DEBATT: Eva Kärfves ”Hjärnspöken”
Av Magnus Landgren

Pedagogiska magasinet - arkiv
Recension: Vagt om lärande (4/01)
Gästtyckare/ Lotta Gröning: Handskas varligt med demokratin! (4/01)
Ledare: Skolan måste stå för civilkurage! (4/01)
Recension: Med hjärtat hos de utsatta (4/01)
Larsson&Lagerlöf: Extremhögern - land för land (4/01)
Mathiasson: ”Den tunna hinnan mellan omsorg och grymhet” (4/01)
Mathiasson: Turbulensen i Durban (4/01)
Recension: Lärarprofessionalitet och status (4/01)
Granath: ”Svikna människor behöver någon att skylla på” (4/01)
Recension: Dansinspiration för barn (4/01)
Johansson: Makt och hierarki i sandlådan (4/01)
Otterbeck: Stereotyper styr vår syn på islam (4/01)
Recension: Inspirerande om förskolan (4/01)
Ljunghill: Intervju med Göran Persson: Rasistiska övergrepp är det fegaste som finns! (4/01)
Recension: Ojämnt om utvecklingsarbete (4/01)
Debatt: Gymnasieskolans nya tudelade ansikte (4/01)
Recension: Vänbok med bredd (4/01)
Debatt: Ovetenskaplig lek med siffror (4/01)
Debatt: Carl Tham slåss mot väderkvarnar (4/01)
Tham: Striden om bokstavsbarnen (4/01)
Recension: Samverkan och yrkesidentitet (4/01)
Thors Hugosson: Fördomarna kan dyka upp lite överallt (4/01)
Larsson&Lagerlöf: Extremhögern i Europa (4/01)
Mathiasson: Den livsfarliga lydnaden (4/01)
Debatt: Stora metodiska brister och dåligt underbyggda slutsatser (4/01)
Recension: Ett förändrat ledarskap (4/01)
Pedagogiska magasinet 4/2001
Recension: Språk och identitet (4/01)
Göranzon: Dramatiken en snäcka för örat (3/01)
Sohlman: Fantasi&kreativitet - med kultur som inspiration (3/01)
Colnerud: ETIK och IT (3/01)
Ledare: Varning för en trist treämnesskola (3/01)
Debatt: Alla vinner på en gemensam skola (3/01)
Nobel: Från ORD till HANDling (3/01)
Recension: Perspektiv på perspektiv (3/01)
Recension: Läromedlens betydelse (3/01)
Debatt: Vi står för våra slutsatser! (3/01)
Fredriksson: Sverige satsar på skolan men lärarna har låga löner (3/01)
Pedagogiska magasinet 3/2001
Mathiasson: Sinnligheten som kunskapsform (3/01)
Thors Hugosson: Det man har gjort har man lärt (3/01)
Nordheden: Med lusten som ledstjärna (3/01)
Recension: Lärarens utnyttjande av forskning (3/01)
Eftertanken: Skärp dig, sa Elin (3/01)
Recension: Läroplansteori och didaktik (3/01)
Recension: En vidgad intelligens (3/01)
Recension: Originellt om dokumentation (3/01)
Thors Hugosson: Nya slöjdlärare greppar hela fältet (3/01)
Recension: Arbetsglädje som projekt (3/01)
Recension: Lärandets grundval (3/01)
Madsén: Den mångsidiga intelligensen (3/01)
Recension: Genus och förskolans innehåll (3/01)
Alexandersson: Från Homeros till cyber space (3/01)
Mathiasson: Hela världen i barngruppen (2/01)
Broady: Gymnasieskolan och eliterna (2/01)
Kotsinas: Från Ekenssnack till Rinkebyska (2/01)
Thors Hugosson: Nämen, det här går ju inte! (2/01)
Tema 2/2001: Andra språk och andraspråk
Viberg: Modersmål, fadersmål och andra språk (2/01)
Nordheden: Litteraturkrönikan: Tre perspektiv på andraspråk (2/01)
Ledare: Alla har rätt till sitt modersmål (2/01)
Mathiasson: Klassikerporträttet: Janusz Korczak (2/01)
Sjöqvist: Mitt möte med Cummins (2/01)
Debatt: Så ljuger man med statistik (2/01)
Recension:Skarp kritik av skolan (2/01)
Pedagogiska magasinet 2/2001
Recension: Engagerat om utsatta barn (2/01)
Eftertanken: Då tiden stod still … (2/01)
Recension: Akademiska rapporter (2/01)
Recension: Snäv syn på undervisning (2/01)
Recension: Ur elevens perspektiv (2/01)
