till riskerna för kränkande behandling analyseras. När det finns förklaringar till orsakerna ska det upprättas konkreta mål för att förebygga kränkningar.

Förekommer det eller finns risk för att elever till exempel utsätts för kränkande behandling i omklädningsrummen så måste det undersökas varför detta händer.

Till "Gör så här för att förebygga"

Till menyn

Planera och sätt mål

Varje år ska det upprättas mål och åtgärder i en plan mot kränkande behandling. Planen fungerar som ett stöd och en dokumentation över det förebyggande arbetet. Alla medarbetare personal, barn/elever och deras vårdnadshavare ska känna till planen.

Exempel på innehåll:

  • Översikt kring de åtgärder som krävs för att förebygga och förhindra kränkningar.
  • Redovisning av vilka åtgärder som planeras att påbörjas eller genomföras under det kommande året.
  • Redovisning av hur åtgärderna i den föregående årsplanen har genomförts.
  • Rutiner vid akuta situationer.
  • Beskrivning om för hur barnen/eleverna medverkar i arbetet mot kränkande behandling.

I planen ska det anges vem som är ansvarig för att åtgärderna genomförs. Beskriv också hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas.

Till "Gör så här för att förebygga"

Till menyn

Utför och följ upp

När riskerna är identifierade, målen är uppsatta och planen lagd är det dags att utföra åtgärderna för att nå målen. Desto tydligare mål, ju enklare är det att följa upp.

Exempel på mål: ”Eleverna ska alltid känna sig trygga omklädningsrummen”. Ett exempel på åtgärd: ”Någon i personalen är alltid med i omklädningsrummen och ser till att kränkningar inte förekommer”.

Uppföljning och utvärdering av åtgärderna görs för att ta reda på hur de fungerat. Om arbetet mot kränkande behandling inte ger förväntat resultat behöver blicken lyftas istället för att bara utreda varje kränkning för sig. Då behöver det vidtas ett ytterligare samlat grepp.

Till "Gör så här för att förebygga"

Till menyn

Dokumentera!

Att minnas händelser och olika förfaranden är inte lika enkelt som man kan tro. I planen mot kränkningar, diskrimineringar, trakasserier och sexuella trakasserier bör det framgå att dokumentationen av stor betydelse. Viktigt är att planen är ett redskap, varför den måste upprättas, kommuniceras och beslutas i tillsammans med personalen.

Dokumentationen ska beskriva utredningen, händelser, genomförda åtgärder, uppföljningar och utvärderingar.
OBS! För att kunna följa upp och utvärdera arbetet behövs en lista som beskriver åtgärderna. Med stöd av skriftliga listor blir det avsevärt mycket enklare att genomföra systematiskt arbete.

Dokumentation hjälper dig och personalen att följa upp effekterna av insatta åtgärder. Huvudmannen får ökad insyn och kan ta ställning till om de otillåtna handlingarna är en del av ett ännu större problem.

Exempel på relevanta frågeställningar: ”Varför blir det så här? ”Behöver nya insatser sättas in?” ”Finns det sociala stödbehov som behöver tillgodoses för den som utsätter/blir utsatt?”

Till "Gör så här för att förebygga"

Till menyn

Tips och checklista vid rekryteringar

Risker

Även om du som rektor följer lagar och riktlinjer finns tyvärr en risk att olämpliga personer anställs. Här finns en checklista vid anställningar. Att ha rutiner och ett gott omdöme vid anställningsförfaranden är nödvändigt. Allt för barnens/elevernas trygghet! Detta gäller även vid korttidsanställningar som till exempel timanställda. Tyvärr kan man som rektor känna sig jäktad och frestas av att göra snabba lösningar, men viktigast är att ingen slinker i genom systemet som riskerar barns -och ungdomars säkerhet.

Efter anställning

Oftast gör rektorer mängder av anställningar varje år. Därför är det oerhört viktigt att det finns rutiner och planer vid anställningsprocesserna. Lika viktigt är det att vara professionell när personer blivit anställda. Som rektor ska du givetvis lita på personalen, men uppstår oönskat beteende så gäller det att reagera och agera direkt.

Noggrannhet vid anställningar, mottaganden av studenter och praktikanter kan inte påtalas nog många gånger. Skapa strukturer inom arbetsorganisationen som beskriver när och hur nyanställda ska introduceras kring planen mot alla former av kränkande behandling.

