Lönebloggen

Mathias �str�m L�rarf�rbundet efterlyser h�gre l�rarl�ner och politiker som tar ansvar. H�r granskar vi den aktuella debatten om l�rarl�ner och ber�ttar om det arbete vi g�r f�r att se till att l�rares l�ner motsvarar deras utbildning och ansvar.

Bloggare: Mathias �str�m, L�rarf�rbundets f�rhandlingschef.

RSS

Karri�rtj�nsterna driver l�rarl�nerna upp�t

Skrivet av Mathias �str�m, 14 maj 2013, klockan 11:24

Kategori: karri�r, l�nespridning, status

N�rmare 90 procent av kommunerna och drygt en tredjedel av de frist�ende skolorna hade s�kt statsbidrag f�r karri�rtj�nster hos Skolverket n�r ans�kningstiden gick ut i f�rra veckan. Det �r mycket positivt att en s�dan stor andel av kommunerna planerar f�r att inr�tta karri�rtj�nster. Karri�rtj�nsterna �r ett resultat av bland andra L�rarf�rbundets entr�gna arbete f�r s�v�l skolutveckling som h�gre l�ner. Med f�rstel�rare och lektorer som karri�rsteg, kommer l�rarl�nerna att drivas p� upp�t. Det statliga st�det �r ett viktigt bidrag till det.

Trots kort ans�kningstid (mindre �n en m�nad) och ett helt nytt system, har allts� en stor del av kommunerna s�kt. Att omkring en tredjedel av de frist�ende huvudm�nnen ans�kt om statsbidraget �r beklagligt f�, men jag har �nnu inte sett om de st�rre friskolef�retagen finns bland dem som s�kt. Det hoppas jag verkligen att de g�r.

L�rarf�rbundet har under den g�ngna m�naden jobbat h�rt gentemot kommuner och frist�ende skolor f�r att de ska ans�ka om karri�rtj�nstpengar. H�romveckan skrev jag i ett blogginl�gg om Karlstad kommun som f�rst inte t�nkte s�ka, men som sedan - efter p�tryckningar av L�rarf�rbundet - �ndrade sig. N�r regeringen nu sj�s�tter sin satsning p� totalt 880 miljoner kronor �r det f�rst�s oerh�rt viktigt att dessa pengar kommer l�rare till del.

Jag ser karri�rtj�nsterna som en l�ngsiktig satsning p� skolan och l�rarna. I m�nga kommuner inr�ttas tidsbegr�nsade tj�nster, vilket kan riskera po�ngen med reformen p� sikt. Men, det �r b�ttre att vi p�b�rjar bygget av karri�rv�gar och jobbar med att utveckla det vidare, �n att pengarna inte anv�nds. Det �r ett delat ansvar f�r staten och skolhuvudm�nnen att se till att utveckla karri�rv�gar f�r l�rare i hela skolan under de kommande �ren. Det �r en framg�ngsv�g i skolsystem som lyckas.

Skolverkets information om ans�kningarna av statsbidraget till karri�rtj�nsterna

(5st. kommentarer) Kommentera Dela p�:

Den ok�nda v�ckarklockan

Skrivet av Mathias �str�m, 7 maj 2013, klockan 13:47

Kategori: arbetsbelastning, l�rarl�ner, SKL, status, vall�ften

Under ett par dagar samlas just nu omkring 2000 skolpolitiker, skolchefer och skollobbyister i Stockholm f�r Skolriksdagen - en m�tesplats om skolutveckling och styrning av skolan. L�rarf�rbundet �r f�rst�s d�r och diskutera med skolpolitikerna om vad som beh�vs f�r en �nnu b�ttre skola och f�r att l�raryrket ska locka fler. Vi �ppnade Skolriksdagen med en debattartikel i Dagens Nyheter i g�r d�r vi tydliggjorde hur viktigt det �r att l�rarnas l�ner och arbetsvillkor f�rb�ttras f�r att fler ska vilja vara och bli l�rare.

Debattartikeln var ett stort samtals�mne bland politikerna i g�r

Jag hade tillf�lle att diskutera stora pensionsavg�ngar bland gymnasiel�rare, bristen p� f�rskoll�rare och det omfattande pappersarbetet f�r alla l�rare med politiker fr�n b�de Vaggeryd, Mj�lby, Eksj� Karlstad och riksdagen. Att s� stora andelar av en kommuns l�rare inom bara n�gra f� �r g�r i pension �r dessv�rre inte alltid s� k�nt ens f�r den aktuella kommunens skolpolitiker. Det blev en v�ckarklocka f�r dem!

