Boken Changing Leadership for Changing Times, författad av några av de mer centrala forskarna beträffande skolledarskap, kommer ganska rätt i tiden. Just nu diskuteras ju hur kraven på rektorer ska utformas för att vara realistiska och hur rektorsutbildningen ska utformas för att vara funktionell och utvecklande.
En ny rektorsutbildning ska möta dessa krav. Bakgrunden är att olika studier visat att rektorer i dagens skola ofta inte fått förutsättningar att utforma ett effektivt pedagogiskt ledarskap och att kompetensen har vissa brister. Detta är en problematik vi kan återfinna i många västerländska skolor. Frågan om skolledarskapets form och innehåll har varit och är föremål för en intensiv forskning och diskussion.
Kenneth Leithwood och hans medarbetare samlar mycket av denna forskning och analyserar den ur ett antal perspektiv. Detta ger en bred meny av möjligheter beträffande olika sätt att fokusera skolledning, allt från metodiskt/didaktisk förankring över moraliskt ledarskap, deltagande ledarskap till transformativt ledarskap. Alltså en bred ingång i skolledarforskning och med ett flertal konkreta uppslag angående ledarskapets praxis.
Författarna utvecklar ett perspektiv för sina analyser, transformativt ledarskap (Leithwood har tidigare presenterat en omfattande forskning på detta tema). Ett ledarskap som ser som sin bärande idé att utveckla och stimulera medarbetarna i arbetet. Ett arbete som utförs i en miljö som hela tiden förändras och reser nya krav på professionalitet.
Mycket av denna forskning behandlar erfarenheter från skolutvecklingsarbete som i sin tur är en följd av kommunalisering och decentralisering – ingalunda unika svenska företeelser. Ett resultat man slår fast är att skolutveckling och kompetensutveckling är två sidor av samma mynt. Ja, varandras förutsättning. Alltså ett skäl för rektor att inte kräva förändring utan att samtidigt ta ansvar för kompetensutveckling .
Transformativt ledarskap handlar om att arbeta med lärarnas yrkesuppfattning och deras professionalitet. Exempelvis att tillsammans bygga en vision, att skapa en kollektiv medvetenhet om vad just denna skola är till för. Att utveckla samsyn, få personalen samlad kring ett antal generativa tolkningar och uppgifter. Samtidigt är det rektors ansvar att också kommunicera tydliga och höga förväntningar. Transformativt ledarskap fokuserar alltså på utveckling av lärarna. Det finns en tydlig ambition att möta och på olika sätt stödja lärarna. Grund-antagandet är att det är genom dem som skolans idé ska förverkligas.
Olika sätt att göra detta är att skapa intellektuella utmaningar, syna grundläggande antaganden, genomföra individuella uppföljningar, kollegahandledning, mentorskap, erbjuda nya kontakter och erfarenheter av annorlunda pedagogiska miljöer. Transformativt ledarskap möter också utmaningen att gestalta och kommunicera grundläggande värden. Rektor uppfattas som en del i det dagliga arbetet, med i problemlösningsprocessen och risktagandet.
Forskningen genomförs i nära kontakt med utvecklings-arbetet i en stor högstadie-skola, vilket ger en rad exempel och illustrationer värda att försöka förstå i ledarskapstermer. Detta har bland annat lett till ingående analyser av problemlösningsarbete utifrån transformativt ledarskap, med frågor om tolkningar av mål, hotbilder, lösningsprocesser, värderingar och ledares inställningar. Ytterligare områden är hur lärares ledarskap och inställning till förändring utvecklas, två centrala frågor i den nya lärarutbildningen. Man analyserar mycket av denna problematik i termer av “situated knowledge”. Lärares kunskap är ofta av typen “tyst kunskap”. Genom att arbeta med autentiska projekt och miljöer kan detta göras till kollektiv kunskap. Viktigt är att analyserna bygger på gruppers lärande och utveckling av kollektiv medvetenhet.
Det här är en bok byggd på skolledarforskning präglad av en nära kontakt med skolans ledarskap i vardagen. Den ger många uppslag till analys och utmanar grundläggande antaganden om ledarskap. Boken kan sannolikt fungera som inspiration för ledningsgrupper, av olika slag, i arbetet med kompetensutvecklingen, egen och andras. Hoppas också att denna forskning får inflytande på den nya rektorsutbildningen.

Torbjörn Odhagen
(2001-11-02)