I ett aktivt målinriktat arbete ingår att personalen får utbildning, kunskap och kompetensutveckling. Ett kontinuerligt arbete är nödvändigt. Arbetet bör leda till en kultur där personalen känner sig trygga med att ifrågasätta och aktivt gå in i situationer där andra vuxna har beteenden som inte är acceptabla gentemot barns - och ungdomars rättigheter.

Huvudmannen har i sitt ansvar att skapa arbetsformer som förebygger och åtgärdar alla former av kränkande behandling. En årlig plan med åtgärder ska upprättas som följs upp och utvärderas.

Vid misstankar om att personal utsätter barn/elever för någon form av kränkande behandling så råder anmälningsplikt! Är det någon i personalen som misstänker en kollega så görs en anmälan till rektor som i sin tur gör anmälan till huvudmannen.

Checklista vid anställning

  • Registerutdrag

Enligt lagen om belastningsregister ska registerutdrag alltid visas upp av personer som är aktuella för anställning. Det är en del av anställningsbeslutet, vars syfte är att hindra övergrepp mot barn och ungdomar. Registerutdraget måste uppvisas inför beslut om anställning men är inte en garant. I utdragen syns det enbart om personen i fråga redan har blivit dömd för den typen av allvarliga brott och därför inte är lämpad att arbeta inom förskola/skola. Att agera utifrån sina egna misstankar är svårt, dessa kan ju vara vaga och kanske felaktiga. Prata med någon arbetsgivarrepresentant, din chef och/eller huvudmannens jurist. Tänk på att föra dialogerna med respekt och beskriv personen ifråga med hänsyn till sekretessen.

Den arbetssökande beställer sitt utdrag ur belastningsregistret via Polismyndigheten. Vanligtvis tar det cirka två veckor att få utdraget i sin brevlåda. OBS! Lagen om misstankeregister – register med uppgifter om den som är skäligen misstänkt för brott – gäller inte förskolan eller skolverksamheten i övrigt.

  • Referenser

Vara noggrann med referenstagningen! Oftast finns rutiner för referenstagning, men om de saknas så ska det ändå tas referenser. Kontakta minst två av den sökandes senaste arbetsgivare. Ibland kan det vara svårt om det t ex är nyexaminerade lärare. Då kan du istället kräva att den sökande uppger kontaktuppgifter till de rektorer och förskollärare/lärare som varit delaktiga i personens VFU:er. Du kan också kontakta arbetsgivare som ansvarat för eventuella feriejobb.

Ta fram ett fast frågeformulär för att kunna ta referens på ett professionellt sätt. I frågeformuläret bör det finnas möjlighet att föra anteckningar under samtalet. Nöj dig inte med att ringa någon som känt personen en viss tid. Undvik öppna frågor som ”vad har du att säga om xx”.

Om du inte kan nå referenterna så måste du be den sökande att se över kontaktuppgifterna, eller helt enkelt uppge andra referenter. Anställ aldrig utan referenstagning! Tänk alltid på barnens och ungdomarnas säkerhet.

En annan viktig kunskapsinhämtning vid anställning är att ta reda på om den arbetssökande läraren har varit föremål för ”varning” eller beslut om återkallelse av legitimation hos Lärarnas ansvarsnämnd varit aktuell.

Utdrag ur belastningsregistret ska även göras för lärarstudenter och praktikanter.


Till "Gör så här för att förebygga"

Till menyn

Utbildning och samverkan med elever och vårdnadshavare

Ibland uppstår diskussioner om vad som är skolans respektive vårdnadshavares ansvar kring elevernas sätt att uppföra sig. Viktigt är att alltid fokusera på att stödja dessa individer så att det inte blir ”pajkastning” mellan skolan och hemmen.

Skolan ska utbilda eleverna i olika värdegrundsfrågor. När elever exempelvis mobbar på nätet är det viktigt att involvera eleverna i arbetet mot nätmobbing men också att i möjligaste mån skapa god samverkan med vårdnadshavarna.

Det ska absolut inte handla om att skolan ifrågasätter vårdnadshavarna utan om att ha en nära dialog med varandra för att förebygga kränkande behandling. Som rektor kan du till exempel ta ansvar att skolan skapar utbildningsplaner i nätanvändning som finns med i elevhälsoplanen där även möten mellan skolans personal och vårdnadshavare ingår.


Till "Gör så här för att förebygga"

Till menyn

Tips på åtgärder

Ibland räcker det med att du eller din personal samtalar med de involverade personerna. I andra fall krävs fler åtgärder. Det är alltid angeläget att du som rektor ser till så att det förs kontinuerliga avstämningar med den individ som blivit utsatt. Att samtala och lyssna är ovärderligt! Nedan finns ett antal tips på åtgärder.

