Av Ulf Fredriksson
 |
|
| Litteratur: |
| Delors et al (1996): Learning: the Treasure Within. Report to UNESCO of the International Commission on Education for the Twenty-first Century. Paris: UNESCO European Commission (2000): European report on quality of education. Brussels: European Commission. European Commission/Eurydice/Eurostat (2000): Key data on education in Europe 99 – 2000. Brussels: European Commission/Eurydice/Eurostat OECD (2001): Education at a Glance. OECD Indicators. Paris: OECD UNESCO (2000): World Education Report 2000. Paris: UNESCO |
|
 |
| Pedagogiska magasinet - arkiv |
|
|
|
|
| | Svenska lärarlöner ligger lägre än genomsnittet inom OECD. Men samtidigt tillhör Sverige en av toppnationerna när det gäller satsningar på utbildning.
Det visar ny internationell statistik som presenteras av Ulf Fredriksson, koordinatör för utbildningsfrågor på Education International i Bryssel.
Ökade kontakter och ökat beroende mellan länder har lett till ett stigande intresse för internationellt jämförbar utbildningsstatistik. Flera internationella organisationer publicerar regelbundet statistikinformation om utbildningssystemen i olika länder.
Den mest utförliga statistiken publiceras av OECD, Organisation for Economic Co-operation and Development. Sedan 1992 har OECD publicerat rapporten Education at a Glance – OECD Indicators som innehåller utbildningsstatistik från OECD-länderna och några andra länder. Den senaste versionen publicerades i juni i år med statistisk information om 31 olika indikatorer.
I genomsnitt investerar OECD-länderna 5,5 procent av bruttonationalprodukten, BNP, i utbildning men skillnaderna är stora mellan länderna. Danmark investerar mest i utbildning mätt som procent av BNP (7,2 procent) medan Turkiet investerar minst (3,5 procent). Sverige satsar 6,8 procent av BNP på utbildning och tillhör därmed tillsammans med Danmark, Island, Kanada, Korea, Norge, USA och Österrike de länder inom OECD som satsar mest på utbildning.
Av speciellt intresse är att notera hur de satsade medlen på utbildning fördelar sig mellan privata och offentliga resurser. De direkta privata utgifterna för utbildning ökade med minst 5 procent i absoluta tal inom flera OECD-länder mellan 1995 och 1998. Särskilt utmärkande är detta för högskolesektorn. I Japan svarar privata källor för mer än hälften av utgifterna inom högskolesektorn och i Korea för mer än 80 procent. I jämförelse med andra länder så står de privata källorna för en relativt liten del av finansieringen av utbildning i Sverige. Genomsnittet bland OECD-länderna för de privata källornas andel av utbildningens finansiering var 13,4 procent och i Sverige 2,7 procent. Den privata finansieringen av utbildning i Sverige har dock vuxit under de senaste åren, 1995 motsvarade den 0,11 procent av BNP och 1998 0,18 procent.
En uppgift som kan hittas i OECD:s Education at a Glance är antalet elever per lärare i olika skolformer. OECD:s medelvärde för låg- och mellanstadiet är 18,0, högstadiet 15,2, gymnasiet 14,1 och högskolan 15,3. De svenska medelvärdena för grundskollärare (13,3) och högskolan (9,5) är lägre än OECD:s medelvärde, men för gymnasiet (15,5) högre än OECD:s medelvärde.
Education at a glance innehåller också uppgifter om lärarlöner. De genomsnittliga lönerna för en lärare mitt i lärarkarriären har sjunkit i förhållande till BNP per capita mellan 1994 och 1999 i de allra flesta OECD-länder. I genomsnitt fick 1999 en låg- och mellanstadielärare i OECD-länderna efter 15 års tjänstgöring en lön som motsvarade 1,32 av BNP per capita, en högstadielärare en lön som motsvarade 1,36 och en gymnasielärare i teoretiska ämnen en lön som motsvarade 1,46. De svenska lärarlönerna låg för samtiga lärarkategorier under OECD:s medelvärde (en grundskollärares lön motsvarade 1999 1,07 av BNP per capita och gymnasielärares 1,15). Sverige använder en relativt liten del av den löpande utbildningsbudgeten till lärarlöner, 46 procent jämfört med 67 procent i medeltal för OECD-länderna.
