Press | Other languages | Om webbplatsen | Kontakta oss
Lärarförbundets logotyp.
Startsidan / Lärarförbundet påverkar / Debattartiklar / Lärare och elever får betala för Björklunds skolreformer

Lärare och elever får betala för Björklunds skolreformer

Eva-Lis Sirén och Gustav FridolinVisa förstorad bild

Eva-Lis Sirén och Gustav Fridolin

Varför denna debatt?

Lärarförbundet är politiskt obundet, men gör vid väl valda tillfällen utspel med partiföreträdare, både i opposition och i regeringsställning, som delar vår syn på skolan eller skolfrågor.

Läs mer:

Skriv ut sidanSkriv ut
Tipsa en vänTipsa

Skolan hinner inte med. Jan Björklunds skolpolitik riskerar att bli ett lapptäcke utan sömmar. Sveriges lärare och elever riskerar att få betala priset för reformer som genomdrivs alltför snabbt, utan tillräcklig finansiering, skriver Eva-Lis Sirén och Gustav Fridolin i en debattartikel i Dagens Nyheter.

Ska alla elever få en ärlig chans att nå kunskapsmålen och nå till toppen av sin potential, behöver Sverige lärare i världsklass som får förutsättningar att göra sitt jobb. Varje reform på skolans område måste syfta till att ge lärare tid att ge varje elev de verktyg de behöver för att nå sina mål. Lärare måste få förutsättningar att utvecklas i sitt arbete, en bra arbetsmiljö och en lön som värderar lärarjobbet som ett av våra viktigaste yrken.

Det finns mot den bakgrunden anledning att oroa sig över utvecklingen i svensk skola. För en dryg vecka sedan meddelade regeringen att ikraftträdandet av legitimationsreformen skjuts upp. Bara en bråkdel av lärarna som sökt om legitimation har fått sin ansökan prövad och många skolhuvudmän har inte klarat av att få alla förutsättningar på plats för att kunna sjösätta reformen. Även om det är klokt att skjuta upp en reform som inte är redo att sjösättas, så skapar det en stor oro att först genomföra en reform och sedan, rätt snart därpå, skjuta upp den.

Svensk skola har många utmaningar. Så länge inte alla elever når kunskapsmålen, så länge elever slås ut från grund- och gymnasieskola och så länge det finns elever som är otrygga i skolan finns mycket att göra. Svenska lärare är dessutom felavlönade. Det är viktigt att genomföra reformer som tar itu med skolans verkliga utmaningar. En del av regeringens förslag har varit bra, andra har vi kritiserat. Varje reform som sätter läraren och lärarens möte med eleven i centrum kan stärka svensk skola. För skolans utmaningar tacklas inte i första hand på departementet, utan i klassrummet. Ska reformerna falla väl ut i skolan är det viktigare vilka förutsättningar lärarna får att göra verklighet av intentionerna, än hur reformerna presenteras. Nu är risken att många av de reformer man presenterat inte håller ihop när de möter verkligheten i förskolor och skolor. De ska genomföras i mycket hög takt och de är kraftigt underfinansierade. Redan alltför slimmade skolorganisationer ska nu åta sig ännu mer arbete.

Lärare ska göra verklighet av en rad olika reformer utan att ha de nödvändiga förutsättningarna. Det kommer ta tid från lärares kärnuppdrag, undervisningen. Behörighetsreformen och den uppskjutna legitimationsreformen är bara exempel på flera reformer som genomdrivits utan tillräcklig finansiering, tid och samordning. Det handlar om centrala delar av det som bygger en bra skola, som:

Kunskapsuppföljningen. I mars 2007 la utbildningsminister Jan Björklund fram ett förslag om införandet av nationella prov i år tre samt att skriftlig information redan från årskurs ett ska vara betygsliknande. Lärarförbundet och andra framhöll att reformerna bara kunde falla väl ut om det också tillfördes medel för lärares kompetensutveckling. Dåligt genomförda reformer ökar den administrativa arbetsbördan för lärare. En redan stressad och pressad yrkeskår får göra mer av allt istället för att lägga all viktig tid på att höja kvaliteten i undervisningen och finnas till för varje elev. Staten har därmed kraftigt ökat arbetsbördan för lärare.

Betygen. I december 2008 lanserade regeringen en ny betygsskala och kort därefter en proposition om tydligare mål och kunskapskrav. Regeringen aviserade att reformen skulle kompletteras med omfattande kompetensutveckling, framför allt eftersom många nya lärare ska sätta betyg för första gången. Än i dag finns otillräckliga resurser avsatta för sådan kompetensutveckling och likvärdigheten i betygssättningen hotas.

