 |
| Fakta/förskoleklassen |
| Förskoleklassen, som infördes 1998, är en skyldighet för kommunerna, men frivillig för barnen. |
| 93 procent av sexåringarna går i förskoleklass. Reformen har lett till att färre sexåringar går i grundskolan. Antalet har minskat från sex till fyra procent. |
| 64 procent av sex-nioåringarna går i fritidshem. |
| Rapporten finns på www.skolverket.se |
|
 |
|  | Kuddsamling eller skolbänk? Variationerna är stora för landets sexåringar. Det har blivit för lite lek, skapande, experimenterande och utforskande och för mycket skoltradition med lektioner, ämnen och raster i förskoleklassen, anser Skolverket.
Skolformen förskoleklass infördes 1998. Tanken var att förskolans pedagogik skulle följa med till förskoleklassen och påverka arbetet i grundskolan.
Under tre år har Skolverket utvärderat hur integrationen mellan förskoleklassen, fritidshemmet och grundskolan utvecklats i kommunerna.
– Enligt reformens intentioner ska mötet mellan barnomsorgskulturen och grundskolekulturen utveckla nya gemensamma synsätt, säger projektledare Birgitta Lidholt.
Kulturerna ska genom lagarbete ”giftas ihop”.
Hur har det gått?
Reformen är genomförd på organisatorisk nivå, men på verksamhetsnivån återstår mycket arbete innan synsätt, förhållningssätt och arbetssätt integrerats, konstaterar Skolvereket.
Utvecklingen av ett nytt synsätt med inriktning mot lek, skapande, experimenterande och utforskande går trögt. Skolans tradition dominerar över förskolans. Studierna visar att förskoleklassen blivit ”skolifierad” och att ”skolkoden” är synbar och påtaglig.
En förklaring är att reformen kom i en tid med stora kommunala sparkrav. Stora barngrupper, färre anställda och för lite resurser till arbetsledning och utbildning för personal har hämmat utvecklingen.
Många upplever att den främsta orsaken till att integrationen inte kommit längre är avsaknaden av gemensam tid till planering och diskussioner om den pedagogiska verksamheten.
Dessutom saknar många arbetslag kontinuerlig kontakt med rektor och övrig skolledning. De i sin tur saknar stöd och riktlinjer från kommunal nivå.
Ett annat problem är skillnader i arbetstidsavtal och arbetsvillkor, statusskillnader och löneskillnader. Ibland räknas inte förskollärare och fritidspedagoger till skolans personal.
Kunskap om reformens intentioner och den reviderade läroplanens innehåll och innebörd saknas på flera nivåer, konstaterar Skolverket.
Ofta utgör lokalerna ett hinder för integrering. Det finns risk för att det traditionella klassrummet – som inte utgör en självklar plats för lek, skapande och rörelse – håller på att ta över. Inte heller är matsalar och toaletter anpassade för sexåringar. Men det verkar som om medvetenheten ökar och många ”trollar med knäna”, skriver Skolverket.
Kritiken av förskoleklassverksamheten är generell och variationerna i landet stora. Det är också stor variation i de strukturella förutsättningarna som arbetssätt, gruppstorlekar och lokaler.
Men Skolverket anser att utvecklingen nu är på rätt väg och att kunskapen om reformens syfte ökat under de tre åren undersökningen pågått.
Men det behövs öronmärkta pengar från staten för att reformen ska gå att genomföra:
–Vi kommer att rekommendera kompetensutveckling av arbetslag och rektorer, säger Birgitta Lidholt.
En annan viktig förutsättning är att skapa formella och informella mötesplatser med tid för planering, utvärdering och kollegial reflektion, betonar Skolverket.
Karin Björkman
(2001-08-21) |