I debattartikeln konstaterar vi ocks� att s� m�nga som 6 av 10 l�rare �verv�ger att l�mna yrket. Det �r f�r l�g l�n, f�r stressigt och f�r f� utvecklingsm�jligheter. S� kan det inte forts�tta. Och p� m�nga s�tt inger Skolriksdagen hopp. I samtalen och i seminarierna var l�rarnas och skolledarnas oerh�rt viktiga roll i fokus, m�nga lyfter v�lutbildade l�rare som den verkliga nyckeln till framg�ng och politikerna bad mig och mina kollegor om konkreta r�d: "Vad �r det viktigaste vi kan g�ra?". V�rt svar �r f�rst�s: satsa p� era l�rare! H�j l�nerna l�ngsiktigt, l�t l�rare vara l�rare och inte administrat�rer och lita p� deras professionalitet. Det blev m�nga bra samtal p� Skolriksdagen! Nu m�ste det oms�ttas i praktiken i Vaggeryd och alla andra kommuner.

(1st. kommentarer) Kommentera Dela p�:

S�dert�lje sp�nner b�gen

Skrivet av Mathias �str�m, 2 maj 2013, klockan 13:52

Kategori: karri�r, l�rarl�ner, status

I dag presenterar Skolverket sin �rliga l�gesbed�mning. Det �r Skolverkets samlade analys av l�get i skolor, f�rskolor och fritidshem och den ger en bra beskrivning av s�v�l utmaningar som styrkor. Ett omr�de som lyfts upp �r det skriande behovet av att locka fler till l�raryrket.

Skolverket skriver:

"Stora pensionsavg�ngar �r att v�nta, svenska l�rare �r mindre n�jda med sitt yrkesval �n genomsnittet f�r andra EU- och OECD-l�nder och varannan l�rare �verv�ger att byta yrke. Kommuner och frist�ende skolor beh�ver g�ra mer f�r att rekrytera och beh�lla l�rare r�tt kompetens.".

Det har Skolverket helt r�tt i. L�rarf�rbundet kallar detta den nationella l�rarkrisen och det �r viktigt att en av de ansvariga myndigheterna �r s� tydlig kring vad som kr�vs.

Skolverket pekar p� att det finns n�gra ljusglimtar n�r det g�ller framtidens l�rarf�rs�rjning. Och visst finns det s�dana som jag mer �n g�rna sprider till inspiration f�r andra. I L�nstidningen i S�dert�lje ber�ttar kommuns utbildningsdirekt�r i dag att kommunen vill anst�lla Sveriges b�sta l�rare och att de g�rna betalar omkring 40 000 kronor till skickliga l�rare. Sj�lvklart �r det ett s�tt att v�cka uppm�rksamhet, men samtidigt �r det ju det skolans huvudm�n och l�rarnas arbetsgivare m�ste g�ra. Sp�nna b�gen riktigt h�rt f�r att locka fler att vilja vara och bli l�rare.

Artikeln om l�nerna i S�dert�lje

Skolverkets pressmeddelande om L�gesbed�mning 2013

(2st. kommentarer) Kommentera Dela p�:

Aprop� SKL - Kommunals avtal

Skrivet av Mathias �str�m, 29 april 2013, klockan 15:46

Kategori: avtal, l�rarl�ner, SKL

SKL och Kommunal har tecknat avtal. Det �r ett avtal som kostar arbetsgivarna 6,8 procent, dvs samma kostnads�kning som industrins s� kallade m�rke f�r de kommande tre �ren. Kommunals l�ne�kning blir 1700 kr f�r de tre �ren, vilket �r knappt 200 kronor mer �n m�rket f�r hela avtalsperioden, det vill s�ga 63 kronor per �r. V�rdet av dessa 200 kronor f�r arbetsgivarna tillbaka genom att avtalet blir billigare f�r arbetsgivarna i n�got annat avseende. I media ben�mns detta som avr�kningar.

�r det ett bra eller d�ligt avtal? Parterna har ju kommit �verens, s� i den meningen �r det ett bra avtal. Vad inneb�r avtalet i f�rh�llande till diskussionen om den n�dv�ndiga uppv�rderingen av l�rarl�nerna? Kostnads�kningen ligger ju som f�r andra avtal, s� i den meningen p�verkar inte detta avtal l�rarsatsningen mer �n andra avtal. I rena kronor i l�nekuvertet kommer l�rarnas l�ner att �ka med mer �n kommunalarnas.

