TEMA/ Många kvinnor i yrket ger låg status

Förskolan - arkiv
Tema 1/2001: Säkerhet och pedagogik
TEMA/ Möblera för lek
TEMA/ Förvandlingen fortsätter
TEMA/ Harmoni ger energi
GÄSTTYCKARE/ Får pojkar vara inomhus?
TEMA/ Miljön– en mötesplats för lärandet
TEMA/ Byt ut luften
Emilia Öst har landat
Förtrollat uterum
Nr 2/02 TEMA: Lärande miljö
TEMA/ Hörselskydd på!
LEDARE: Friskolan kan ge draghjälp
MEDIA/ Våldet påverkar – men hur?
TEMA/ Det vakande örat
TEMA/ Låt barnen styra inredningen
TEMA/ Naturnära innemiljö
TEMA/ Ordning skapar tid och kreativitet
Tiden ute för Svenljunga
Dagens boktips – en del av arbetet med språk
Bil vilse på gården
Boken och språket i centrum
MEDIA/ Tvåloperor – nutidens skvaller
Förändringsovilliga politiker
TEMA/ "Piloter" satte Karlskoga på kartan
TEMA/ "Yrkets status har förbättrats"
TEMA/ Värmdö erbjuder pedagogiskt smörgåsbord
TEMA/ LÄROPLANEN 3 ÅR – vad har hänt?
GÄSTTYCKARE/ Läroplanens möjligheter
TEMA/ Svårt att bidra till dubbel kulturtillhörighet
TEMA/ Läroplan i praktiken
TEMA/ Barnen får egen text i nya läroplanen
TEMA/ Kompetensen är avgörande
PORTRÄTT/ Tove Jansson
Våga tala om det svåra
** Förskolans egna jultips **
LEDARE/ Ord spelar roll
Fula ord speglar samhället
Kärt barn får nytt namn
RIMTÄVLING
Lyssna på sången
Rim och reson runt gröten
Den laddade sexualiteten
TEMA/ Det sitter på väggarna
TEMA/ Dokumentationen blir tidning
TEMA/ Formen ska vara enkel
TEMA/ Sexåringar bygger värden
LEDARE/ Bli ägare av förskolan
Kvalitetspris till Hägersten
SISTA ORDET/ Hur duktig får man vara?
TEMA/ Synligt arbete med språket
Nisse flyttar in
TEMA/ "Vi syns i samhället"
Nr 9 TEMA/ VISA VERKSAMHETEN
TEMA/ För lite rörelse för sexåringar
TEMA/ Ingen poäng med förskoleklassen
TEMA/ Förutsättningen är flexibilitet
Nr 8/01 Tema: Mötesplats förskoleklass
TEMA/ Splittrad dag för sexåringar
SISTA ORDET/ Ta stöd i avtalet
TEMA/ Vad händer i mötet?
Tema för de yngsta
TEMA/ Här går samarbetet som på räls
TÄVLING/ Vinn biljetter till Junibacken
Höstens picknick värmer
TEMA/ Å vi ska dansa i ringen...
TEMA/ Opp och hoppa!
TEMA/ Hopp och spring stärker skelettet
TEMA/Allt utgår från rörelse
TEMA/ Ge tid åt alla barn
TEMA/ Tillbaka till naturen
TEMA/ Möjligheterna finns i vardagen
TEMA: Rörelseglädje
TOVE JONSTOIJ – barnens röst i etern
Mulle i Japan
Kärleksväska i förskoleklassen
TEMA/ Hopprepet gav glädjeskutt
LEDARE/Något fattas i debatten
TEMA/ Språk och skapande hand i hand
TEMA/ Do you speak swedish?
TEMA/ De små orden förändrar mest
TEMA/ Handledning leder till utveckling
Stor variation i förskoleklassen
TEMA/ Språk är mer än ord
TEMA/ Månens magi blev språktema för de yngsta
Barnexpressen vill få fart på rörelsen
Lek och samtal viktigast i förskoleklassen
Nummer 6/01 TEMA Ordets makt – med språket i fokus
TEMA: Matlust
Samverkan med färg och form
TEMA/ Det stora barnbokskalaset
Tid för avvänjning
Tid är evig väntan
TEMA/ Picknick packad av proffskockar
TEMA/ Mat för alla sinnen
TEMA/ Precis som på restaurang
TEMA/ Ingegerd Wärnersson: Pengar och lärare ska lösa problemen
TEMA/ Många kvinnor i yrket ger låg status
TEMA/ Yrke i förändring
TEMA/ Utveckla yrket med handledning
TEMA/ Barn på löpande band
TEMA/ Nya begrepp ökar förståelsen
TEMA/ Kvinnokraft kan bli bristvara
TEMA/ Arbetsplaner blir "hyllvärmare"
TEMA/ När snålheten kom till byn
TEMA/ Personalen tog makten över arbetet
LEDARE/ Torka bajs eller smörja olja
TEMA/ Här går gränsen!
TEMA/ Att se det stora i det lilla
TEMA/ Student väljer egen väg
TEMA/ Vilken kompetens behövs?
Teknik finns överallt
REPORTAGE/ Pinnen ger ordet
Dino lever – tack vare matematiken
Teknik finns överallt
LEDARE/ Bli statusjägare
"Skapa möjligheter i temat"
Nyfiken på experiment
Framtidens dammsugare ordnar mjölken
Teknik inbjuder till utforskande
Upptäck matematikens värld
TEMA Matematik & Teknik
Nalle Rufs på luffen
TEMA/ Förskollärare med leklust
TEMA/ En pedagogisk affär
LEDARE/ Ska vi leka skola?
PÅ TAL OM/ Man måste hitta fram till en gemensam syn
TEMA/ Vi kan inte välja bort leken
TEMA/ Lek är som förälskelse
PORTRÄTT/ JENS AHLBOM Bilder som berättar
TEMA/ Utbildning behövs
Tema/Lek
TEMA/ Lekens oändliga möjligheter
TEMA/ "Ta säkerhetsföreskrifterna med en nypa salt"
Sagostämning i skogen
TEMA/ "Svårt hitta balansen i föreskrifterna"
TEMA/ Oron hinder för pedagogik
TEMA/ BO: "Räkna med olyckor"
LEDARE: Kvinnor och barn först
TEMA/ Kreativ miljö utmanar säkerheten
TEMA/ Tala om det ofattbara i förväg
Saga på en pinne
Rävbesök på Lyan
Tema Traditioner
TEMA/ Traditioner gör skolan roligare
TEMA/ Fritt fram att pussas
Ledare: Morgondagens arbetare
Porträttet/Jesus
TEMA/ Upplev julen med alla sinnen
TEMA/ Recept till julen
TEMA/ Det ska vi fira
TEMA/ Halloween – himmelsk högtid med helvetisk historia
TEMA/ Kung för en dag
Projektet som bryter fördomar
Maktaspekten viktig vid val av namn
Män är övervärderade
Viktigt med genusperspektiv på yrkesrollen
LEDARE
Män på kvinnlig spelplan
Vi skapar könen själva
Tema: Kön spelar roll
När har barn egentligen tråkigt?
Datorn har tagit täten
Utgå från barnens vardag
Nordisk mytologi i ny tidsdräkt
IN MED DANSEN I FÖRSKOLAN
Låt barn vara barn!
Låt dansen bli en naturlig del
I glasrikets magiska värld
TEMA OMVÄRLDEN
Vadå, vadå, vad gör de?
Bort med töntstämpeln
”Sänk ambitionsnivån”
Förskola eller förvaring?
Rektorn som röt
Rum för vila och avkoppling
Släpp fram tankarna
Glapp mellan mål och verklighet
Barn och stress hör inte ihop
Nr 6/99 Ledare: Förskollärare blir ”riktiga lärare”
Nr 6/99 Dags att diskutera lärandet
Nr 6/99 Lek och lärande hör ihop
Nr 6/99 Barn som rör sig lär sig lättare
Nr 6/99 ”Lärare och förskollärare vill ha större kontoll”
Nr 6/99 Skolan börjar redan i förskoleklasserna
Nr 6/99 Stora grupper påverkar inte barnens utveckling
Nr 6/99 Förskoleklass i strykklass i kommunerna
Enkät om de nya läroplanerna
Länktips barnsidor


