Många förfasar sig över barnens och ungdomens allt råare och grövre språkbruk. Men bland språkforskare talar man hellre om att språkbruket blivit annorlunda.

Råkade ett litet jävlar trilla ur en barnamun på femtiotalet, blev det stackars barnet draget i örat eller släpad till rektorn. Men i dag i vårt tämligen avkristnade land är det inte så lätt att väcka folks känslor till liv genom att hänvisa vare sig till himmel eller helvete. Nä, nu krävs det tyngre eller som sagt i alla fall annorlunda ord för att få omvärlden att reagera.
För det är ju reaktionen man är ute efter. Med sina svordomar vill man få folk att hoppa till, vakna upp, rasa. Är man arg, ledsen eller förbannad, ja då är man inte ute efter att uttrycka sig hedervärt, respektfullt, ödmjukt eller ömsint. Tvärtom för att skällsord och svordomar ska vara effektiva och bita så måste de vara taskiga, upprörande och hänsynslösa.
Och till det fungerar just nu ord som är förknippade med sex och kön bäst. I andra länder och kulturer har de gjort det länge.

Världens äldsta kända exempel på en svordom kommer från Egypten. För femtusen år sedan hotade man den som kunde tänkas bryta mot lagen med: ”Må en åsna bestiga dig. Må en åsna bestiga din fru. Må ditt barn lägra din fru”.
Skillnaden mellan femtusen år gamla besvärjelser och dagens skällsord, svordomar och hotelser är alltså ganska liten.
När språkforskare Lars-Gunnar Andersson skrev sin bok ”Fult språk” 1985 berättade han om den egyptiska lagskriften och konstaterade att det sexuella förbannandet och svärandet tycktes ha urgamla anor. ”I många kulturer lever detta bruk kvar, men i Norden tycks det i stor utsträckning försvinna med kristendomens inträde…”, skrev han då. Det var dryga femton år sedan och vi nöjde oss med att åkalla fan, djälvulen och satan när vi var arga. Men nu år 2001 är situationen på svordomsmarknaden annorlunda. Eller rättare sagt vi har anpassat oss till de andra kulturerna och återigen börjat använda ord relaterade till kön och sex när vi vill använda oss av kraftuttryck.

En del av de uttryck den uppväxande generationen nu använder sig av är direktöversatta från engelskan som ”jävla mammaknullare” till exempel eller ”gå och knulla dig själv” medan enstaka ord ofta har med kvinnokönet att göra som fitta, hora, luder.
–Ordet kuk används nog också ibland men det är svårare eftersom det manliga könet ofta används som något positivt. ”Honom är det stake i” och dylikt, säger Lars-Gunnar Andersson.
Att det är så uppdelat i manligt positivt och kvinnligt negativt tycker Lars-Gunnar Andersson är svårt att göra någon stor affär av. Det är inte konstigare än fördelningen i övrigt mellan män och kvinnor.
Margareta Svahn, också hon språkforskare som forskat i de skällsord vi använder oss av, håller med Lars- Gunnar Andersson. De svordomar och skällsord som vi använder oss av säger något om det samhälle vi lever i menar hon.
–Visst är vi mer jämlika i dag men vi kränker fortfarande varandra på samma sätt som vi gjorde för tusen år sedan. Kvinnorna beskylls för att vara liderliga och lättfotade och männen får höra att de är omanliga.
Det fula språket finns inte i språket, utan det finns i människors relation till språket och språkanvändningen.

Helene Lumholdt
(2001-12-07)