RECENSION: Kan man förutsäga en elevs framtid?
Av Kristina Granath
frilansskribent och socionom

Pedagogiska magasinet - arkiv
Recension: Vagt om lärande (4/01)
Gästtyckare/ Lotta Gröning: Handskas varligt med demokratin! (4/01)
Ledare: Skolan måste stå för civilkurage! (4/01)
Recension: Med hjärtat hos de utsatta (4/01)
Larsson&Lagerlöf: Extremhögern - land för land (4/01)
Mathiasson: ”Den tunna hinnan mellan omsorg och grymhet” (4/01)
Mathiasson: Turbulensen i Durban (4/01)
Recension: Lärarprofessionalitet och status (4/01)
Granath: ”Svikna människor behöver någon att skylla på” (4/01)
Recension: Dansinspiration för barn (4/01)
Johansson: Makt och hierarki i sandlådan (4/01)
Otterbeck: Stereotyper styr vår syn på islam (4/01)
Recension: Inspirerande om förskolan (4/01)
Ljunghill: Intervju med Göran Persson: Rasistiska övergrepp är det fegaste som finns! (4/01)
Recension: Ojämnt om utvecklingsarbete (4/01)
Debatt: Gymnasieskolans nya tudelade ansikte (4/01)
Recension: Vänbok med bredd (4/01)
Debatt: Ovetenskaplig lek med siffror (4/01)
Debatt: Carl Tham slåss mot väderkvarnar (4/01)
Tham: Striden om bokstavsbarnen (4/01)
Recension: Samverkan och yrkesidentitet (4/01)
Thors Hugosson: Fördomarna kan dyka upp lite överallt (4/01)
Larsson&Lagerlöf: Extremhögern i Europa (4/01)
Mathiasson: Den livsfarliga lydnaden (4/01)
Debatt: Stora metodiska brister och dåligt underbyggda slutsatser (4/01)
Recension: Ett förändrat ledarskap (4/01)
Pedagogiska magasinet 4/2001
Recension: Språk och identitet (4/01)
Göranzon: Dramatiken en snäcka för örat (3/01)
Sohlman: Fantasi&kreativitet - med kultur som inspiration (3/01)
Colnerud: ETIK och IT (3/01)
Ledare: Varning för en trist treämnesskola (3/01)
Debatt: Alla vinner på en gemensam skola (3/01)
Nobel: Från ORD till HANDling (3/01)
Recension: Perspektiv på perspektiv (3/01)
Recension: Läromedlens betydelse (3/01)
Debatt: Vi står för våra slutsatser! (3/01)
Fredriksson: Sverige satsar på skolan men lärarna har låga löner (3/01)
Pedagogiska magasinet 3/2001
Mathiasson: Sinnligheten som kunskapsform (3/01)
Thors Hugosson: Det man har gjort har man lärt (3/01)
Nordheden: Med lusten som ledstjärna (3/01)
Recension: Lärarens utnyttjande av forskning (3/01)
Eftertanken: Skärp dig, sa Elin (3/01)
Recension: Läroplansteori och didaktik (3/01)
Recension: En vidgad intelligens (3/01)
Recension: Originellt om dokumentation (3/01)
Thors Hugosson: Nya slöjdlärare greppar hela fältet (3/01)
Recension: Arbetsglädje som projekt (3/01)
Recension: Lärandets grundval (3/01)
Madsén: Den mångsidiga intelligensen (3/01)
Recension: Genus och förskolans innehåll (3/01)
Alexandersson: Från Homeros till cyber space (3/01)
Mathiasson: Hela världen i barngruppen (2/01)
Broady: Gymnasieskolan och eliterna (2/01)
Kotsinas: Från Ekenssnack till Rinkebyska (2/01)
Thors Hugosson: Nämen, det här går ju inte! (2/01)
Tema 2/2001: Andra språk och andraspråk
Viberg: Modersmål, fadersmål och andra språk (2/01)
Nordheden: Litteraturkrönikan: Tre perspektiv på andraspråk (2/01)
Ledare: Alla har rätt till sitt modersmål (2/01)
Mathiasson: Klassikerporträttet: Janusz Korczak (2/01)
Sjöqvist: Mitt möte med Cummins (2/01)
Debatt: Så ljuger man med statistik (2/01)
Recension:Skarp kritik av skolan (2/01)
Pedagogiska magasinet 2/2001
Recension: Engagerat om utsatta barn (2/01)
Eftertanken: Då tiden stod still … (2/01)
Recension: Akademiska rapporter (2/01)
Recension: Snäv syn på undervisning (2/01)
Recension: Ur elevens perspektiv (2/01)
Debatt: Privata lösningar fräter sönder solidariteten (2/01)
Recension: Kan man förutsäga en elevs framtid? (2/01)
Recension: Vem styr egentligen skolan? (2/01)
Debatt: Rapport med tveksamma slutsatser (2/01)
Debatt: Att avskaffa betygen på sikt är en pedagogisk nödvändighet (2/01)
Recension: Mediesamhället och skolan (2/01)
Debatt: Diagnoser i tid och otid... (1/01)
Debatt: Betygen är en helig ko... (1/01)
Pedagogiska magasinet 1/2001
Debatt: Någon borde forska om... (1/01)
Berg: Alla tiders managementbok (1/01)
Lindö: ”Man får medalj när man bygger fult” (1/01))
Debatt: Så slarvigt får man inte... (1/01)
Debatt: Eva Kärfves ”Hjärnspöken” (1/01)
Lundahl: Förändringar på gott och ont (1/01)
Lindblad: Segregationen har ökat (1/01)
Ledare: Skolan borde inte vara till salu (1/01)
Tema 1/2001: Det stora systemskiftet
Peters: Valfrihet på de svagas bekostnad (1/01)
Lindblad: Radikal kursändring av skolan (1/01)
Lindgren&Zackari: Skilda världar – olika villkor (1/01)
Nordheden: Kommer det på betyget? (4/00)
Debatt: Konkurrens på olika villkor (4/00)
Shepard: Utvärdering som en källa... (4/00)
Debatt: Luddig diagnos får oetiska konsekvenser (4/00)
Lindblad: Verklighetens omätbara aspekter (4/00)
Lundahl&Öqvist: Omtolkningens milda konst (4/00)
Hermansson: Produktionsdirektören... (4/00)
Thavenius: Förr var skolan... (4/00)
Madsén: Är det verkligen förståelse... (4/00)
Debatt: Vi handikappar en hel generation (4/00)
Pedagogiska magasinet nr 4/2000
Ledare: Betyg är inte en fråga för politiker! (4/00)
Alexandersson: Vår tolkning av världen... (3/00)
Ellström: Den svåra balansen... (3/00)
Mathiasson: I de små barnens namn (3/00)
Thors Hugosson: Lärandet sker... (3/00)
Ljunghill: Porträtt av Åke Isling (3/00)
Rönnerman: Med dagboken som redskap (3/00)
Madsén: Lärares eget lärande (3/00)
Pedagogiska magasinet nr 3/2000
Liedman: Långsamhetens och eftertankens... (3/00)
Ledare: Den goda viljan... (3/00)
Thelin: Generalens besök... (2/00)
Alexandersson: John Dewey i vår tid (2/00)
Thors Hugosson: Historien om Fredrik (2/00)
Odensten: Anton Tjechovs hembesök... (2/00)
Carlgren&Marton: Läraren har nyckeln... (2/00)
Haug: Bryt etablerade föreställningar (2/00)
Persson: ”Galenskapen finns i var och en” (2/00)
Kärfve: DAMP – en fantasiprodukt (2/00)
Mathiasson: Bökiga barn och bråkiga ungar (2/00)
Pedagogiska Magasinet nr 2/2000
Ledare: Alltmedan klyftorna bara växer (2/00)
Emanuelsson: Hotet mot en skola... (2/00)
Ullman: Rektorshistorier ur bakfickan (4/99)
Sandberg&Targama: Att leda är att... (4/99)
Thors Hugosson: Är det detta jag ska göra? (4/99)
Calander: Myten om det jämlika mötet (4/99)
Eriksson: Perspektiv på ledarskap (4/99)
Ledare: Om vi verkligen satte... (4/99)
Mathiasson: Omöjligt uppdrag? (4/99)
Debatt: Hallå, Mats Ekholm... (4/99)
Goodson: Professionalism i reformtider (4/99)
Steinberg: "Do you like the food today?" (4/99)
Ledare: Debatt i återvändsgränd (2/99)
Aili : Lärarna själva sänker sin status (2/99)
Thors Hugosson: Drömmen om skolan... (2/99)
Debatt: Florin, Frykman och ritualerna (2/99)
Nilsson: En skoldag i Peter Perssons liv (2/99)
Colnerud&Granström: De oundvikliga... (2/99)
Debatt: Betygen fördärvar skolan (2/99)