Skolan har problem sedan ett decennium. Här kan förskollärarna hjälpa till. Deras helhetssyn på barns utveckling och lärande är användbar i skolan. Genom att visa fram den, kan de höja sin status.

Det gäller för yrkesutövarna att ringa in ett specialområde, och bli duktiga på att lösa problem inom det. Då kan de förbättra sitt anseende, vilket i sin tur kan ge förmåner i form av bättre lön och arbetstid, säger Carola Aili. Hon är doktorand vid pedagogiska institutionen i Stockholm och forskar om professionalisering.
–Det handlar om viken relation ett yrke har till staten, och vilka uppdrag man kan utföra åt den.
Carola Aili har satt yrkesgruppen barnmorskor under luppen. En kategori som har flera saker gemensamt med förskollärare. De har båda gamla anor, men har fått kämpa för att betraktas som professionella. Inte minst för att jobben domineras av kvinnor.
–Så fort ett yrke utövas av många kvinnor, får det lägre status, även om det är tekniskt. Från början hade barnmorskorna inget anseende alls. Det var ofta kvinnor med tvivelaktigt rykte, änglamakerskor, som åtog sig att hjälpa till vid förlossningar. Vad gäller förskollärarna var det inte förrän på 70-talet som utbildningen förlades till högskolan.
Professionaliseringen är en process där man urskiljer det som är specifikt i yrket. Carola Aili räknar upp saker som auktoritet, egen kunskapsbas och etik, och kontroll över utbildning. En samling komponenter som ska legitimera att man kräver höjd status. Något som ställer till problem när det gäller omvårdnadsyrken, där många kvinnor jobbar.
–Kvinnors yrken passar inte i den här definitionen! Då får man antingen kasta bort den, eller börja forska, alltså ge sig in i vetenskapen med dess argument. Då kanske man får hävda att det visst är ett beskrivningsbart pedagogiskt arbete hur man beter sig med barnen, till exempel.
Det gäller att hitta bevis för det man kanske gjort av tradition eller för att det känts rätt.
Forskning är viktigt, anser Carola Aili, för det är ett sätt att ta makten över den egna kårens utbildning.
–En yrkesgrupp ska se till att utforma sin egen utbildning, det är ett led i professionaliseringen. När det gäller förskollärarna, ska de inte låta psykologisk vetenskap bestämma, utan själva ta större plats i akademien.

