Vilka studenter är attraktiva på arbetsmarknaden?
Verkligheten och debatten om vilka studenter arbetsgivarna vill anställa stämmer inte överens.
Arbetsgivarna söker breda kunskaper framför spetsiga hos akademiker. Det visar rapporten Jakten på anställningsbarhet som Lärarförbundet, TCO och Sveriges förenade studentkårer (SFS) presenterar idag.
- Undersökningen tar effektivt kål på myten om överutbildning i Sverige, säger Sture Nordh, TCO:s ordförande. Akademiker får jobb och arbetsgivarna vill i högre grad för framtiden anställa människor med akademisk examen. Det innebär att högskolan inte kan krympas utan måste öppnas för fler.
Undersökningen visar också att många arbetsgivare tror att utbildningsbehovet hos nyanställda kommer att öka.
- Arbetsgivarna vill ha välutbildade människor med breda kunskaper, ledaregenskaper och förmåga att lära nytt. Därför är regeringen inne på helt fel spår när den avser att ge stora delar av gymnasieskolans elever sämre utbildning, som inte ger möjlighet att läsa vidare. Framtidens gymnasieskola kan bli en återvändsgränd för många i en tid då vi tvärtom behöver mer och bättre utbildning, säger Eva-Lis Preisz, ordförande i Lärarförbundet.
Enligt undersökningen måste högskolorna utveckla studenternas ledaregenskaper i större utsträckning. Högskolornas kontakt med arbetslivet måste också bli bättre.
- Det är vi studenter som hamnar i kläm när arbetsgivarna och högskolan inte lyckas samarbeta, säger Elin Rosenberg, ordförande för SFS. Med bättre samverkan skulle högskolan kunna erbjuda en mer komplett utbildning, arbetsgivarna få skickligare medarbetare och vi studenter skulle bättre veta vad som förväntas av oss efter examen.
Samtidigt visar rapporten att samarbetsförmåga, referenser och initiativförmåga är mest avgörande för vem som får ett jobb. Det är de personliga egenskaperna framför lärosäte eller betyg som avgör vem som blir anställd.
