|
|  | ”Hur bygger barn världen/värden” är namnet på förskolan Trollets gemensamma tema.
I förskoleklassen Robin Hood arbetar barnen med sin närmiljö, frossar i bokstäver, bygger slott och städer och gör om dramarummet.
Det är morgon och barnen sprider efter frukosten ut sig i de olika rummen. De har en bra stund på sig att hitta varandra. Samling brukar de ha kvart i tio. Några drar sig till dramarummet, som för tillfället är under förvandling. Barnen har bland annat målat och handlat vackra tyger. Utanför sitter dokumentation från 1997, då rummet också genomgick en förvandling.
–Vi försöker att ha barnen med så mycket som möjligt i arbetet. Det handlar om demokrati och delaktighet och fungerar mycket bra, berättar Christina Nilsson, en av tre förskollärare på Robin Hood.
Just nu är det tomt i lerateljén, men här finns spår av aktiviteter överallt. I mitten står tre kabelrullar i olika storlek staplade på varandra. På understa avsatsen står barnens senaste arbete, då uppgiften var att bygga så högt som möjligt. Den stora verkstaden delar de med femårsavdelningen Baloo.
I bokstavsrummet sitter fyra barn och ritar. Här kryllar det av siffror, bokstäver och olika spel och ritmaterial. På whiteboardtavlan kan man fästa bokstavsmagneter. I fönstret sitter dokumentation från barnens arbete med bokstäver.
–Här frossar vi i siffror och bokstäver! säger Gunilla Svensson.
Gunilla är mycket intresserad av barns möte med bokstäver och deras nyfikenhet att ta reda på hur ord och bokstäver fungerar. Utanför rummet sitter meddelandelådor.
–Vi låter barnen skriva meddelanden till föräldrarna för att de ska förstå varför bokstäver och ord är bra, berättar hon.
Varje torsdag arbetar avdelningen med Majas alfabet. Maja själv hälsar på och hittar på något kul. Ibland letar barnen efter saker som börjar på olika ljud. Denna morgon har Lotta Hallberg barnfri tid och förbereder veckans arbete som handlar om F. I ”f-sången” dansar Maja, så på torsdag ska hon bland annat berätta hur man gör när man bjuder upp.
Efter varje arbetstillfälle gör barnen en bild med den aktuella bokstaven som fästs på golvet och ska räcka hela vägen från tamburen in i bokstavsrummet.
–Arbetet med Majas alfabet brukar leda till att de allra flesta lär sig läsa under det här året, säger Gunilla.
I bygghörnan pågår ett intensivt arbete och i mitten håller en stad på att växa fram. Underst har barnen placerat stadiga lecablock och tegel.
Det finns mängder av material att välja bland; hårda papprullar, vackra stenar, Lego, trämekano och vanliga bräder. Allt väl sorterat. Barnen kompletterar med saker hemifrån. På en stor papprulle sitter foton på olika kaplakonstruktioner som inspiration.
–Ett rikt material öppnar fantasin, säger Gunilla.
Mycket av materialet kommer från ”Måsskit”, en obemannad lokal dit företag kan lämna överblivet material. Förskolor hämtar det de vill ha, skriver upp och lämnar dokumentation över arbeten.
Framför foton från förra årets tema, Kalmar slott, sitter en pojke och bygger.
–Det är slottet. Kungen fyller år. Han har kalas. På det ena tornet finns fyrverkerierna och pinnarna är blinkande ljus, förklarar han.
Byggena kan stå kvar en vecka och barnen brukar fråga om någon fotograferat innan de river dem. De är också mycket bra på att sortera upp materialet i de olika lådorna.
Efter samlingen, då veckans olika arbetsuppgifter som dukning och kompostansvar delats ut och frukten mumsats upp, delas barnen upp i grupper om två. De vuxna har bestämt vilka som ska arbeta ihop och var. Lotta Hallberg, som håller i samlingen, ber barnen att göra en ritning av förskolan. Det är en del av temat som handlar om staden.
Christina och Lotta cirkulerar mellan grupperna, medan Gunilla sitter med två pojkar och koncentrerar sig på att dokumentera deras arbete. Förskollärarna brukar turas om att ambulera och dokumentera.
Barnen griper sig an uppgiften på olika sätt. Några ritar rummet de befinner sig i stort. Andra går runt och ritar ett rum på varje papper.
–Det här måste vi jobba vidare med, säger Christina till Gunilla, när de efteråt studerar några av ritningarna och barnen är på väg ut på gården.
–Jag tycker att det är intressant att mina grabbar ritade bokstavsrummet de satt i, säger Gunilla.
Samtidigt som Christina och Gunilla diskuterar assisterar de ett barn med skorna, svarar på om jacka behövs samt pratar med ett barn som vill visa upp sin ritning.
De konstaterar att dagens uppgift var ganska svår och kommer att leda till mycket efterarbete.
–Vi pedagoger möts hela tiden i dokumentationen. Vi tar något de gjort och pratar om. Annars glömmer man bort det man sett även om man alltid tror att det går att minnas, förklarar Christina.
Två pojkar som avslutat med att gå runt och kontrollera att de fått med alla rum, stannar till och tittar på kartorna över vägen till förskolan som de gjorde för några dagar sedan.
–Kartorna har verkligen intresserat och engagerat barnen. Även föräldrar har förundrats över hur väl de stämmer, berättar Christina.
Pedagogerna i Trollet hade länge pratat om att det skulle vara spännande att ha ett gemensamt tema. Då skulle de kunna prata om samma sak och ta hjälp av varandra. Under hela våren diskuterade de och tittade på gammal dokumentation. De såg att samtliga temaarbeten handlade om närmiljön och värden – hur man ska vara mot varandra. Så växte idén om temat ”Hur bygger barn världen/värden?” fram.
Alla avdelningar har, på olika sätt, börjat arbeta med staden. De yngsta med det riktigt nära som bilarna på parkeringsplatsen.
–Det är härligt! Vi kan mötas, prata och ge varandra oerhört mycket hjälp varje gång vi träffas, säger Christina.
Hon berättar att de i förskoleklassen hållit på ett bra tag och försökt hitta något i temat som verkligen intresserar barnen. De har ritat och byggt, men inte varit riktigt engagerade. En dag bad de vuxna dem att rita sin väg till förskolan.
–Då hände något! Det handlade ju om dem. Nu är vi i förskolan och ser hur den ser ut. I förlängningen tänker vi oss att de ska låna med sig en digitalkamera, ta en bild i sitt eget rum och presentera för varandra.
–Äntligen har vi hittat den ”optimala zonen”, det som verkligen intresserar dem! Innan gjorde de vad vi sa men utan själ. Visst kan man fortsätta så, men vi vill att de ska känna för det.
Fotnot/Förskoleklassen Robin Hood. På Robin Hood arbetar 25 barn och tre förskollärare.
Karin Björkman
(2001-11-09) |