Tryck jj02
Senast uppdaterad

2019-04-23

En rektors första hundra dagar – barn- och elevhälsa

Rektorn har en avgörande roll för att organisera ett effektivt och stabilt barn- och elevhälsoarbete​. Det måste prioriteras för att alla barn och elever ska få så goda förutsättningar som möjligt att utvecklas och lära. Här får du veta mer om hur barn- och elevhälsoteam kan utformas som en del av arbetsorganisationen.

Alla uppdrag samverkar

Här hittar du...

... beskrivningar av barn- och elevhälsoarbetets arbetsorganisation och uppdrag. Det vill säga vad som ska göras och vem/vilka som ska göra det. Faktiska åtgärder och utvecklingsfrågor hanteras inte, dvs hur vi ska arbeta.

Vi hoppas att du...

...här får kunskaper om och förståelse för hur olika befattningshavares uppdrag kan vara utformade för barn – och elevhälsoarbete. I delområdet beskrivs även hur du som rektor kan använda ditt ”spelöga” för att effektivisera och stabilisera organisationen kring elevhälsoarbetet.

I hälften av Sveriges kommuner är elevhälsan anställd på förvaltningsnivå. I en tredjedel av kommunerna är de anställda på skolnivå. I resten av kommunerna är lika många anställda på skol- och förvaltningsnivå.

Allt borjar

Att kvalitetssäkra barn – och elevhälsoarbetet bör vara en självklar del i det systematiska kvalitetsarbetet.

Varje kompetens är viktig

Varje grundskola ska ha tillgång till medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. Förskolor har rätt att få stöd av BVC. Därför finns det inte alltid barnhälsoteam i förskolorna. De kan ibland ha specialpedagoger eller så finns det särskilda resurser som har ansvar för alla förskolor i kommunen. Vissa kommuner kan ha ett centralt barnhälsoteam med flera professioner.

Uppdragsbeskrivningar

Det är viktigt är att du som rektor har insikt och förståelse för vad respektive kompetens förväntas utföra. För en stabil och effektiv elevhälsoorganisation är varje kompetens viktig. Varje enskild medarbetare är unik och är anställd för att barns och elevers lärande ska utvecklas så mycket som möjligt!

Organisera barn- och elevhälsoarbetet

Arbetsorganisationen ska ha ett väl etablerat barn- och elevhälsoteam bestående av de kompetenser du hittar i menyn här under. Tydliga strukturer och rutiner avgör organisationens effektivitet och stabilitet. Men detta är inte allt som behövs för att lösa barns och elevers svårigheter. Teamet måste komplettera varandra och agera som en samlad kompetens. Förutom tydliga uppdragsbeskrivningar krävs det också en välstrukturerad organisation som är känd av alla lärare och övrig personal. Annars finns det risk för att vissa yrkeskategorier har större förståelse för och kunskap om barn- och elevhälsoteamets funktion än andra.

Arbetet ska vara så hälsofrämjande som möjligt. Du bör därför planera ett preventivt förhållningssätt. Teamets professioner och övriga lärare måste ha möjlighet att mötas kontinuerligt så att teamet inte uppfattas som en egen ”bubbla”. Allt för att undvika att en ”vi mot dem"-attityd bildas vilket motverkar en effektiv och stabil arbetsorganisation. Vissa ärenden kan också hinna cementeras om det dröjer för länge mellan mötena.

Tips och förutsättningar

De viktigaste aspekterna för en väl fungerande barn- och elevhälsoorganisation:

  • Du som rektor är ”navet” i barn- och elevhälsorganisationen.
  • Det måste finnas vissa professioner och kompetenser i barn- och elevhälsoteamet, men också förutsättningar till samverkan.
  • Barn- och elevhälsoteamets professioner ska ha tydliga uppdragsbeskrivningar.
  • Presentera barn- och elevhälsoteamets organisation för alla medarbetare (både skriftligt och muntligt). I presentationen ska respektive funktions roll och ansvar tydlig framgå.
  • Alla ska veta när barn- och elevhälsomötena ska genomföras exempelvis genom utskick och i kalendarium.
  • Rutinerna för barn- och elevärenden ska tydligt beskrivas. I elevhälsoplanen ska både struktur och rutiner beskrivas.
  • Ta reda på hur barn – och elevhälsoorganisationen är utformad under aktuell huvudman. Centrala resurser kan vara nödvändiga när ytterligare expertis behöver tas in.
  • Ett ändamålsenligt barn- och elevhälsoarbete ska ingå som en naturlig del verksamhetens systematiska kvalitetsarbete. OBS! I det arbetet hanteras inga enskilda ärenden. Fokus ligger på struktur och rutiner samt organisationens styrkor och förbättringsbehov.

