Genom att utgå från verkligheten och med en ständigt levande dialog om vad de gör och varför har förskollärarna på Värmdö lyckats med att omsätta orden i läroplanen till pedagogisk handling.

Förra året begåvades Värmdö kommun, där Ingarö förskola ligger, med utmärkelsen ”Årets förskolekommun”, av Svenska Förskollärares Yrkesförening. En av anledningarna till priset var den satsning som kommunen gjort på förskollärarnas planeringstid. Alla förskollärare har sex timmars planeringstid i veckan.
Kommunen har anslagit 6 miljoner kronor i årets budget för att kunna anställa flera barnskötare så att förskollärarna verkligen får möjlighet till sin planering. Planeringstiden finns inskriven i skolutvecklingsavtalet.
Ingalill Gustavsson som är förskolechef på Ingarö förskola är en av dem som arbetat med framställandet av kommunens egen förskole/skolplan. Och med den speciella kommunikationsmodell som fungerar som ett verktyg för lärare i arbetet med att leva upp till uppställda lagar och förordningar. Som den egna förskole/skolplanen, Lpo-94 och Lpfö-98.

På väggen i personalrummet på Ingarö förskola sitter lappar uppsatta med rubriker som ”normer och värden”, ”utveckling och lärande”, ”förskola och hem” och ”barns inflytande” det vill säga rubriker tagna direkt ur läroplanens målområden.
–Ja, de här rubrikerna använder jag när vi pratar pedagogik i förskolan, förklarar Ingalill. Vi jobbar hela tiden med att höja den pedagogiska kvaliteten och med att hitta former för att göra läroplanen verklig. Egentligen är ju läroplanen bara en samling fagra ord. Vi undersöker vad som ligger bakom orden. Vi utgår alltid från hur det ser ut i verkligheten och bygger på det. Inte på hur vi vill att det ska vara. Vi diskuterar vad vi gör egentligen och varför vi är här.
Vad vi gör kanske inte skiljer sig så mycket från vad vi gjorde tidigare men jag tycker att läroplanen givit oss ett tydligare barnfokus och vårt uppdrag har blivit tydligare. Vi har blivit bra på att synliggöra för föräldrar och för oss själva.
Förskollärarnas tysta kunskap är snart ett minne blott i Värmdö, tror Ingalill.
–Vi har lärt oss att sätta ord på det vi gör, på det vi vet och kan. Att läsa läroplanen och fånga det vi faktiskt gör i riktning mot läroplanen har varit en aha-upplevelse för många förskollärare som nu ser saker ur ett annat perspektiv. Som när ettåringen kryper in i och ut ur en kartong och man förstår att han tränar sin spatiala förmåga och sin kroppsuppfattning. Plötsligt, woaw, ser man vilken drive de har till kunskap, till lärande. Läroplanen har synliggjort sånt för oss. Det är kul. Föräldrarna har också blivit mycket mer medvetna om vår verksamhet eftersom vi fångar upp dem redan i småbarnsgruppen och använder oss av läroplanens målområden när vi kommunicerar, berättar Ingalill.
Men förskolans arbete med läroplanen är långt ifrån färdigt, betonar hon. Samverkan med skola och fritidshem har inte riktigt kommit igång ännu och samtal om ämnen som ryms under rubriker som ”normer och värden” tar aldrig slut menar hon.
–Det kan man aldrig prata klart om.
Inom Värmdö förskoleförvaltning fokuserar vi på barnens utveckling och lärande från de sex förmågor som också de finns uppsatta på väggen som en sorts pedagogisk kostcirkel: emotionell, social, motorisk, perceptuell, språklig och logisk, samt matematisk förmåga. Alla förmågor har var sin del och varje del är lika viktig, förklarar Ingalill.
–Vi utgår från de här förmågorna när vi har utvecklingssamtal. Och när vi gör barnens utvecklingsplaner. Och det gäller inte bara barnen utan jag använder dem också i de utvecklingssamtal jag har med medarbetarna. Vi har samma tänk kring hur våra förmågor påverkar oss i vår yrkesroll. I förskolan är man ju sitt eget verktyg.

Helene Lumholdt
(2002-01-15)