Gästtyckare/ Lotta Gröning: Handskas varligt med demokratin!
Lotta Gröning
är politisk chefredaktör
på Norrländska Socialdemokraten

Pedagogiska magasinet - arkiv
Recension: Vagt om lärande (4/01)
Gästtyckare/ Lotta Gröning: Handskas varligt med demokratin! (4/01)
Ledare: Skolan måste stå för civilkurage! (4/01)
Recension: Med hjärtat hos de utsatta (4/01)
Larsson&Lagerlöf: Extremhögern - land för land (4/01)
Mathiasson: ”Den tunna hinnan mellan omsorg och grymhet” (4/01)
Mathiasson: Turbulensen i Durban (4/01)
Recension: Lärarprofessionalitet och status (4/01)
Granath: ”Svikna människor behöver någon att skylla på” (4/01)
Recension: Dansinspiration för barn (4/01)
Johansson: Makt och hierarki i sandlådan (4/01)
Otterbeck: Stereotyper styr vår syn på islam (4/01)
Recension: Inspirerande om förskolan (4/01)
Ljunghill: Intervju med Göran Persson: Rasistiska övergrepp är det fegaste som finns! (4/01)
Recension: Ojämnt om utvecklingsarbete (4/01)
Debatt: Gymnasieskolans nya tudelade ansikte (4/01)
Recension: Vänbok med bredd (4/01)
Debatt: Ovetenskaplig lek med siffror (4/01)
Debatt: Carl Tham slåss mot väderkvarnar (4/01)
Tham: Striden om bokstavsbarnen (4/01)
Recension: Samverkan och yrkesidentitet (4/01)
Thors Hugosson: Fördomarna kan dyka upp lite överallt (4/01)
Larsson&Lagerlöf: Extremhögern i Europa (4/01)
Mathiasson: Den livsfarliga lydnaden (4/01)
Debatt: Stora metodiska brister och dåligt underbyggda slutsatser (4/01)
Recension: Ett förändrat ledarskap (4/01)
Pedagogiska magasinet 4/2001
Recension: Språk och identitet (4/01)
Göranzon: Dramatiken en snäcka för örat (3/01)
Sohlman: Fantasi&kreativitet - med kultur som inspiration (3/01)
Colnerud: ETIK och IT (3/01)
Ledare: Varning för en trist treämnesskola (3/01)
Debatt: Alla vinner på en gemensam skola (3/01)
Nobel: Från ORD till HANDling (3/01)
Recension: Perspektiv på perspektiv (3/01)
Recension: Läromedlens betydelse (3/01)
Debatt: Vi står för våra slutsatser! (3/01)
Fredriksson: Sverige satsar på skolan men lärarna har låga löner (3/01)
Pedagogiska magasinet 3/2001
Mathiasson: Sinnligheten som kunskapsform (3/01)
Thors Hugosson: Det man har gjort har man lärt (3/01)
Nordheden: Med lusten som ledstjärna (3/01)
Recension: Lärarens utnyttjande av forskning (3/01)
Eftertanken: Skärp dig, sa Elin (3/01)
Recension: Läroplansteori och didaktik (3/01)
Recension: En vidgad intelligens (3/01)
Recension: Originellt om dokumentation (3/01)
Thors Hugosson: Nya slöjdlärare greppar hela fältet (3/01)
Recension: Arbetsglädje som projekt (3/01)
Recension: Lärandets grundval (3/01)
Madsén: Den mångsidiga intelligensen (3/01)
Recension: Genus och förskolans innehåll (3/01)
Alexandersson: Från Homeros till cyber space (3/01)
Mathiasson: Hela världen i barngruppen (2/01)
Broady: Gymnasieskolan och eliterna (2/01)
Kotsinas: Från Ekenssnack till Rinkebyska (2/01)
Thors Hugosson: Nämen, det här går ju inte! (2/01)
Tema 2/2001: Andra språk och andraspråk
Viberg: Modersmål, fadersmål och andra språk (2/01)
Nordheden: Litteraturkrönikan: Tre perspektiv på andraspråk (2/01)
Ledare: Alla har rätt till sitt modersmål (2/01)
Mathiasson: Klassikerporträttet: Janusz Korczak (2/01)
Sjöqvist: Mitt möte med Cummins (2/01)
Debatt: Så ljuger man med statistik (2/01)
Recension:Skarp kritik av skolan (2/01)
Pedagogiska magasinet 2/2001
Recension: Engagerat om utsatta barn (2/01)
Eftertanken: Då tiden stod still … (2/01)
Recension: Akademiska rapporter (2/01)
Recension: Snäv syn på undervisning (2/01)
Recension: Ur elevens perspektiv (2/01)
Debatt: Privata lösningar fräter sönder solidariteten (2/01)
Recension: Kan man förutsäga en elevs framtid? (2/01)
Recension: Vem styr egentligen skolan? (2/01)
Debatt: Rapport med tveksamma slutsatser (2/01)
Debatt: Att avskaffa betygen på sikt är en pedagogisk nödvändighet (2/01)
Recension: Mediesamhället och skolan (2/01)
Debatt: Diagnoser i tid och otid... (1/01)
Debatt: Betygen är en helig ko... (1/01)
Pedagogiska magasinet 1/2001
Debatt: Någon borde forska om... (1/01)
Berg: Alla tiders managementbok (1/01)
Lindö: ”Man får medalj när man bygger fult” (1/01))
Debatt: Så slarvigt får man inte... (1/01)
Debatt: Eva Kärfves ”Hjärnspöken” (1/01)
Lundahl: Förändringar på gott och ont (1/01)
Lindblad: Segregationen har ökat (1/01)
Ledare: Skolan borde inte vara till salu (1/01)
Tema 1/2001: Det stora systemskiftet
Peters: Valfrihet på de svagas bekostnad (1/01)
Lindblad: Radikal kursändring av skolan (1/01)
Lindgren&Zackari: Skilda världar – olika villkor (1/01)
Nordheden: Kommer det på betyget? (4/00)
Debatt: Konkurrens på olika villkor (4/00)
Shepard: Utvärdering som en källa... (4/00)
Debatt: Luddig diagnos får oetiska konsekvenser (4/00)
Lindblad: Verklighetens omätbara aspekter (4/00)
Lundahl&Öqvist: Omtolkningens milda konst (4/00)
Hermansson: Produktionsdirektören... (4/00)
Thavenius: Förr var skolan... (4/00)
Madsén: Är det verkligen förståelse... (4/00)
Debatt: Vi handikappar en hel generation (4/00)
Pedagogiska magasinet nr 4/2000
Ledare: Betyg är inte en fråga för politiker! (4/00)
Alexandersson: Vår tolkning av världen... (3/00)
Ellström: Den svåra balansen... (3/00)
Mathiasson: I de små barnens namn (3/00)
Thors Hugosson: Lärandet sker... (3/00)
Ljunghill: Porträtt av Åke Isling (3/00)
Rönnerman: Med dagboken som redskap (3/00)
Madsén: Lärares eget lärande (3/00)
Pedagogiska magasinet nr 3/2000
Liedman: Långsamhetens och eftertankens... (3/00)
Ledare: Den goda viljan... (3/00)
Thelin: Generalens besök... (2/00)
Alexandersson: John Dewey i vår tid (2/00)
Thors Hugosson: Historien om Fredrik (2/00)
Odensten: Anton Tjechovs hembesök... (2/00)
Carlgren&Marton: Läraren har nyckeln... (2/00)
Haug: Bryt etablerade föreställningar (2/00)
Persson: ”Galenskapen finns i var och en” (2/00)
Kärfve: DAMP – en fantasiprodukt (2/00)
Mathiasson: Bökiga barn och bråkiga ungar (2/00)
Pedagogiska Magasinet nr 2/2000
Ledare: Alltmedan klyftorna bara växer (2/00)
Emanuelsson: Hotet mot en skola... (2/00)
Ullman: Rektorshistorier ur bakfickan (4/99)
Sandberg&Targama: Att leda är att... (4/99)
Thors Hugosson: Är det detta jag ska göra? (4/99)
Calander: Myten om det jämlika mötet (4/99)
Eriksson: Perspektiv på ledarskap (4/99)
Ledare: Om vi verkligen satte... (4/99)
Mathiasson: Omöjligt uppdrag? (4/99)
Debatt: Hallå, Mats Ekholm... (4/99)
Goodson: Professionalism i reformtider (4/99)
Steinberg: "Do you like the food today?" (4/99)
Ledare: Debatt i återvändsgränd (2/99)
Aili : Lärarna själva sänker sin status (2/99)
Thors Hugosson: Drömmen om skolan... (2/99)
Debatt: Florin, Frykman och ritualerna (2/99)
Nilsson: En skoldag i Peter Perssons liv (2/99)
Colnerud&Granström: De oundvikliga... (2/99)
Debatt: Betygen fördärvar skolan (2/99)


Jag tycker att vi under en längre tid har börjar tumma för mycket på demokratins innebörd. Dessutom används ordet slarvigt och populistiskt, inte minst av de politiska partierna. Det är allvarligt eftersom det är just de politiska partierna som är demokratins bärare åtminstone i Sverige. Många talar om demokratins kris, men det är inte förtroendet för demokratin som sviktar. Det är förtroendet för de politiska partierna som minskar drastiskt.
I dag är endast var fjärde medborgare medlem i ett politiskt parti. Det innebär i praktiken att partiernas medlemskader i huvudsak består av förtroendevalda. Övriga har lämnat partierna och ett skäl som ofta anges är att det är svårt att påverka politiken. Många väljer andra sätt att påverka samhället och utvecklingen.
Märkligt nog verkar våra etablerade partier ta medlemsflykten med ro. Ett politiskt parti utan medlemmar, en folkrörelse utan folk är inget starkt kort om ambitionen är att utveckla och förändra samhället. Kanske beror det på att partistödet numera är så stort och dessutom utformat så att partierna inte länge behöver några medlemmar för att överleva.
Det är bara antalet röster i valen som räknas. När riksdagen senast fattade beslut om ökade partistöd var en bärande argumentering att människor inte förstår politiken och därför behöver partierna mer pengar till ombudsmän som kan förklara den. Just denna argumentation visar att demokratin för många politiker har blivit en process för att förankra redan fattade beslut. Det är oroande!
Jag blir också betänksam när många av världens politiska ledare hävdar att terrordåden i USA är ett hot mot demokratin. Jag kan förstå att de är rädda för att det öppna samhället kan inskränkas, men att terrordåden skulle vara ett hot mot demokratin ifrågasätter jag starkt. Demokratin bygger vi upp inom våra respektive länder. Om folket i Sverige eller i USA inte kan påverka de folkvalda, då är demokratin hotad. Om andra länder lägger sig i svenska förhållanden och betalar regeringen för att den ska hålla vissa åsikter borta, då är demokratin hotad.
Det gäller att hantera ordet demokrati med vördnad. Demokratin måste ständigt försvaras från en farlig populistisk version som egentligen fråntar människor deras rätt att påverka och reducerar dem till att enbart vara röstboskap.

    Lotta Gröning
    (2001-11-02)