–Det finns mycket forskning om förskolan, som kanske inte används för att den ligger på en generell nivå. Man måste fundera över hur man kan använda den konkret. Om till exempel andra studerat barns språkutveckling, kan forskande förskollärare fråga sig hur man kan använda det i arbetet i förskolan.
Ett annat sätt att se till att förskollärares kunskaper kommer in i den egna kårens kretslopp, är att låta mer praktik ingå i utbildningen. Då kan handledaren ute på förskolan få en avgörande roll, särskilt om denna står i dialog med högskolan under praktiken.
Carola Aili deltar i arbetet med att utforma ett nytt Lärarprogram i Kristianstad. Förhoppningsvis kommer blivande lärare och förskollärare att kunna välja en 40-poängskurs med särskild inriktning på pedgogiskt utvecklingsarbete. I den finns en delkurs om yrkesutveckling och professionalisering. Man får ta del av läraryrkets historia, och hur strävanden mot professionalisering hittills gått till.
–De med särskilt intresse för att utveckla lärar- eller förskollärarrollen, kan välja den här inriktningen. Så småningom kommer de att behövas på de utvecklingstjänster som kommunen ska inrätta.
Makt över utbildning och forskning är ett sätt att få en yrkeskår att sträcka på nackarna. Ett annat är att definiera sig mot andra närliggande yrken
–En lyckad professionalisering av ett yrke, innebär ofta stark hierarkisering. Det ser man i manligt dominerade jobb som läkare, jurister och ingenjörer. Och det kan man också se i traditionellt kvinnliga yrken, säger Carola Aili.
Förskollärarnas betoning av att de, och inte barnskötarna, ska ansvara för den pedagogiska verksamheten i förskolan, är ett exempel. När förskolans läroplan skrevs 1998, protesterade Lärarförbundet. Missnöjet gällde formuleringen att arbetslaget, alltså både förskollärare och barnskötare, skulle ha ansvaret för det pedagogiska uppdraget. Man menade att barnskötarna saknade den kompetensen. Bara förskollärarna med sin högskoleutbildning i förskolepedagogik hade kunskaper nog.

Ett försök från förskollärarnas sida att enligt professionaliseringens alla regler ringa in sin speciella kunskap. Carola Aili menar att det finns en baksida med att en yrkesgrupp på det här viset skiljer ut sig mot en annan.
–En effekt kan bli att man upprätthåller bilden av omvårdnadsarbete, som barnskötarna hänvisas till, som lågstatus. Det kan också bli ett problem ur brukarperspektiv, om ingen vill utföra det traditionellt kvinnliga arbetet, säger hon.
Paula Berntsson, doktorand i sociologi vid Göteborgs universitet, diskuterar frågan i en artikel i tidskriften Arbetsmarknad & Arbetsliv, som ges ut av Arbetslivsinstitutet. Hon tror inte risken är så stor att rutinuppgifter skulle lämnas över till barnskötarna, även om förskollärarna ensamma fick ansvara för det pedagogiska uppdraget. Detta beroende på att deras kompetens innebär en helhetssyn på barnet.
Paula Berntsson menar rent av att förskollärarna har ett kunskapsmonopol när det gäller det pedagogiska uppdraget. Läroplanens formulering är olycklig, skriver hon, eftersom den innebär att man osynliggör förskollärarnas yrkeskompetens, vilket i sin tur håller ner lönerna.
Carola Aili menar för sin del, att det kanske finns ett annat sätt än hierarkisering, att höja statusen.
–Det finns andra sätt att få inflytande. Man kan titta på hur barnmorskorna förhåller sig till tjänstgöringen på mödravårdscentralerna, och ultraljudsmottagningarna, som har lägre status än att jobba inom förlossningsvården. I stället för att en grupp gör det ena, och en det andra, så har så kallade rotationstjänster blivit vanliga. Det innebär att man delar på det, så att alla jobbar växelvis på förlossningen och inom till exempel mödravården.



Fotnot:/Arbetsmarknad & Arbetsliv årgång 6 nr 2, 2000, Paula Berntsson, Att osynliggöra kvinnors yrkeskompetens, kan beställas genom Arbetslivsinstitutet.

Mimmi Palm
(2001-04-18)