Det är brister i ventilationen som har den största betydelsen för dålig inomhusluft. Dessutom avsöndrar moderna byggmaterial, möbler och kemikalier ämnen som kräver luftväxling.

Att vädra ger naturligtvis en förbättring av inomhusluften, även om det ur energisynpunkt är förkastligt att ha fönstret öppet jämnt, säger Annelie Lund vid Arbetsmiljöverket i Stockholm.
Att vädring av lokalen på något sätt skulle kunna påverka eller förstöra ventilationsanläggningen är en felaktig uppfattning, påpekar hon.
En vanlig orsak till dålig luft i förskolan är att det vistas fler barn i lokalen än vad ventilationsanläggningen är avsedd för.
–Större barngrupper har medfört att allt fler barn ska samsas i lokaler som är byggda för avsevärt färre. Detta påverkar förstås inomhusluften, säger Annelie Lund.
I Arbetsmiljöverkets nya regler uppmanar man att anslag om antalet personer
som ventilationsanläggningen är dimensionerad för sätts upp utanför lokalerna.
–Anslagen är ett praktiskt verktyg och det är viktigt att personal i förskolan vet vad som gäller, anser Annelie.
I förskolan rör man sig på ett annat sätt än i skolan och barnen samlas troligen bara kortare stunder i samma rum. Fast det är klart, när det gäller vilrum och matplats är det kanske mer nödvändigt, funderar hon vidare.
Hur övervakningen ska gå till kan hon inte svara på.

Annelie är medveten om att många känner obehag av torr luft, men menar att klagomål på torr luft försvinner i många fall om lufttemperaturen sänks med någon grad. Dålig städning av lokalen kan göra att luften uppfattas som dålig.
Har man mycket höga koldioxidhalter räcker det inte att vädra. Då måste troligen den mekaniska ventilationen förbättras genom reparation eller ombyggnad av ventilationsanläggningen.
Tidigare gällde en regel som krävde tre luftomsättningar i timmen i förskolans lokaler, men den regeln finns inte längre.
–Tre omsättningar i timmen räcker långt, säger Annelie. Det gällde under 1970- och 80-talet, då de flesta förskolor är byggda. Tyvärr är underhållet av ventilationsanläggningarna oftast mycket eftersatt och det betyder att kapaciteten inte motsvarar dessa mått i dag.
I reglerna om ventilation används koldioxid som mätvärde på luftkvaliteten där många människor vistas. Koldioxiden i
sig är inte farlig, men höga värden är ett tecken på att luften inte byts ut tillräckligt ofta. Koldioxidhalten ska helst hållas
under 1000 ppm (miljondelar) i lekrum, klassrum och samlingslokaler. Utomhus
är halten normalt 300–400 ppm.
–Man kan få hjälp att mäta koldioxidhalten av företagshälsovården. Där finns arbetsmiljöingenjörer som genomför den här typen av mätningar och som kan värdera resultatet och föreslå åtgärder till arbetsgivaren.
Astma, allergier och överkänslighet har ökat de senaste decennierna. I dag lider vart tredje skolbarn av någon eller några allergiska besvär. För ett astmasjukt eller allergiskt barn är en fungerande ventilation en förutsättning för att kunna må bra i förskolan eller skolan.
Därför är det nödvändigt att låta ventilationsanläggningen vara igång även när det inte pågår någon verksamhet i vissa typer av lokaler. Vissa moderna byggmaterial, möbler och kemikalier avsöndrar ämnen som kräver ständig luftväxling.

Ansvaret för arbetsmiljön vilar alltid på arbetsgivaren. Inom förskolan är det kommunen, eller det privata bolaget, som har det yttersta ansvaret. I praktiken blir det alltså ofta barn- och utbildningsnämnden som ska se till att arbetsmiljölagen följs. Om nämnden saknar pengar för att genomföra de arbetsmiljöförbättringar som krävs, slipper den ändå inte ifrån detta ansvar, utan måste lösa problemet på annat sätt.
Nämnden kan överlämna arbetsuppgifter som har betydelse för arbetsmiljön till rektor eller förskolechef. Detta förutsätter att denne också ges tillräckliga medel och resurser för att sköta uppgifterna.
Regler om internkontroll av arbetsmiljön säger att arbetsgivaren ska upprätta handlingsplaner över de åtgärder som denne tänker göra för att förbättra arbetsmiljön. Hit hör också åtgärder som behöver göras för att få en god luftkvalitet.
Handlingsplanen ska kunna visas för Arbetsmiljöinspektionen vid en eventuell inspektion. Om inte reglerna följs har inspektören rätt att gå in och kräva åtgärder för arbetsmiljön.
Arbetsmiljöverkets mål för åren 1997– 1999 var bland annat att samtliga förskolor och skolor skulle kartlägga luftkvalitén i sina lokaler och upprätta en åtgärdsplan för förbättringar.
–Det var förstås väldigt olika hur kommunerna skötte sig och därför pågår just nu en uppföljning av kartläggningen från 1999, säger Annelie Lund.

fotnot/ Arbetsmiljöverkets nya regler, som gäller från juli 2001, finns på deras hemsida: www.av.se Under rubriken ”regler” och med beteckningen ”AFS 2000:42”.

Lasse Nohrstedt
(2002-02-12)