Debatt: Privata lösningar fräter sönder solidariteten (2/01)
Recension: Kan man förutsäga en elevs framtid? (2/01)
Recension: Vem styr egentligen skolan? (2/01)
Debatt: Rapport med tveksamma slutsatser (2/01)
Debatt: Att avskaffa betygen på sikt är en pedagogisk nödvändighet (2/01)
Recension: Mediesamhället och skolan (2/01)
Debatt: Diagnoser i tid och otid... (1/01)
Debatt: Betygen är en helig ko... (1/01)
Pedagogiska magasinet 1/2001
Debatt: Någon borde forska om... (1/01)
Berg: Alla tiders managementbok (1/01)
Lindö: ”Man får medalj när man bygger fult” (1/01))
Debatt: Så slarvigt får man inte... (1/01)
Debatt: Eva Kärfves ”Hjärnspöken” (1/01)
Lundahl: Förändringar på gott och ont (1/01)
Lindblad: Segregationen har ökat (1/01)
Ledare: Skolan borde inte vara till salu (1/01)
Tema 1/2001: Det stora systemskiftet
Peters: Valfrihet på de svagas bekostnad (1/01)
Lindblad: Radikal kursändring av skolan (1/01)
Lindgren&Zackari: Skilda världar – olika villkor (1/01)
Nordheden: Kommer det på betyget? (4/00)
Debatt: Konkurrens på olika villkor (4/00)
Shepard: Utvärdering som en källa... (4/00)
Debatt: Luddig diagnos får oetiska konsekvenser (4/00)
Lindblad: Verklighetens omätbara aspekter (4/00)
Lundahl&Öqvist: Omtolkningens milda konst (4/00)
Hermansson: Produktionsdirektören... (4/00)
Thavenius: Förr var skolan... (4/00)
Madsén: Är det verkligen förståelse... (4/00)
Debatt: Vi handikappar en hel generation (4/00)
Pedagogiska magasinet nr 4/2000
Ledare: Betyg är inte en fråga för politiker! (4/00)
Alexandersson: Vår tolkning av världen... (3/00)
Ellström: Den svåra balansen... (3/00)
Mathiasson: I de små barnens namn (3/00)
Thors Hugosson: Lärandet sker... (3/00)
Ljunghill: Porträtt av Åke Isling (3/00)
Rönnerman: Med dagboken som redskap (3/00)
Madsén: Lärares eget lärande (3/00)
Pedagogiska magasinet nr 3/2000
Liedman: Långsamhetens och eftertankens... (3/00)
Ledare: Den goda viljan... (3/00)
Thelin: Generalens besök... (2/00)
Alexandersson: John Dewey i vår tid (2/00)
Thors Hugosson: Historien om Fredrik (2/00)
Odensten: Anton Tjechovs hembesök... (2/00)
Carlgren&Marton: Läraren har nyckeln... (2/00)
Haug: Bryt etablerade föreställningar (2/00)
Persson: ”Galenskapen finns i var och en” (2/00)
Kärfve: DAMP – en fantasiprodukt (2/00)
Mathiasson: Bökiga barn och bråkiga ungar (2/00)
Pedagogiska Magasinet nr 2/2000
Ledare: Alltmedan klyftorna bara växer (2/00)
Emanuelsson: Hotet mot en skola... (2/00)
Ullman: Rektorshistorier ur bakfickan (4/99)
Sandberg&Targama: Att leda är att... (4/99)
Thors Hugosson: Är det detta jag ska göra? (4/99)
Calander: Myten om det jämlika mötet (4/99)
Eriksson: Perspektiv på ledarskap (4/99)
Ledare: Om vi verkligen satte... (4/99)
Mathiasson: Omöjligt uppdrag? (4/99)
Debatt: Hallå, Mats Ekholm... (4/99)
Goodson: Professionalism i reformtider (4/99)
Steinberg: "Do you like the food today?" (4/99)
Ledare: Debatt i återvändsgränd (2/99)
Aili : Lärarna själva sänker sin status (2/99)
Thors Hugosson: Drömmen om skolan... (2/99)
Debatt: Florin, Frykman och ritualerna (2/99)
Nilsson: En skoldag i Peter Perssons liv (2/99)
Colnerud&Granström: De oundvikliga... (2/99)
Debatt: Betygen fördärvar skolan (2/99)


Höstens debatt om neuropsykiatri hade säkert sett annorlunda ut om en oberoende vetenskaplig granskning hade skett av docent Eva Kärfves bok före publiceringen. Det menar Magnus Landgren, barnläkare vid Skaraborgs läns sjukhus.


