|
|  | Det är populärt att skapa egna traditioner kring jul att döma av alla tips som skickats till redaktionen. Fantasifulla, stämningsfulla, spännade, efterlängtade, personliga eller mer traditionella. Men omtyckta verkar de vara av både vuxna och barn.
Här kommer jultraditioner från förskolor i hela landet.
Sprakande julfest
Den 18 december, innan barnen går på julledighet, brukar de tre avdelningarna på Rörmyrens förskola i Göteborg fira julfest utomhus – sent på eftermiddagen, så vintermörkret kan lysas upp av marschaller och ljuslyktor.
Mitt på gården ställer de en stor julgran – och när personal, barn, föräldrar, syskon, släkt och vänner sjunger och dansar runt den blir det ofta både två och tre ringar, berättar AnneMarie Landin-Herling, förskollärare på Rörmyren.
Efter dansen bjuds alla på glögg, varm choklad och pepparkakor. Sedan tänds plötsligt stora tomtebloss och medan de sprakar och gnistrar kommer tomten ner från skogspartiet ovanför förskolan, med en lykta i handen och en stor säck på ryggen. Han slår sig ner på en stol bredvid granen och barnen får komma fram en och en och ta emot en påse, fylld med hemgjort godis.
–Vi har köpt in en riktigt fin tomtedräkt och brukar be någons man eller bekant vara tomte, avslöjar AnneMarie.
Rörmyrens förskola har haft den här traditionen sedan 1993 och har inte behövt ställa in en enda gång.
–Det är så stämningsfullt! Vi har alltid haft tur med vädret. Ibland har det till och med kommit lite snö.
Tomte med ålderns rätt
På Sikvägens förskola i Hammarö kommun har de haft samma jultradition i tjugo år. Några dagar före jul är barnen med och ställer upp ett grötfat på vinden. Ifall tomten, mitt i julstöket, skulle råka passera just deras förskola. Och gissa om alla barn blir uppspelta, skräckslagna och lyckliga när det redan nästa dag plötsligt börjar knacka och bulta uppifrån vinden!
Någon av de modiga lärarna får smyga uppför stegen och försiktigt glänta på vindsluckan, och jodå, det lyser från en lykta däruppe och tomten har slarvigt slevat i sig av gröten. Lyckan blir total när det visar sig att tomten faktiskt är kvar däruppe och gärna kommer ner en stund och pratar önskelistor med barnen. Denna lilla tomteteater är lika uppskattad år efter år.
Det roliga är att det är samma tomte som kommit i tjugo år! Det är förskolans vaktmästare som skrudat om sig tillfälligt. Och trots att han är pensionerad sedan några år tillbaka, fortsätter han att ställa upp som ”förbipasserande” tomte. Han har så att säga åldrats och vuxit med uppgiften…
Det är en tomte med mycket humor. Ibland beklagar han att han inte kan ordna fram några Barbiedockor till jul, plasten är nämligen slut. Men lite träbrandbilar ska det säkert gå att fixa.
Det är en uppskattad pratstund med tomten, tycker barnen.
Händelserikt tomtelandskap
Hos arbetslaget Bläckfisken i Valemyrskolan i Strömstad har det blivit tradition att berätta historier kring ett tomtelandskap varje december. Här arbetar förskollärare, fritidspedagoger och grundskollärare med 53 barn mellan sex och tio år – och barnen ser fram emot historierna om tomtefamiljen, berättar Mia Gustås, förskollärare på Bläckfisken, i ett mail.
Landskapet byggs upp på en träskiva och är gjort av mossa, kvistar och bomull. Det ser lite olika ut för varje år, men bebos alltid av samma tomtefamilj. Men tomtarna möter olika figurer och det händer olika saker varje år…
Varje dag berättar en av pedagogerna en historia om vad som hänt familjen just i dag. Grovplaneringen har arbetslaget gjort tillsammans, men den slutgiltiga historien hittar den pedagog som är ansvarig för dagen på.
”Vi brukar försöka få in olika traditioner och saker som har hänt i barngruppen. Till exempel ett snöbollskrig där något tomtebarn blandar in sten i sin snöboll”, berättar Mia.