Antalet befattningshavare per elev i genomsnitt (ca):

  • 100 elever/specialpedagog/speciallärare
  • 400 elever/skolsköterska
  • 500 elever/kurator
  • 1 500 elever/skolpsykolog
  • 10 000 elever/skolläkare.

SKL (2014)

Kurator

Kuratorn arbetar inom grundskolan utifrån socialtjänstlagen och skollagen. Uppdraget handlar om att bidra med psykosociala kompetenser i det pedagogiska arbetet och i elevhälsoarbetet. Kompetensen bör användas långsiktigt och hälsobefrämjande. Exempelvis deltar kuratorn i arbetet med psykosocial och fysisk läromiljö samt i arbetet med struktur och organisation av värdegrund och likabehandling. Det är viktig att ta till vara kuratorns kunskap kring elevernas generella psykosociala hälsa och sociala situation. Några exempel är arbetet med skolans handlingsplaner kring likabehandling, kränkande särbehandling och kris samt arbetet med skolnärvaro och trygghet. Självklart är kuratorerna ett stöd vid akuta lägen, men det bästa är om lärarna har fått ta del kuratorernas kunskaper och råd innan det uppstår en akut krissituation.

Det psykosociala området är svårt att begränsa. För dig som rektor kan det därför vara viktigt att förtydliga vad som är kuratorns respektive skolsköterskans område. Kuratorn har särskild utbildning i samtalsmetodik och evidensbaserade samtal som motivations- kris- och stödsamtal samt frånvarohantering. Konflikthantering och arbete för ett förbättrat klassrumsklimat är också en särskild kompetens. Kuratorn kan få i uppdrag att utreda och bedöma den sociala och psykosociala situationen för enskilda elever som kan behövas inför beslut om särskilt stöd och åtgärdsprogram. Det kan även ha betydelse inför elevernas mottagande i grund- och gymnasiesärskola.

Kuratorn ska följa rutiner om diskriminering och annan kränkande behandling upptäcks och samverka både internt och externt. Vid behov kan kuratorn göra anmälan till både socialtjänst och polismyndigheten.

Skolpsykologer och skolkuratorer arbetar under samma sekretesslag. Därför är det effektivt om de får möjlighet till ett nära samarbete. Dessa professioner möter många dilemman i sin vardag och du som rektor kan skapa en effektiv organisation som ger goda förutsättningar till ett nära samarbete dem emellan.

Rektor

En hälsofrämjande skolutveckling syftar till att barn och elever ska nå de nationella målen för utbildningen. Detta kräver att du som rektor organiserar elevhälsoarbetet. Inom elevhälsoteamen utmärker sig kompetenserna eftersom där lyfts de mest komplicerade frågorna kring barns och elevers utveckling och lärande. Du måste därför finna organisatoriska lösningar och leda en samlad kompetens. Elevhälsoteam som kompletterar varandra och ”ror åt samma håll” är effektiva. Din roll som rektor i detta är betydande. Uttryck tydliga förväntningar på professionerna, teamet som helhet och övriga medarbetare. Ta fram uppdragsbeskrivningar och kommunicera dessa med alla. Risken är annars att medarbetarna varken förstår sina egna eller kollegornas uppdrag och då blir det svårt att få ett effektivt samarbete. Nedan kan du läsa mer om hur olika professioners uppdrag kan utformas.

Skolläkare

Skolläkaren har det medicinska ansvaret inom grundskolans elevhälsa. Det rör sig ofta om oerhört många elever så ett nära samarbete med skolsköterskorna är nödvändigt. Det här kan tyvärr leda till att det är svårt för många skolläkare att arbeta långsiktigt inom respektive elevhälsoteam.

Skolläkaren kan skicka remisser till andra specialister inom vården. När skolläkaren besöker ert elevhälsoteam är det viktigt att du ser till så att teamet har hunnit förbereda olika elevärenden. Detta effektiviserar mötena och leder till att ni hinner hantera flera elevärenden kvalitativt.

Skolläkaren:

  • har ett hälsofrämjande och förebyggande uppdrag och bidrar med medicinsk kunskap i verksamheterna och vid yrkesvägledning,
  • följer hälsoläget på skolorna och identifierar risk- och skyddsfaktorer,
  • går tillsammans med skolsköterskan igenom BHV-journaler för 6-åringar för att tidigt identifiera barn i behov av särskilt stöd,
  • ger handledning och konsultation till skolans övriga personal,
  • skriver tjänstbarhetsintyg där det enligt arbetsmiljöverket är ett krav,
  • träffar elever i olika svårigheter tillsammans med vårdnadshavare på skolans läkarmottagning.

Skolpsykolog

Skolpsykologens viktiga kompetens ska användas för att ge barn och elever de bästa förutsättningarna till utveckling och lärande. Det handlar exempelvis om att göra individuella utredningar och om att ge stöd i det pedagogiska arbetet och i den övergripande planeringen av barn- och elevhälsans arbete. Skolpsykologen bidrar med psykologisk kunskap kring skydds- och riskfaktorer för elevers hälsa, lärande och utveckling och främjandet av psykisk hälsa.

En psykolog som ingår i ett centralt barn- och elevhälsoteam är inte alltid kopplad till BVC utan kan även arbeta mot förskolan. Annars anlitas ofta psykolog från BVC eller Barn- och familjehälsan. Psykologerna konsulterar och handleder arbetslag i förskolan utifrån arbetslagets erfarenheter.

Skolpsykologer är vanligtvis centralt anställda eller inhyrda av huvudmannen. Uppdraget styrs främst av socialtjänstlagen och skollagen.

Skolsköterska

Skolsköterskan har ett stort ansvar för medicinska insatser i grundskolan samt ett hälsofrämjande uppdrag. Mycket handlar om medicinsk kompetens och omvårdnad. Den medicinska kompetensen används vid pedagogiskt arbetet, elevhälsoarbetet, hälsosamtal, vaccinationsprogram och konsultation till lärare i medicinska frågor. Vaccinationer ska ske enligt det nationella barnvaccinationsprogrammet och kompletterande vaccinationer kan erbjudas. Det ska finnas en regelbunden mottagning för eleverna. Enklare sjukvårdsinsatser, rådgivning och samtal samt remitteringar till hälso- och sjukvårdens olika instanser är en del av uppdraget.

Med omvårdande kompetens menas exempelvis att skolsköterskor har nära kontakter med vårdnadshavare för att lyssna, lugna och ge råd. Skolsköterskor får veta mycket som inte kan föras vidare till lärarna eftersom de arbetar under en strängare sekretess (socialtjänstlagen).

Vid hälsosamtalen kan problem eller symtom tidigt identifieras hos elever, vilket kan innebära att de är i behov av särskilt stöd eller andra insatser. Elevhälsoteamet kan få en avidentifierad sammanställning av hälsosamtalen som kan stödja skolutvecklingen.

I samverkan med elever, vårdnadshavare och skolans övriga personal arbetar skolsköterskan också för att ge eleverna kunskap om hälsosamma levnadsvanor och om faktorer som bidrar till hälsa eller ohälsa.

Speciallärare

Speciallärare är verksamma inom grundskolan. Deras roll och ansvar är oftast enklare att förstå än specialpedagogernas. Troligtvis beror detta på att befattningen har funnits längre och riktas oftast direkt mot inlärningsproblematik. Speciallärare är oftast specialiserade på matematik, läs- och skrivsvårigheter eller funktionshinder. Speciallärare blir ofta populära hos lärarna med anledning av deras betydelsefulla kompetenser. Tyvärr har skolor sällan möjlighet att anställa flera speciallärare varför det är viktigt att du som rektor i första hand organiserar uppdraget på ett sätt som gynnar de elever som har allra svårast inlärningsproblematik.

Specialpedagoger

Specialpedagoger är verksamma inom både förskola och grundskola. Deras kompetens handlar om ett förebyggande och övergripande elevhälsoarbete. I skolvardagen samverkar specialpedagoger med speciallärare och övriga lärare i arbetet med särskilda anpassningar och stöd. De kartlägger hinder och möjligheter i skolmiljön, genomför pedagogiska utredningar och är ett stöd i utformandet av åtgärdsprogram. De ger också handledning och konsultation till pedagogisk personal, följer upp, utvärderar och stödjer utbildningens läromiljöer. Uppdraget handlar också om pedagogiska överlämningar vid byte av skola, årskurs eller skolform.

Specialpedagoger kommunicerar med elevhälsoteamet, vårdnadshavare, ansvarig lärare, externa kontakter och erbjuder verktyg och läromedel. Insatserna ska ge en samlad bild över grupper och individers förutsättningar att lära och utvecklas.

Specialpedagoger har en central funktion i barn- och elevhälsan. Med stöd av dem kan du som rektor avlastas administrativt. Det är dock viktigt att du som ytterst ansvarig har en nära samverkan med specialpedagogerna. Lika angeläget är att du framhåller deras roll och ansvar i förhållande till övriga medarbetare. Annars finns det risk att specialpedagogernas ansvarsområden upplevs som diffusa ur lärarnas perspektiv.

Samlade loggor