| Godtagbara gränser och värden |
| Det nya direktivet är uppbyggt kring två så kallade insatsvärden för daglig bullerexponering: Ett lägre insatsvärde på 80 dB(A) och ett högre insatsvärde på 85 dB(A) samt ett gränsvärde för daglig bullerexponering på 87 dB(A). |
| – Detta innebär en skärpning av kraven jämfört med det nu gällande direktivet som är från 1986. Det högre insatsvärdet är sänkt från 90 decibel till 85 och det lägre insatsvärdet från 85 decibel till 80, förklarar Bengt Johansson. |
| Till insatsvärdena finns ett antal krav kopplade, som arbetsgivaren är skyldig att följa för att skydda arbetstagaren från skadligt buller. När arbetstagaren utsätts för buller som överstiger de lägre insatsvärdena ska arbetsgivaren bland annat tillhandahålla individuella hörselskydd. |
| Riktvärden för godtagbar ljudnivå i bostäder är för enstaka bullertoppar 35-45 dB(A) och för kontinuerligt buller 30 dB(A). Förskolor och skolor kan behöva en lägre nivå. Lågfrekvent ljud bedöms strängare. |
| En tillfällig hörselnedsättning kan uppstå när örat utsätts för ljudnivåer över 75 dB(A). Vid stadigvarande och längre tids exponering för buller med ljudnivåer över 85 dB(A) finns risk för bestående hörselskada. Skadan utvecklar sig successivt under flera års exponering. Ju starkare bullret är desto kortare tid behövs för att en hörselskada ska uppstå. Barn bör inte utsättas för högre kontinuerligt ljud än 90 dB(A). |
| Hörselnedsättningen åtföljs mycket ofta av tinnitus (öronsus). Symtomet tinnitus innebär ett ständigt närvarande ljud och upplevs ofta som mycket besvärande. |
| Decibel (dB) är den logaritmiska enhet som ljudtrycksnivån anges i. Beteckningen dB(A) är enhet för ljudnivå mätt med vägningsfilter A, med detta filter försöker man efterlikna människans hörsel. |