Första året handlade historierna om ett troll som bodde i skogen, osynligt för alla utom tomtebarnen. Andra året hade ett av de tre tomtebarnen hamnat i rullstol efter en olycka – och det året flyttade det också in en norsk familj i tomtelandskapet med diverse konflikter som följd. Förra året stötte tomtefamiljen på ett sockerslott där det bodde en olycklig flicka som hade allt utom sina föräldrars kärlek.
”Vi har väldigt roligt och mysigt. Man kan ju också korta ner och förenkla det lite så att det passar även yngre barn”, tipsar Mia.
Rektor på vinden
I Tokarps förskolor i Jönköping har de en lite ovanlig tradition. Där går rektorn upp på vinden och barnen får klättra upp för en stege och hälsa på tomten. Det är tre olika enheter som alla kommer till samma vind.
För att komma upp på vinden måste stegen fällas ned. Längst inne på vinden sitter en riktig gammaldags tomte. En del vågar inte gå upp själva utan får sällskap av en vuxen.
–En del av barnen tror att det är någon av oss i personalen. Men de ser att vi ju är här allihop och blir fundersamma, berättar Carina Dahlin som arbetar på avdelningen Bamse.
–Det är både kul och lite skrämmande eftersom man aldrig kan vara säker på om det är på låtsas eller på riktigt. Men det är väl så traditionen säger att det ska vara.
Förra året hade de en ny digitalkamera och tog en bild och satte på ytterdörren. Bilden skapade många diskussioner och funderingar.
Ingen jul utan sång
I år är det tolfte året i rad då alla förskolor i och runt Gnosjö i Småland samlas för att fira första advent. Sammanlagt brukar ungefär 300 barn och vuxna sjunga sånger om ljuset och advent i Gnosjö pingstkyrka.
Det är en fantastisk upplevelse att höra så många barnröster sjunga tillsammans och en alldeles särskild klang i applåden, skriver Anneli Hedenborg som arbetar i Lyckeborgs förskola. Efteråt bjuds alla på saft eller kaffe och bulle och pepparkaka innan de går tillbaka till sig. Samlingen är en tradition som kommit för att stanna.
En annan tradition i Lyckeborgs förskola är att de i sista veckan innan jul går till den vanliga skogen, dit de går en gång i veckan. Och tänk plötsligt kommer tomten med kälke och en stor säck med julklappar!
Det är alltid lika spännande när barnen upptäcker att tomten är i antågande, berättar Anneli Hedenborg.
I paketen, som alla hjälps åt att öppna, ligger leksaker som köpts in till förskolan. Tomten berättar att klapparna ska användas i förskolan.
I skogen ligger några gamla hus och barnen vet att det är där han håller till runt jul. Detta väcker funderingar och fantasier året om
Pepparkakspyssel
Småbarnsavdelningen Knattarna på Höjdens förskola i Värnamo tipsar om ett julpyssel som de gjorde förra året:
”Vi kavlade ut vanlig pepparkaksdeg och tog med mått ut två likadana kakor. Sedan la vi en blomsterpinne mellan kakorna och gräddade ihop dem i ugnen. Därefter band vi en röd rosett runt pinnen och stack ner den i en lerkruka med oasis och dekorerade med mossa, bär och lingonriskvistar”.
Tomten bor under lucka
I Äpplets enhet i Norrköping bor en tomte under en lucka i förrådet. När hösten håller på att gå över i vinter, någon gång i november, vaknar han till. I samband med att avdelningen Biets adventskalender kommer igång börjar de få brev från honom. Adventskalendern görs i drama med olika händelser som baseras på tomten i luckan.
Tomten har olika hjälpredor och det händer saker varje dag. När de till exempel hade tema duva så kom en brevduva varje dag till samlingen och la ett brev i en korg som barnen turades om att hämta.
När de hade tema ljud hördes osynliga bjällror spela när brevet anlände. Under tema hjul cyklade han förbi utanför fönstret under samlingen.
Biets avdelningstomte har också mycket välutvecklade sinnen. Ibland när han hört barnen sjunga vill han ha en egen tomtesång eller en pepparkaka att mumsa på.
Men allra populärast är de dagar då tomten är lite ”seg” och barnen måste knacka på luckan.
Ibland skriver han påminnelser till barnen om att de måste öva luciasånger och julpynta avdelningen. Barnen ritar teckningar och skriver önskelistor till honom. Sista dagen på kalendern sitter tomten där i egen hög person och har med sig julklappar.
