Polisanmäla elever?
Skolan måste agera med kraft mot hot och våldsincidenter. En polisanmälan kan vara en del – men långt ifrån hela lösningen.
I den senaste tidens debatt har skolledarna ibland framställts som alltför undfallande när det gällt att polisanmäla hot och våldsincidenter i skolan. En vanlig synpunkt är att alla brott alltid ska polisanmälas, oavsett förövarens ålder. Så enkelt är det inte, menar Lärarförbundets jurist Karin Ernfors.
Socialtjänsten i första hand
- Grundtanken i lagstiftningen är att det i första hand är socialtjänsten och inte rättsväsendet som ska agera när barn eller unga begår brott. En polisanmälan ska inte användas som en bestraffning gentemot elever, säger Karin Ernfors. JO har också uttalat att det inte är lämpligt att skolan har riktlinjer om att alltid polisanmäla brott.
Utgångspunkten ska vara att en anmälan ska göras om polis och åklagare kan tänkas inleda en förundersökning kring brottet. Men för att polisen ska få utreda brott där förövaren är under 15 år måste det finnas särskilda skäl, till exempel att brottet vittnar om hög grad av hänsynslöshet eller om det är fråga om narkotikarelaterade brott.
Rådgör med polisen
- Det finns alltså ingen skyldighet att polisanmäla brott i skolan. Vi rekommenderar skolorna att rådgöra med polis- och åklagare innan. Det är också bra att ta fram rutiner för när och hur en polisanmälan görs, säger Karin Ernfors. Hon påpekar också att det ibland kan finnas anledning att fundera över sekretessen innan en polisanmälan görs.
Alla har möjlighet att göra en anmälan - det behöver inte nödvändigtvis vara skolledaren. I vissa fall måste den som utsatts (målsäganden) själv anmäla brottet för att det ska leda till åtal. Så kan vara fallet till exempel när det gäller ett ofredande som skett på skolans område.
När det gäller anmälan till socialtjänsten så finns - till skillnad från vad som gäller anmälningar till polisen – en anmälningsskyldighet.
- All personal som arbetar med barn och unga är skyldiga att anmäla så snart man kan anta att socialtjänsten behöver ingripa till elevens skydd, säger Karin Ernfors.
Allas rätt till trygg arbetsmiljö
Oavsett om en polisanmälan görs eller inte så har skolledarna en avgörande roll när det gäller att ge stöd till de som utsatt för hot- och våldshändelser i verksamheten. Många gånger behövs långtgående åtgärder för att göra arbetsmiljön trygg för anställda och elever. Då har inte alltid skolledarna det ansvar och de resurser som de behöver för att göra det som krävs.
– Det är viktigt att komma ihåg att även skolledarna har samma rätt till en trygg arbetsmiljö. Skolledarna är en grupp som själva är särskilt utsatta för hot och våld i sin yrkesutövning, framhåller Karin Ernfors.
Ytterst är det arbetsgivaren som är ansvarig för att vidta de åtgärder som behövs med tanke på arbetsmiljön. Det kan handla om att det behövs förebyggande arbete i enlighet med föreskrifterna om hot och våld eller om anpassningar i enlighet med föreskriften om ensamarbete, eller om rutiner för krishantering och första hjälp.
Också diskrimineringslagens och skollagens regler till skydd för barn och elever ställer höga krav på att skolhuvudmannen ska agera. Det kan handla om utbildning i konflikthantering, stödsamtal och en rad andra åtgärder.
Stöd till brottsoffer
Sist men inte minst är påminner Karin Ernfors om att Lärarförbundet agerar till stöd för alla de skolledare och lärare som utsatts för våld och hot i arbetet. Bland annat har Lärarförbundet infört en service som innebär att förbundets jurister kan medverka som målsägandebiträde under brottmålsprocessen.
Läs mer
Vill du veta mer om hur skolan kan och bör agera? Beställ eller ladda ner Lärarförbundets broschyr Att hantera hot och våld från Materialkatalogen via länken ovan. Ta också hjälp av Skolverkets publikation Ska vi ringa polisen?
| Lagen (1964:167) med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare. (LUL) Brott begångna av den som inte har fyllt femton år 31§ Kan någon misstänkas för att före femton års ålder ha begått ett brott får utredning rörande brottet inledas 1. om en utredning kan antas ha betydelse för att avgöra behovet av socialtjänstens insatser med avseende på den unge, 2. om det behövs för att klarlägga om någon som har fyllt femton år har tagit del i brottet, 3. om det behövs för att efterforska gods som har åtkommits genom brottet, eller 4. om det annars är av särskild vikt att en utredning äger rum. Har den unge inte fyllt tolv år får utredning inledas endast om det finns synnerliga skäl. |