  • Prata med den utsatta individen och med vårdnadshavarna om händelsen.
  • Samtala med den person (personalen) som har kränkt barnet/eleven.
  • Delegera till personalen att hålla ökad uppsikt på riskfyllda platser och tidpunkter.
  • Ta reda på om andra har iakttagit något.
  • Ta reda på vad som händer på sociala medier och vid fysiska platser där barnen/eleverna befinner sig. Kanske någon it-pedagog kan hjälpa till med viss övervakning på sociala medier? Vaktmästare kan vara observanta i fysiska miljöer.
  • Försök att ta del av de involverades mejlkonversationer, sms, chattkonversationer och liknande.
  • Involvera expertis inom barn/elevhälsoteamet, specialpedagog, kurator, och skolpsykolog.
  • Tillsätt personella resurser som har kontroll över den/de som utsätter andra.
  • Schemalägg så att personal är på plats och övervakar gruppindelningar.
  • Vidta disciplinära åtgärder när det behövs utifrån skollagen och de arbetsrättsliga regler som gäller.

Till "Tips och verktyg"

Till menyn

Tips på rutiner

  • Hur barnen/eleverna/vårdnadshavare kan rapportera kränkande behandling till personal och rektor.
  • Hur personalen och rektor anmäler kränkningar till huvudmannen.
  • Hur kränkande behandling mellan barn/elever ska utredas, åtgärdas och dokumenteras.
  • Hur kränkande behandling av personal mot barn/elever ska utredas, åtgärdas och dokumenteras.

Till "Tips och verktyg"

Till menyn

OBS! Kom ihåg att introducera planen för nyanställda. Introduktionen bör finnas som en rutin vid nyanställningar och uppstartsdagar.

Checklista om en vuxen kränker en elev

  1. Om en elev blir kränkt av en vuxen kan denne kontakta någon av skolans elevskyddsombud, skolsköterska eller annan personal som för ärendet vidare till rektor. Självfallet kan eleven ta direkt kontakt med rektor.
  2. När rektor blivit informerad utförs samtal med eleven. Därefter har även rektor ett eller flera samtal med den vuxna personen ifråga och tar reda på fakta kring situationen.
  3. Rektor kontaktar elevens vårdnadshavare och informerar om den uppkomna situationen.
  4. Rektor samtalar med den som kränkt eleven och informerar om det oacceptabla beteendet. Fack- och skyddsombud informeras.
  5. Rektor ansvarar för att den vuxne och eleven sammanförs.
  6. Vid upprepad eller allvarlig förseelse anmäler rektor den vuxne till närmsta chef som hanterar saken med stöd av HR-avdelningen.

Till "Tips och verktyg"

Till menyn

Sammanfattning

  • Skollagen och diskrimineringslagen förbjuder kränkande behandling, diskriminering och trakassering.
  • Rektor beslutar att arbetet mot kränkning i enskilda fall kan avslutas som först när de förbjudna handlingarna har upphört.
  • Ibland är det långa och komplexa fall medan andra kan vara korta och enklare att hantera. Därmed går det inte säga att det tar si eller så lång tid att komma till rätta med problemen.
  • Däremot gör systematiskt förebyggande - och främjande arbete stor skillnad. Dels blir det färre kränkningar och trakasserier, dels går det snabbare att åtgärda.
  • Varje år ska det göras en plan på förskolan/skolan. I den ska det tydligt framgå hur personalen ska arbeta löpande med att motverka kränkande behandlingar och trakasserier.
  • Involvera barnen/eleverna i arbetet med planen. Förskolans barn kan till exempel gå på en ”trygghetsvandring” med personalen. Barnen är duktiga på att berätta om trygga och otrygga platser. Skolans elever kan vara med i både kartläggningar och analyser. De har dessutom ofta relevanta förslag på åtgärder. Låt eleverna delta i uppföljningar och utvärderingar av skolans arbete som helhet.
  • OBS! Elever ska aldrig arbeta med enskilda fall. Det är rektors och personalens uppdrag.
  • Arbetsorganisationen måste ha tydliga och kända rutiner. Detta för att alla inom personalen ska vara medvetna om hur kränkningar ska hanteras skyndsamt. Rutinerna ska tydligt framgå i planen mot kränkningar, diskrimineringar och trakasserier.
  • Alla måste förstå att de ska leva upp till sin handlingsplikt!

Till menyn

Det finns ingen anledning av skrämmas av rektorsuppdraget. Genom en större medvetenhet kring uppdragets innebörd förstår vi bättre hur systematiskt arbete kan ge framgångar.