Mycket har skrivits om behovet av att utveckla läraryrket som profession. Vem som helst kan inte uppträda som lärare, hävdas det. Det krävs en specifik kompetens. Hur kompetens byggs och hålls vid liv har också diskuterats, prövats och utvärderats. Exemplen på uppifrånstyrda fortbildningssatsningar är legio i den svenska skolan. Men mer och mer har insikten drabbat att skol-utveckling aldrig kan kommenderas fram. Den måste alltid vara ett projekt där också lärares kompetensutveckling står i fokus. Ja, sannolikt är dessa varandras förutsättningar.
Det är därför med viss förväntan man öppnar Steffan Linds avhandling Lärares professionaliseringssträvanden vid skolutveckling. Lovvärt, tänker man, här finns kompetensutveckling och skolutveckling i fokus. Men här uppträder en annan variant. Kompetensutveckling kan ha andra drivkrafter än just ökad yrkesskicklighet, nämligen statushöjning – i alla fall är det detta perspektiv författaren väljer här.
Avhandlingen skall alltså ses som ett bidrag till professionaliseringsforskningen, en forskning som försöker förstå utvecklingen mellan olika yrkesgrupper och i skolan då främst olika lärarkategorier. Konkurrens, revir och status präglar inte sällan möten mellan olika kategorier och i botten finns ofta skillnader i de olika lärarkategoriernas kunskapsbas (ofta snävt definierad som art av grundutbildning).
Som ofta är fallet med avhandlingar ger de intressanta litteraturgenomgångar som orienterar läsaren i det aktuella området. Så sker också i denna avhandling. Dels orienterar den om problematiken kring skolans styrning. Dels tar den upp till granskning och genomgång aktuell professionsforskning. Frågor om lärares professionalitet och utvecklingsmöjligheter avhandlas. Likaså för- och nackdelar med en sådan utveckling.
Författaren pekar på att många forskare har en mycket snäv tolkning av professionalism. De ser den helt relaterad till grundutbildning. Andra däremot tar fasta på att professionella tillägnar sig mycket av sin kompetens även via praktik, att man på så sätt tillägnar sig en slags praktisk förtrogenhetskunskap. Det förefaller som om mycket av dagens professionsforskning förhåller sig mer öppen till hur man skall se på vad en profession innebär och därmed verkar möjligheterna vara större att man kan ställa intressanta frågor som forskare och förhoppningsvis också komma med viktigare bidrag.
Steffen Linds bidrag är att undersöka två handlingsalternativ som författaren tycker sig kunna se vid professionaliseringssträvanden. Tre studier är det empiriska utgångsmaterialet. En handledarstudie på gymnasienivå. En studie av olika lärarkategoriers agerande i samband med att en kommun startar ”barnskola” och en studie av hemspråkslärares professionella status.
På samtliga studier lägger författaren en analys med de två handlingsalternativen stängning och allians. Innebörden är att man analyserar hur olika lärarkategorier möter varandra i en skolutvecklingssituation. Stängning innebär att en grupp försöker lansera sig som exklusiv, stänger ute andra kategorier för att bevara sin position och status. Allians innebär, som namnet antyder, att en lärarkategori kan söka sig till ett nära samarbete med en annan lärarkategori för att man tror sig stärka sin position och status genom att associeras med denna.
Lärargrupperna i de olika projekten visar upp olika beteenden och författaren analyserar sina resultat genom att omständligt relatera till andra studier för att göra sina tolkningar troliga och för att diskutera ”överensstämmelse och pålitlighet” (validitet och reliabilitet) Metoden är något påfrestande men samtidigt ger den inblick i forskningsfältet.
Det är möjligt att den använda analysmodellen tillför förståelse beträffande olika lärarkategoriers samverkansvilja eller brist på sådan och att analysen av olika skolutvecklingsprojekt tillförts ett ytterligare perspektiv. Men det verkar något torftigt att reducera lärares tankar och engagemang kring kompetensutveckling till enbart en fråga om position och status. Annan skolforskning som även försöker fånga in lärares motivation och tolkning av meningen med arbetet måste sannolikt vara med i bilden för att göra denna mer rättvisande. Författarens egna slutkläm är: ”En rad faktorer påverkar lärare i samband med skolutveckling. Behov finns av ökad kunskap om de dynamiska krafter som konflikter inom skolan kan utgöra för lärares professionaliseringssträvanden och hur dessa yttrar sig.”

Torbjörn Odhagen
(2001-11-02)