–Då är barnens ögon om möjligt ännu större, berättar Heléne Gustafsson, förskollärare i Äpplets enhet.
I år är det lite speciellt eftersom förskolan tillfälligt är evakuerad efter en brand.
–Barnen har mycket funderingar på om tomten har klarat sig från elden. Vilket vi vuxna så klart är övertygade om att han har gjort, eftersom han har så bra sinnen och har hunnit smita. Han är säkert ute och letar efter oss och en ny lucka att flytta in i.
Julkrubba med dramatik
På Skärgårdens montessoriförskola i Karlskrona tycker vi att det är viktigt att barnen vet varför vi firar jul, skriver Ann-Marie Landström.
Därför har de sedan åtta år tillbaka adventssamling när de tänder ett ljus och sjunger adventssånger. Dessutom har de en adventskalender med 24 paket som innehåller figurer till julkrubban – Maria, Josef, åsna, ängel, vise män och allt det andra som hör till en julkrubba.
Varje dag packas en ny figur upp, som får berätta om sig själv och vad som händer i julevangeliet. När figurerna blivit några stycken använder lärarna dem i enkla dramatiseringar. Det är bra om det är samma lärare som har samlingen under hela månaden, eftersom man berättar på olika sätt, tycker Anne-Marie.
”Barnen älskar dessa mysiga samlingar som både är lärorika, fängslande och inspirerande. De leker gärna efteråt det som vi har dramatiserat med figurerna”, skriver hon. ”Många gånger när man tjuvlyssnar hör man precis de ”fraser” och tonfall som vi lärare har haft när vi spelade med figurerna”.
I det sista paketet brukar det ligga russin, en tablettask eller något annat gott.
Fönstermålning till jul
Några veckor före jul tar de på Ilsbo förskola fram fil och pulverfärg och målar olika julmotiv på förskolans fönster. Motiven varierar och är alltid lika uppskattade av både barn och föräldrar.
– Dessutom får de som passerar förskolan också en julhälsning, berättar Pia och Ulla från Ilsbo förskola i Hälsingland.
Efter jul är det lätt att tvätta bort motivet.
Jul som förr i tiden
På Lindebovägens förskola i Billdal är det femtonde året i rad som de arbetar med hur man förr i tiden förberedde julen. Barnen får upplevelser av hur man firade jul förr i tiden. Förskolan har fyra avdelningar.
Tillsammans förbereder barn och vuxna ett gammaldags julbord och alla barn deltar efter förmåga. De yngsta kanske luktar och känner stämningen medan de äldre till exempel får vara med och stoppa korv.
De stöper ljus, trillar köttbullar, bakar julbröd, lägger in sill, kokar långkål, kärnar smör och använder en handdriven köttkvarn för att göra korvsmeten som stoppas i fjälster.
Runt Lucia bjuds föräldrar och syskon in att äta julbordet och barnen framför julsånger.
Under hela december har de en gammaldags egentillverkad julkalender som visar julförberedelser som slakt, blötläggning av lutfisk och ystning av julost.
De vuxna upplever det värdefullt att ge barnen en egen Lindebotradition som motvikt till all stress som ofta upplevs i samband med jul.
Busig tomte
Några dagar före jul dyker plötsligt tomten upp på gården utanför Jeansa förskola i Perstorp. Barnen vet aldrig riktigt när, utan plötsligt upptäcker de att tomten går omkring på gården, räfsar löv, åker pulka om det är snö, slår kullerbyttor och muttrar över om det finns skräp.
Ibland stoppar hon bilarna ute på vägen, ibland matar hon fåglarna i dammen intill.
–Hon hittar på olika sorters bus. Barnen står och tittar i fönstren, skrattar och tycker det är jätteroligt, berättar Eva Marie Andersson, förskollärare på Jeansa förskola.
Innan tomten efter någon kvart försvinner upp i skogen igen sätter hon upp en hälsning på bodväggen, önskar barnen ett bra jullov eller frågar vad de önskar sig i julklapp.
I tomtedräkten finns en och samma förskollärare sedan sex år tillbaka. Det hela började när hennes egna barn fick besök av en tomte hemma på gården som gick och pysslade innan han försvann igen.
–Ingen av barnen känner igen henne, fast hon inte har någon hemsk tomtemask på sig, säger Eva Marie.
