 |
| FAKTA |
| En undersökning vid Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg visar att hälften av barnen mellan 9 och 16 år har någon erfarenhet av tinnitus. 16 procent av dem led ofta eller alltid av tinnitus. En trolig orsak är bullriga miljöer i förskolor och skolor. |
| Men det är inte bara de riktigt starka ljuden som är farliga. Lågfrekvent buller, från till exempel musik eller fläktar, kan vara störande vid så låga nivåer att ljudet knappt är hörbart. I skriften ”Inneboken” från Folkhälsoinstitutet och Socialstyrelsen framgår att ett högt bakgrundsbuller i förskolor och skolor kan leda till att prestationsförmågan och därmed inlärningsförmågan försämras. Personer med hörselnedsättning, barn och personer med annat modersmål är extra känsliga för störande ljud vid inlärning. |
| Undervisningslokaler behöver bakgrundsnivåer ner till 25 dB(A) för att taluppfattningsbarheten ska vara godtagbar för känsliga grupper. |
| – I förskolan förekommer många lågfrekventa buller i form av ventilationssystem och inte sällan står en radio påslagen i bakgrunden, om än ganska tyst, säger Ann-Mari Persson. |
|
 |
|
|
| | Det susar i öronen efter en dag i förskolan. Många känner obehag av en alltför hög ljudnivå och några drabbas till och med av tinnitus.
I ett försök att dämpa bullret installeras på vissa ställen en bullermätare som slår larm när ljudnivån blir för hög.
Kolla vad som händer när vi häller ur Duplolådan på golvet, ropar Anders och Erik. De plirar illmarigt mot väggen där det elektroniska övervakningsörat hänger. Så rullar klossarna över golvet samtidigt som örat på väggen lyser skarpt gul-rött. Ljudnivån är 85 decibel eller mer. En ljudnivå i lokalen som är över gränsvärdet och inte tillåten att arbeta och vistas i utan hörselskydd.
Chrysolitens förskola i Västra Orminge söder om Stockholm är bara en av många förskolor i landet som investerat i ett ”SoundEar”, en vakande bullermätare som specialutvecklats för förskola och skola av ett danskt ljudmätningsföretag.
Ljudnivån har varit ett hett samtalsämne bland de vuxna i förskolan under flera år. 1998 renoverades den snart trettioåriga förskolan och golvet höjdes. Höjningen innebär att ljudet från lekande barn förstärks, då golvet fungerar som en resonanslåda.
–Jag har bett om en undersökning av ljudnivån genom att göra mätningar med en decibelmätare men ingenting har hänt, säger Marion Johansson, som varit förskollärare i mer än 20 år.
Hon berättar att de i arbetslaget kom överens om att köpa och testa ett ”bulleröra” i avdelningens största rum där bland annat konstruktionsleken återfinns.
–Även om det kostar nära tre tusen kronor kan det trots allt vara ett billigt sätt att komma undan framtida hörselskador, menar Marion.
Hon ser en koppling mellan större barngrupper och högre ljudnivå. Alla vill göra sig hörda och för att fånga de vuxnas uppmärksamhet höjs rösterna. Men de vuxna dras också med i den allt stigande ljudnivån och inte sällan kommer Marion på sig själv och andra med att vara högljudda i barngruppen.
–Vi utsätter oss ständigt för väldigt starka ljud och helst skulle arbetsmiljön vara sådan att man inte behöver oroa sig för skador. Men buller är jobbigt och efter en arbetsdag är man väldigt trött, säger hon.
–Vi vuxna drar oss ändå undan på rast ibland under dagen. Barnen vistas hela tiden i den höga ljudnivån.
Marion berättar att efter semesterperioden brukar samtalstonen och bullernivån inte vara lika hög. Men allt eftersom veckorna går stiger nivån.
–Vi har talat med barnen om hur mätinstrumentet fungerar, att när det lyser gult betyder det ”varning” och att alla måste sänka sina röster och bli tystare. Men det kan ju få motsatt effekt också, när kanske några barn vill se ”örats” reaktion på gälla skrik eller slammer med besticken. Jag är nog lite skeptisk till ”bullerörat”, avslöjar Marion och tillägger att det kanske fungerar bättre i skolan bland äldre barn.
–Vi måste hitta metoder att ta ner ljudvolymen till en acceptabel nivå, säger Ann-Mari Persson, förskolechef i Chrysolitens förskola. Det handlar om bra mattor på golvet, textilier på väggarna och arbeta med att dela upp barnen i smågrupper. Smågrupper som inte behöver vistas i samma lokal.
Ann-Mari ser också kopplingen mellan buller och stress. I hög ljudnivå är det lättare att utveckla en känsla av stress. Men hon menar också att man klarar buller bättre om man är lugn och ”nervarvad”.
Lasse Nohrstedt
(2002-02-12) |