Kan man förutsäga hur det går för ett barn som lever i en socialt utsatt miljö? Många forskningsstudier har försökt svara på den frågan och i boken Risk och prognos i socialt arbete med barn har två kända barnforskare gjort ett ambitiöst försök att sammanställa den forskning som finns på området. I boken diskuteras även framgångsrika förebyggande insatser.
Forskningen kan hjälpa oss att identifiera riskfaktorer i ett barns miljö eller beteende. Sådana faktorer utgör en risk för barnet, men säger ingenting om hur det kommer att gå för ett enskilt barn. Om barnet däremot är utsatt för ett större antal riskfaktorer finns det mer skäl att vara orolig, men detta kan också uppvägas av de positiva skyddsfaktorer som forskningen har börjat identifiera.
Författarna betonar skolans betydelse och beskriver skolan som en unik plats där det finns möjligheter att arbeta med barn både kontinuerligt och under lång tid. Där formas barns sociala anpassning, beteende, kunskaper och framtidsutsikter och det borde samhället utnyttja mer systematiskt. När man i forskning undersökt elevernas prestationer och beteenden konstaterade man att skolans resurser och det fysiska utrymmet inte påverkade utfallet. Positivt för den enskilda eleven var däremot om majoriteten av de andra eleverna var högpresterande.
Dessutom var det av stor vikt att skolan hade tydliga kunskapsmål, att eleverna förväntades göra goda prestationer och att det ställdes krav på eleverna. Forskningsresultaten visar också att lärarna behöver ägna sin tid åt aktiv undervisning och sin uppmärksamhet på hela gruppen och inte på enskilda elever. Det är även viktigt att man inte accepterar ett osocialt beteende hos barnen utan tydligt markerar att det inte accepteras och ger barnet hjälp att hantera detta.
Styrkan i boken ligger inte i att den ger absoluta svar utan snarare i resonemangen kring hur man ser på ett barns utveckling och hur man kan tänka om risker i ett barns uppväxtmiljö. Boken är välskriven och innehåller en enorm mängd information vilket gör den till intressant läsning och till ett bra uppslagsverk.

    Kristina Granath
    (2001-04-10)