Itis har stärkt arbetslagen Den statliga satsningen på IT i skolan, Itis, har positivt påverkat samarbetet i arbetslagen. Det visar de två första rapporterna i den nationella utvärderingen. Itisprojektet ska ge lärare en pedagogiskt inriktad kompetensutveckling kring it som ett lärandets verktyg. Projektet ska pågå ännu ett år men de två första utvärderingarna är nu klara. Båda undersökningarna, en kvantitativ och en kvalitativ, tyder på att Itis satt tydliga spår i skolarbetet och stimulerat tänkandet kring lärande och pedagogiskt arbetssätt. Den kvantitativa undersökningen görs av Högskolan i Halmstad och bygger på uppgifter från 620 online enkäter till arbetslag i 60-talet kommuner. Det motsvarar cirka 4 000 lärares åsikter om förändringar som är relaterade till projektet. Enkätsvaren visar att samarbetet i arbetslagen förbättrats; det påståendet får starkt stöd. Lärarna anser att Itis i hög grad aktualiserat olika sätt att se på lärande i skolmiljön. De tar starkt avstånd från påståendet att Itis inte sätter spår i skolarbetet och instämmer ganska starkt i påståendet att de blivit medvetna om it som ett pedagogiskt hjälpmedel. Deltagandet i projektet sägs också i hög grad ha lett till en ökad användning av IT. Men relationerna till eleverna har enligt enkätsvaren inte förändrats genom Itis. Eleverna tycks inte i någon större utsträckning ha varit delaktiga i valet av utvecklingsarbete. Halmstadsforskarna anser att Itis utan tvekan inneburit en förändring i skolarbetet och att en process startat i de arbetslag som har deltagit. Om förändringarna är bestående planerar man att ta reda på i en uppföljningsenkät minst ett år efter att projektet avslutats. Trots den optimistiska slutsatsen finns ett faktum att fundera över. Det största bortfallet i den nu gjorda undersökningen beror på att mottagarna aldrig öppnade e-posten med enkäten. Ulla Tebelius, vetenskaplig samordnare, menar att det säger något om datorsituationen på en del skolor. – Men vi vet inte vad och varför. Det skulle vi gärna undersöka om vi hade pengar. Den första kvalitativa rapporten är en sammanfattning av erfarenheter och reflektioner från sex arbetslag. Utvärderingen ska totalt omfatta analyser av 24 arbetslag och görs av Högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping. En övervägande del av lärarnas utsagor visar att de utvecklat ett nytt sätt att organisera sitt arbete. Som den största vinsten anges att lärarna har fått arbeta tillsammans och att samverkan mellan dem därmed har stärkts. Itis ämnesövergripande arbetssätt var för en del en ny erfarenhet. De fick större förståelse för andras ämnen och kunde se fördelarna med att utifrån flera ämnen behandla samma tema. Men det finns också negativa aspekter. Många lärare saknar tillräckliga datorkunskaper och därför också den trygghet som krävs för att förnya arbetssättet med IT. Några lärare är oroliga för att deras positiva erfarenheter av projektet inte kommer att tas tillvara och inte leda till förnyelse på längre sikt. Som fundamentala faktorer anger de skolledningens roll och undervisningens organisation. När lärare berättar om eget lärande är det ibland svårt att skilja på innehåll och form, men de anser att de fått ny insikt både om undervisningssituationen allmänt och om att använda datorn som pedagogiskt verktyg. Ändå är de besvikna över att de inte har lärt sig mer, både när det gäller att hantera datorn pedagogiskt och olika datorprogram. En slutsats i rapporten är att lärandet inom Itis till största delen är informellt lärande, som är svårt att observera och mäta. Varaktiga effekter kan bara ses på längre sikt. Slutrapporten från den nationella utvärderingen ska komma mot slutet av 2003. VIVECA BROZIN BOHMAN (2001-12-19)