I artiklar och i boken ”Hjärnspöken – damp och hotet mot folkhälsan” har sociologen Eva Kärfve framfört anklagelser mot neuropsykiatri, en grupp svenska forskare och mot en diagnos – damp. Dessa anklagelser fördes vidare av barnläkaren Lars H Gustafsson i Pedagogiska magasinet nr 4/00 är han recenserade Kärfves bok. Han skriver:
 ”Hon har lusläst de nämnda forskarnas alster och vridit och vänt på deras metoder, siffror och tolkningar som den värste avhandlingsopponent.” Och vidare:
”Här finns beskyllningar om siffermanipulation, forskningsetiska oegentligheter och falskt citerade referenser” och uppmanar de angripna att gå i svaromål ”om deras forskarheder skall kunna bevaras”.
Eva Kärfves bok ”Hjärnspöken …” innehåller så många faktafel och överdrifter, självmotsägelser, etiska fördömanden, felskrivningar och demagogiska formuleringar att en granskning kräver många sidor. Av utrymmesskäl kan jag här bara ta upp några få exempel som berör mig personligen.
Faktafel och överdrifter. Eva Kärfve kritiserar kontrollgruppen för att inte vara könsmatchad: ”Landgren ger inga uppgifter …” (sidan 68). Kommentar: I avhandlingen står det att kontrollgruppen var ålders- och könsmatchad.
Kärfve skriver om ”de groteska frekvenssiffrorna” (sidan 71): ”… den sammanlagda neuropsykiatriska sjukligheten, det vill säga förekomsten av tillstånd som orsakas av primära biologiska förhållanden i hjärnan och följaktligen betyder livslånga handikapp, uppgår i den sista sammanräkningen till 21,8 procent.” (sidan 15) Kommentar: Totalt identifierade vi 10,7 procent barn med till exempel CP, Epilepsi, Mental Retardation, koordinationsstörning, damp och ADHD. Kärfves valda och angivna siffra 21,8 procent bygger på en teoretiskt möjlig totalsiffra med hänsyn till förekomst av enstaka individer i kontrollgruppen. Denna siffra redovisas men vi drar inte de slutsatser som Kärfve insinuerar.
Självmotsägelser. Kärfve skriver om barn med kombinationsdiagnosen damp/ADHD: ”att hälften av dessa behåller sitt ’funktionshinder’ i vuxen ålder.” (sidan 191). Jämför med formuleringen ”livslånga handikapp” ovan (sidan 15).
Etiska fördömanden. Kärfve kritiserar den befolkningsbaserade undersökningen som omfattade 589 barn på grund av att 5 barn som deltog i undersökningens första del (BVC-undersökningen) avstod från den 4–5 timmar långa läkar/psykolog/logoped/sjuksköterskeundersökningen ändå diagnostiserades i studien utan att blanda in barn eller föräldrar. (sidan 52.)
 Kommentar: Bortfallet är både välundersökt och litet, vilket möjliggjorde en detaljerad redovisning. Bortfallet har kunnat analyserats efteråt och därutöver har telefonkontakt tagits med familjerna vilket också gjordes i den av Kärfves favoriserade Mannheimstudien. Självklart har inga uppgifter utan föräldrars önskemål förts över till någon reguljär journal.
Felskrivningar. Kärfve raljerar på sidan 45 över vad hon tror är en så kallad felaktig referenshänvisning till Gillberg med flera 1982. Hennes egen källa är Gillbergs avhandling publicerad 1981. Medicinska avhandlingar innehåller ofta opublicerade men av vetenskapliga tidskrifter accepterade manus. Artikeln i fråga publicerades just 1982.
Demagogiska formuleringar. ”Men man ses faktiskt som en sämre människa om man får diagnosen DAMP.” (sidan 92.) ”Neuropsykiatrin står den socialdarwinistiska positionen nära.” (sidan 94)” … kvalmiga neuropsykiatriska diskussioner kring funktionshinder och skolhaverier” (sidan 173). ”DAMP-teorin är totalitär och deterministisk.” (Sidan 220). Kommentar: Förhållandet kvarstår, det finns barn med stora svårigheter i aktivitetsregleringen ofta kombinerad med motoriska svårigheter. Det är viktigt att barn med sådana svårigheter igenkänns och erkänns så att till exempel undervisningen anpassas efter deras behov. Inte minst barnens föräldrar vill detta.
Höstens debatt om neuropsykiatri hade säkert sett annorlunda ut om en oberoende vetenskaplig granskning hade skett av docent Eva Kärfves bok före publiceringen.

Magnus Landgren
(2001-01-17)