Stämningsfullt under stjärnhimlen
Förra julen startade avdelningen Sländan på Bergsvikens förskola i Piteå ett nytt lucia- och julfirande som genast blev en efterfrågad ”tradition”. Under hösten hade de arbetat med tema drömmar och ville få med lite av det i firandet.
De bestämde sig för att ha firandet utomhus i mörker och samlades på en avskild plats. Föräldrarna värmde sig runt en brasa och barnen närmade sig längs en stig av marschaller. De var rejält påpälsade under lucialinnen, tomte- och pepparkaksdräkter. Sångerna var de traditionella med inslag av ”dröm- och stjärnsånger”.
–Det var otroligt stämningsfullt, skriver Ann-Catrin Möller.
De fikade och sedan dök tomtemor upp från skogen. Hon samtalade med barnen och gav dem lite godis. För att få upp värmen lekte de ringlekar tillsammans i mörkret.
På höstens föräldramöte kom önskemålet om att få fira på samma sätt i år igen.
Lysande adventsvandring
Fredagen före första advent släcks ljuset och persiennerna dras ner i Storkens förskola i Skogås, Huddinge. Då är det dags för adventsvandring.
Barnen hämtar sina egenhändigt gjorda ljusstakar av trä eller lera i den jättestora ljusstaken av granris som står i lekhallen, tänder ljusen och går en i taget in i en spiral av fuktat granris som ligger på golvet. De äldsta barnen går först, sätter ner sitt tända ljus och går ut igen.
Efterhand lyser hela spiralen av ljuslågor.
–De minsta barnen går in sist med sina ljus, så de inte behöver gå så långt in i spiralen, säger Ann-Sofie Svanberg, förskollärare på Storken.
Efteråt sitter alla en stund och tittar på ljusen, känner dofterna, äter pepparkakor och lyssnar på stämningsfull julmusik.
Ann-Sofie har fått idén med en adventsvandring från en annan förskola i Skogås. Men i waldorfförskolor brukar man också ha adventsspiraler av granris. I dem sätter barnen oftast sina ljus i äpplen istället för i ljusstakar.
En kula om dagen
Dagen efter första advent sätter personalen på Korallen, Gullivers förskola i Järfälla, upp en konstgjord gran smyckad med en ljusslinga.
Under granen står en korg med färdiginslagna paket som alla innehåller olika julgransdekorationer. Där finns också en liten ask med lappar med barnens namn på.
”Första gången använder vi en räkneramsa för att se vem som ska dra första lappen”, berättar Korallen i sitt brev. Står det ”Eva” så får Eva välja vilket paket hon vill ha, öppna det och hänga upp den första julgransdekorationen.
Nästa dag får Eva dra en lapp för att se vems tur det är att välja och öppna ett paket. Så där fortsätter det hela december.
”Granen blir bara vackrare och vackrare för varje dag. Till jul är den färdigklädd och klar”, hälsar barn och personal på Korallen.
Krubbfigurer i granen
Också Älvgårdens förskola i Gävle vill göra barnen medvetna om varför vi i Sverige firar jul. ”Vi själva är inte troende men tycker att denna världshistoria ingår i allmänbildningen”, skriver Monica Johansson, förskollärare på Älvgården.
Det hela började med att personalen satt och diskuterade om adventskalendrarna de haft i många år. ”Barnen i dag har ofta kalendrar med paket hemma och vi kände att det kan bli lite uttjatat med presenter redan innan julafton”, berättar Monica.
Alternativet blev en krubba med djur, figurer, stall och stjärna. Allt slås in i paket som numreras och hängs upp i adventsgranen. Ibland öppnas ett paket om dagen, andra dagar sex eller sju.
Första dagen plockar de fram stallet, lite hö, en brunn och några växter. Därefter berättar de varje dag en liten berättelse om Jesus, Josef, Maria, fåren, de tre vise männen eller ängeln. ”Vi har utgått från några böcker om Jesu födelse, satt ihop vår historia och blandat upp med några julsånger”, skriver Monica. ”Hela tiden är barnen aktiva och de leker gärna i krubban under dagen. Ibland blir det besök av både dinosaurier och isbjörnar där”.
Kring 14–15 december brukar historien vara färdig, i god tid före julledigheten.
(2001-12-10) |