|
|  | Skolan har problem sedan ett decennium. Här kan förskollärarna hjälpa till. Deras helhetssyn på barns utveckling och lärande är användbar i skolan. Genom att visa fram den, kan de höja sin status.
Det gäller för yrkesutövarna att ringa in ett specialområde, och bli duktiga på att lösa problem inom det. Då kan de förbättra sitt anseende, vilket i sin tur kan ge förmåner i form av bättre lön och arbetstid, säger Carola Aili. Hon är doktorand vid pedagogiska institutionen i Stockholm och forskar om professionalisering.
–Det handlar om viken relation ett yrke har till staten, och vilka uppdrag man kan utföra åt den.
Carola Aili har satt yrkesgruppen barnmorskor under luppen. En kategori som har flera saker gemensamt med förskollärare. De har båda gamla anor, men har fått kämpa för att betraktas som professionella. Inte minst för att jobben domineras av kvinnor.
–Så fort ett yrke utövas av många kvinnor, får det lägre status, även om det är tekniskt. Från början hade barnmorskorna inget anseende alls. Det var ofta kvinnor med tvivelaktigt rykte, änglamakerskor, som åtog sig att hjälpa till vid förlossningar. Vad gäller förskollärarna var det inte förrän på 70-talet som utbildningen förlades till högskolan.
Professionaliseringen är en process där man urskiljer det som är specifikt i yrket. Carola Aili räknar upp saker som auktoritet, egen kunskapsbas och etik, och kontroll över utbildning. En samling komponenter som ska legitimera att man kräver höjd status. Något som ställer till problem när det gäller omvårdnadsyrken, där många kvinnor jobbar.
–Kvinnors yrken passar inte i den här definitionen! Då får man antingen kasta bort den, eller börja forska, alltså ge sig in i vetenskapen med dess argument. Då kanske man får hävda att det visst är ett beskrivningsbart pedagogiskt arbete hur man beter sig med barnen, till exempel.
Det gäller att hitta bevis för det man kanske gjort av tradition eller för att det känts rätt.
Forskning är viktigt, anser Carola Aili, för det är ett sätt att ta makten över den egna kårens utbildning.
–En yrkesgrupp ska se till att utforma sin egen utbildning, det är ett led i professionaliseringen. När det gäller förskollärarna, ska de inte låta psykologisk vetenskap bestämma, utan själva ta större plats i akademien.
–Det finns mycket forskning om förskolan, som kanske inte används för att den ligger på en generell nivå. Man måste fundera över hur man kan använda den konkret. Om till exempel andra studerat barns språkutveckling, kan forskande förskollärare fråga sig hur man kan använda det i arbetet i förskolan.
Ett annat sätt att se till att förskollärares kunskaper kommer in i den egna kårens kretslopp, är att låta mer praktik ingå i utbildningen. Då kan handledaren ute på förskolan få en avgörande roll, särskilt om denna står i dialog med högskolan under praktiken.
Carola Aili deltar i arbetet med att utforma ett nytt Lärarprogram i Kristianstad. Förhoppningsvis kommer blivande lärare och förskollärare att kunna välja en 40-poängskurs med särskild inriktning på pedgogiskt utvecklingsarbete. I den finns en delkurs om yrkesutveckling och professionalisering. Man får ta del av läraryrkets historia, och hur strävanden mot professionalisering hittills gått till.
–De med särskilt intresse för att utveckla lärar- eller förskollärarrollen, kan välja den här inriktningen. Så småningom kommer de att behövas på de utvecklingstjänster som kommunen ska inrätta.
Makt över utbildning och forskning är ett sätt att få en yrkeskår att sträcka på nackarna. Ett annat är att definiera sig mot andra närliggande yrken
–En lyckad professionalisering av ett yrke, innebär ofta stark hierarkisering. Det ser man i manligt dominerade jobb som läkare, jurister och ingenjörer. Och det kan man också se i traditionellt kvinnliga yrken, säger Carola Aili.
Förskollärarnas betoning av att de, och inte barnskötarna, ska ansvara för den pedagogiska verksamheten i förskolan, är ett exempel. När förskolans läroplan skrevs 1998, protesterade Lärarförbundet. Missnöjet gällde formuleringen att arbetslaget, alltså både förskollärare och barnskötare, skulle ha ansvaret för det pedagogiska uppdraget. Man menade att barnskötarna saknade den kompetensen. Bara förskollärarna med sin högskoleutbildning i förskolepedagogik hade kunskaper nog.
Ett försök från förskollärarnas sida att enligt professionaliseringens alla regler ringa in sin speciella kunskap. Carola Aili menar att det finns en baksida med att en yrkesgrupp på det här viset skiljer ut sig mot en annan.
–En effekt kan bli att man upprätthåller bilden av omvårdnadsarbete, som barnskötarna hänvisas till, som lågstatus. Det kan också bli ett problem ur brukarperspektiv, om ingen vill utföra det traditionellt kvinnliga arbetet, säger hon.
Paula Berntsson, doktorand i sociologi vid Göteborgs universitet, diskuterar frågan i en artikel i tidskriften Arbetsmarknad & Arbetsliv, som ges ut av Arbetslivsinstitutet. Hon tror inte risken är så stor att rutinuppgifter skulle lämnas över till barnskötarna, även om förskollärarna ensamma fick ansvara för det pedagogiska uppdraget. Detta beroende på att deras kompetens innebär en helhetssyn på barnet.
Paula Berntsson menar rent av att förskollärarna har ett kunskapsmonopol när det gäller det pedagogiska uppdraget. Läroplanens formulering är olycklig, skriver hon, eftersom den innebär att man osynliggör förskollärarnas yrkeskompetens, vilket i sin tur håller ner lönerna.
Carola Aili menar för sin del, att det kanske finns ett annat sätt än hierarkisering, att höja statusen.
–Det finns andra sätt att få inflytande. Man kan titta på hur barnmorskorna förhåller sig till tjänstgöringen på mödravårdscentralerna, och ultraljudsmottagningarna, som har lägre status än att jobba inom förlossningsvården. I stället för att en grupp gör det ena, och en det andra, så har så kallade rotationstjänster blivit vanliga. Det innebär att man delar på det, så att alla jobbar växelvis på förlossningen och inom till exempel mödravården.
Fotnot:/Arbetsmarknad & Arbetsliv årgång 6 nr 2, 2000, Paula Berntsson, Att osynliggöra kvinnors yrkeskompetens, kan beställas genom Arbetslivsinstitutet.
Mimmi Palm
(2001-04-18) |