Krönika: Jag vill ha bra skolor kort och gott
”Färre lärare ger högre vinst” – så var rubriken på en artikel i DN nyligen om fristående skolor och deras expansionsplaner utomlands. Det får mig att fundera över hur pengarna egentligen används.
En annan tidningsrubrik på sistone löd ”Skolor drar ned i tysthet”. Den här gången i Göteborgsposten där kommunen dragit ned med 200 tjänster utan att det syns i varselstatistiken. Det får mig också att undra över vart pengarna går.
Hur prioriterar kommunerna? Och hur prioriterar friskolorna?
För mig har det ingen betydelse vem som driver en skola. Det viktiga är att lagar och regler följs, att skolan håller hög kvalitet och att lärare och elever har det bra. I alltför många skolor – såväl kommunala som fristående - fungerar det inte som det borde. På alltför många ställen handlar det om nedskärningar, varsel och uppsägningar.
Jag pratade häromdagen med ett av våra ombud på en fristående skola som vittnade om att de aldrig tar in vikarier när en lärare är sjuk – allt för att pressa kostnaderna och tjäna pengar. Varje vecka pratar jag dessutom med lärare på kommunala skolor som fått fler arbetsuppgifter, ännu mer administration och färre kollegor.
Efter den förra krisen ökade lärares sjukskrivningar från 3 procent 1995 till 7,5 procent 2001. Jag är orolig för att återigen få se dessa konsekvenser av nedskärningarna ¬- oavsett vilka skolor det gäller.
Men det jag märkt, och det här är intressant, är att när jag uttalar mig kritiskt om hur lärares arbetsmiljö ser ut i de fristående skolorna kritiseras jag för att enbart attackera friskolorna. Inget kunde vara mera fel. Det är hög kvalitet som är det viktigaste, inte huvudmannaskapet. Det är Lärarförbundets – och min – syn på saken.
Det är också att förminska det allra viktigaste. Det handlar inte om att vara för eller emot friskolor. Det handlar om att se till att lärare oavsett var de jobbar ska få chansen att vara de lärare de vill vara. Jag och Lärarförbundet står på lärarnas sida i alla väder – i både snålblåst och solsken.
Ingen borde försvara kommuner som skär ned på skolan och säger upp lärare – vare sig det sker öppet eller i det tysta.
Ingen borde heller försvara att skattemedel används till utlandsinvesteringar istället för att förbättra den svenska skolan.
Jag gör inte skillnad på kommunala och fristående skolor. Jag vill ha bra skolor kort och gott. Det borde alla ställa upp på. De pågående nedskärningarna försämrar arbetsmiljön i skolan. Nu när det tvärtom är viktigare än någonsin att satsa på skolan och lärarna.
Eva-Lis Sirén
PS. Lärarförbundet har en kampanj för att få både regeringen och kommunerna att satsa mer pengar på skolan, ”Låt inte barnen betala krisen!”. Du kan hjälpa till, se länk uppe till höger.