Gymnasieutbildningen. Våren 2009 presenterade regeringens förslag till ny gymnasieskola, GY11. Enligt Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, är reformen grovt underfinansierad. Kommunerna måste spara nästan 700 miljoner kronor redan i år på gymnasieskolan. Redan nu ser vi hur nedskärningarna får konsekvenser i form av varsel och uppsägningar på många gymnasieskolor. Sju månader efter att den nya gymnasieskolan sjösattes har Jan Björklund dessutom föreslagit ett nytt 1-2 årigt gymnasieprogram helt utan teoretiska ämnen. Näringsliv och fack har ifrågasatt vilken arbetsmarknad som finns för unga som skulle få del av en sådan utbildning. I praktiken ger man upp om elever och stryker ämnen från schemat, istället för att ge alla det stöd man behöver för att nå kunskapsmålen.

Lärarutbildningen. I februari 2010 presenterade regeringen förslaget om en ny lärarutbildning. Sent samma år kommer förslaget om lärarlegitimation. Det är två reformer som naturligt hänger ihop, men som förberetts var för sig. Problemen är redan tydliga. Efter avslutad lärarutbildning måste nu varje examinerad lärare arbeta ett introduktionsår för att få en lärarlegitimation och möjlighet till tillsvidareanställning. Men introduktionsåret fungerar inte och i dag står tusentals nyexaminerade lärare utan introduktionsårsplats. Regeringens brådska och skolhuvudmännens icke-beredskap gör att de kommande årens lärarbrist riskerar att bli än mer allvarlig när en hel generation lärarstudenter inte får en bra start i arbetslivet.

Kompetensutvecklingen. 2011 presenterade Jan Björklund Lärarlyftet II som regeringens stora satsning på kompetensutveckling för lärare. Tidigare lärarlyftssatsningar har varit steg i rätt riktning. Vi behöver mer av långsiktig kompetensutveckling i en skola med välutbildade och utvecklingsinriktade lärare som får möjlighet att lyckas med alla elever. I Lärarlyftet II är villkoren kraftigt försämrade. Huvudsakligen kommer lyftet användas för att göra reella meriter formella, så att lärare får möjlighet till legitimation. Regeringen ger ett så lågt stimulansbidrag till skolhuvudmännen att det för en lärare som till exempel läser en termin historia inte blir större än 15 000 kr. Det täcker inte ens vikarier i två veckor, än mindre en hel termin. Det är vår bedömning att Lärarlyftet II inte kommer att stödja den utveckling vi alla vill se i skolan. Antingen kommer huvudmännen ta pengar från skolans verksamhet för att finansiera Lärarlyftet II eller så måste lärare själv betala för att utbilda sig i ämnen man i decennier har undervisat i. När staten brister i ansvar för kompetensutvecklingen av alla lärare som ska göra verklighet av reformerna, brister man i ansvar för de reformer man drivit genom.

Jan Björklunds skolpolitik riskerar att bli ett lapptäcke utan sömmar. Sveriges lärare och elever riskerar att få betala priset för reformer som genomdrivs alltför snabbt, utan tillräcklig finansiering. Reformer ska göras för att lärare ska få bättre förutsättning att ge varje elev det stöd de behöver, inte som nu, på bekostnad av lärares arbetslust och tid för mötet mellan lärare och elev.


Eva-Lis Sirén
Förbundsordförande Lärarförbundet

Gustav Fridolin
Språkrör Miljöpartiet de Gröna

Läsarnas kommentarer (1 st):

Denna artikel är nu stängd för kommentarer. Vill du fortsätta diskutera går det bra i medlemsdiskussionen

Visar 1 till 1 av 1

Nu var det sagt!

Ja, det var en i mitt tycket mycket bra beskrivning av läget och hur snabbt det kan gå riktigt utför om demokratiska processer sätts ur spel och vallöftens realisering blir prio ett. Utan stöd i forskning och med helt fria händer har hela balansen i skolans värld rubbats. En längtan till hur det var förr och tron på auktoritära metoder har verkligen vridit klockan bakåt.Hu! hälsar Ingrid L

, 2012-02-23 19:17 Ingrid Lycknert  

 

Visar 1 till 1 av 1

Bild i bildspel
 

Logga in

- för att se dina medlemsuppgifter och din personliga löneutveckling!


Inloggade medlemmar: 5

Avdelningar

Du hör till lokalavdelningen i den kommun där du jobbar.

Medlemsservice

Kontakt@lararforbundet.se
0770-33 03 03 – öppet vardagar kl. 8:00-17:00.
Förändrade öppettider i påsk.

Klicka för att läsa Eva-Lis Siréns senaste krönika

Vad gäller när jag ...

Gå direkt till: