 |
| Fakta/Sätt Sverige i rörelse |
| •1998 slog Folkhälsoinstitutet larm till regeringen om att en stor del av befolkningen är fysiskt inaktiv. Regeringen beslutade att 2001 skulle bli ett fysiskt aktivitetsår. |
| • 2000 bildade Folkhälsoinstitutet Sätt Sverige i Rörelse, ett samarbete mellan en mängd olika organisationer, till exempel Friluftsfrämjandet, Korpen, Hjärt- och lungfonden och Skolidrottsförbundet. |
| • Fyra ”arenor” skapades för att förbereda det fysiska aktivitetsåret: arbete, fritid, hälso- och sjukvård och förskola-skola. Inom varje arena pågår olika projekt. |
|
 |
|  | År 2001 är fysiskt aktivitetsår och över hela Sverige pågår olika projekt för att inspirera till rörelse i vardagen.
Ett av projekten har resulterat i ett fortbildningsmaterial för förskolan som kommer i höst.
Ändrade kostvanor, mindre lek, mer videotittande och datoranvändning, rulltrappor, föräldrar som skjutsar, stress som påverkar hunger och mättnad – alltsammans leder till att allt fler barn och vuxna blir feta. Och det finns en klar koppling mellan övervikt och sjukdomar som cancer, hjärt- och kärlsjukdomar, högt blodtryck och belastningssjukdomar.
Det är också vanligt att man upptäcker typ 2-diabetes hos barn, en sjukdom som tidigare nästan bara äldre fick.
Claude Marcus, chef för Rikscentrum för överviktiga barn, följde 650 barn i Norrtälje kommun under tio år. Barnen vägdes och mättes vid födseln och när de fyllde fyra, sex respektive tio år. När barnen var fyra år var 13 procent av dem överviktiga, och vid sexårskontrollen 10 procent. När de fyllde tio år uppvisade 25 procent av dem hög grad av fetma – det vill säga de vägde 20 procent mer än genomsnittet i åldersgruppen.
–Det är en skrämmande utveckling och fler än vi trodde. Det har skett en snabb förändring, säger Claude Marcus i en intervju i Dagens Nyheter.
En annan undersökning, gjord av Finn Rasmussen, överläkare på Karolinska sjukhusets enhet för epidemiologi, visar att män som mönstrade för militärtjänst 1998 i genomsnitt vägde 5,4 kilo mer än 1971. Antalet överviktiga hade ökat från 7 till 18 procent, och antalet riktigt feta från mindre än 1 procent till nästan 4 procent.
Enligt Finn Rasmussen är det svårt att vetenskapligt belägga vad den tilltagande fetman beror på. Men personligen tror han att minskad fysisk aktivitet har störst betydelse.
–Om barn i förskolan får möjlighet att röra sig mer kan det förebygga fetma, säger Agneta Danielsson, förskollärare, kultursekreterare i Järfälla och projektledare för ”Förskoleperspektiv”, ett projekt inom Sätt Sverige i Rörelse.
Tillsammans med idrottslärarna Kerstin Auoja och Margareta Sandberg och förskolläraren Boel Jansson har Agneta utformat fortbildningsmaterialet ”Rörelseglada barn” för förskolan. Målet är att öka kunskaperna om barns behov av rörelse och fysisk aktivitet för hälsa, utveckling och lärande. Och att sätta igång tankar som kan leda till ett förändringsarbete.
–Vi ville hitta nya sätt att få in rörelse i vardagen, sätt att skapa miljöer som är stimulerande och stödjande för barns rörelseutveckling, både inomhus och utomhus.
Som hjälp och ”bollplank” har de haft en stor, kunnig och engagerad referensgrupp.
Tanken med materialet är att det ska användas som en studiecirkel som löper över lång tid, till exempel ett år:
–Vi har utgått från hur det ser ut i förskolan. Ska det bli en förändring i arbetssättet krävs det att hela arbetslaget är med. Det räcker inte med en föreläsning eller en studiedag. Förändringar tar tid.
Studiematerialet ”Rörelseglada barn” innehåller dels en teoretisk del, dels tips, idéer och uppgifter som ska stimulera till ökad rörelseglädje inom fyra teman: Hela kroppen och alla sinnen, Miljön och materialet, Rörelse i vardagen och Lekens betydelse.
Fotnot/ ”Rörelseglada barn”(Förlagshuset Gothia AB) ska komma ut i samband med den nationella rörelsekonferensen i Karlstad 25–26 oktober.
Annika Claesdotter
(2001-09-18) |