Intresset har ökat för att också ha jämförande information om elevprestationer. Undersökningar från IEA (International Association for the Evaluation of Educational Achievements) har ofta använts, dels IEA Literacy Study från 1992 och TIMSS (Third International Mathematic and Science Study) från 1995. I Education at a Glance 2001 används TIMSS-R (Repeat) från 1999. Eftersom i princip samma testinstrument har använts vid de två TIMSS-undersökningarna görs i Education at a Glance en jämförelse över tiden. Sverige deltog inte i TIMSS-R och är inte med i denna jämförelse. I flera länder hade elevernas prestationer i naturvetenskap förbättrats mellan 1995 och 1999, medan däremot resultaten i matematik var mer skiftande. I USA var resultaten i såväl naturvetenskap som matematik sämre 1999 än 1995. OECD har organiserat projektet IALS (International Adult Literacy Study) och förra året inleddes PISA (Programme for International Student Assessment-projektet). IALS avslutades i och med att projektets slutrapport public
erades förra året. De första resultaten från PISA kommer att offentliggöras i december i år.
Sedan 1994 har EURYDICE, som är EU:s organ för jämförande analyser av utbildningssystemen, i samarbete med Eurostat, EU:s organ för statistisk information, vart tredje år publicerat Key data on education in Europe. Den senaste av dessa rapporter, från år 2000 täcker inte bara EU-länderna utan också EES-länderna (Europeiska Ekonomiska Samarbetsområdet) och de så kallade ansökarländerna som förhandlar om medlemskap i EU. Totalt handlar det om 29 länder.
Som ett led i arbetet för att stödja nationella strävanden att förbättra kvaliteten i undervisningen föreslog utbildningsministrarna i EU och ansökarländerna att en särskild expertkommitté skulle etableras för att identifiera nyckelindikatorer som kan användas i skolutvärdering. En rapport baserad på dessa indikatorer – European report on quality of education – presenterades vid ett möte för utbildningsministrarna i Bukarest i juni 2000. Ministrarna förklarade sitt intresse att också i framtiden få liknande rapporter som utgångspunkt för diskussioner om utbildningspolitiken.
UNESCO publicerar regelbundet utbildningsstatistik i rapporten World Education Report som täcker hela världen. Den senaste rapporten publicerades 2000. Enligt rapporten uppgår antalet vuxna analfabeter i världen till cirka 857,5 millioner personer. 63,9 procent av dessa är kvinnor. Av jordens hela befolkning är 78,1 procent läs- och skrivkunniga.
Enligt UNESCO motsvarade de offentliga utgifterna för utbildning i världsmåttstock 4,8 procent av BNP. Motsvarande värde för de fattigaste länderna i världen var endast 2 procent. Detta kan jämföras med rekommendationen från UNESCO kommission för utbildning i det tjugoförsta århundradet, den så kallade Delors-kommissionen, att ett land bör satsa minst 6 procent av BNP på utbildning. Bland de 139 länder för vilka UNESCO kan redovisa siffror hade 107 satsat mindre än 6 procent på utbildning.
Utifrån den internationella statistiken går det att göra många olika jämförelser. Om svensk utbildning bedöms ur ett internationellt perspektiv kan noteras att Sverige tillhör de länder som gör relativt stora investeringar i utbildning. En kritik som ibland hörts är att Sverige satsar mycket utan att få fram bra resultat. I den statistik som behandlats ovan finns ingen jämförelse av skolprestationer med där Sverige deltagit, men svenska resultat från tidigare undersökningar (bland annat IEA Reading Literacy, TIMSS och IALS) har visat att svensk skola producerat resultat som varit minst lika goda som andra jämförbara länders och i några fall klart bättre.
En fråga som ofta ställs i dessa sammanhang är hur pålitlig internationell statistik egentligen är. Beroende på resurser och traditioner finns stora skillnader mellan olika länder. Allmänt kan sägas att OECD- och EU-statistiken som omfattar ett mindre antal länder och länder med mer resurser för att organisera insamlande av statistisk information är betydligt mer pålitlig än UNESCO:s statistik som innefattar ett mycket större antal länder och många länder som har stora svårigheter att få fram den efterfrågade informationen. Ytterst är ingen internationell statistik bättre än den nationella statistik som ligger till grund för siffrorna.
Fotnot: OECD är en samarbetsorganisation för följande industriländer: Australien, Belgien, Danmark, Finland, Frankrike, Grekland, Irland, Island, Italien, Japan, Kanada, Korea, Luxemburg, Mexiko, Nederländerna, Norge, Nya Zeeland, Polen, Portugal, Schweiz, Slovakien, Spanien, Storbritannien, Sverige, Tjeckien, Turkiet, Tyskland, Ungern, USA och Österrike.
Ulf Fredriksson
(2001-09-28) |