D� vi tecknade avtalet f�rra �ret var SKL tydlig i sin ambition att lyfta l�rarl�nerna. Men �ven om l�rarna i snitt bara skulle f� precis det industrin kommit �verens om ger det �nd� gymnasiel�rare, grundskoll�rare, fritidspedagoger, f�rskoll�rare och andra l�rargrupper mer de kommande tre �ren. Om kommunerna d�rtill fullf�ljer det p�b�rjade l�nelyftet fr�n 2012 med att l�rarna f�r mer �n andra i de lokala �versynerna ocks� kommande �r, blir skillnaden �nnu st�rre. Ett exempel; medell�neskillnaden mellan f�rskoll�rare och barnsk�tare �kar mellan 2011 och 2015 med 15 procent, fr�n 3200kr/m�nad till 3700 kr/m�nad, och �n mer om kommunerna g�r det de och SKL sagt – h�jer l�rarl�nerna mer �n andras.

Att l�rarl�nerna forts�tter att �ka mer �n andra ocks� de kommande �ren �r helt n�dv�ndigt om kommuner och andra skolhuvudm�n ska kunna undvika att l�rarkrisen f�rdjupas ytterligare. Och vi ser att det b�rjar r�ra p� sig runt om i Sverige, allt fler arbetsgivare best�mmer sig f�r att satsa extra p� l�rarna ocks� 2013.

(0st. kommentarer) Kommentera Dela p�:

Fler s�kande till l�rarutbildningarna

Skrivet av Mathias �str�m, 23 april 2013, klockan 15:52

Kategori: status

De prelimin�ra siffrorna �ver antalet s�kande till h�gskolor och universitet till h�stens utbildningar har nyss sl�ppts. Enligt dessa siffror har antalet f�rstahandss�kande till l�rarutbildningarna �kat med 15 procent sedan f�rra �ret.

Detta �r mycket gl�djande, i synnerhet med tanke p� den nationella l�rarkrisen, som �r fullt synlig i vissa delar av landet. Att fler unga v�ljer att bli l�rare beh�vs verkligen - inte bara i �r utan under l�ng tid fram�ver.

D�remot �r det fortfarande f�r tidigt att med s�kerhet veta om det har skett en v�ndning, om det �r ett trendbrott p� riktigt. S�ktrycket har �kat generellt f�r alla utbildningar och i �r har vi stora studentkullar och en l�gkonjunktur, vilket inneb�r att fler s�ker till h�gskola och universitet. Vi ser ocks� att s�ktrycket p� vissa inriktningar, fr�mst �mnesl�rarutbildning inom matematik och naturvetenskap, fortfarande �r l�gt.

Men i grunden �r det oerh�rt positivt att fler s�ker l�rarutbildningarna. Det har L�rarf�rbundet jobbat stenh�rt f�r de g�ngna �ren och det kommer vi att forts�tta jobba med. K�n till l�rarutbildningen m�ste bli betydligt l�ngre!

L�s mer p� svt.se

(1st. kommentarer) Kommentera Dela p�:

Stockholm drar tillbaka kritiserat f�rslag efter L�rarf�rbundets p�tryckningar

Skrivet av Mathias �str�m, 18 april 2013, klockan 11:28

Kategori: l�rarl�ner, status

Ni kanske minns debatten fr�n i h�stas om att Stockholmsl�rare p� skolor som inte f�rb�ttrat sina resultat skulle f� l�gre l�ne�kningar? Nu har politikerna dragit tillbaka sitt f�rslag.

L�rarf�rbundet var kritiskt till f�rslaget. F�r inte ska politikerna ha l�n i f�rh�llande till valresultatet – eller journalisterna i f�rh�llande till tidningarnas upplagor?

Bra arbetsinsatser och b�ttre skolresultat byggs av kompetenta, uppskattade och v�lavl�nade l�rare.

L�s mer i DN om den kritiserade l�nemodellen

Fredagen den 26 april �r sista dagen f�r kommunerna att s�ka pengar av staten f�r de s� kallade karri�rtj�nsterna. Cirka 4000 l�rare kommer att f� rej�la l�nelyft med hj�lp av statliga medel. Men det �r l�ngt ifr�n s� sj�lvklart som man kan tro att kommunerna verkligen s�ker pengarna.

L�rarf�rbundet reagerade starkt n�r Karlstad kommun i f�rra veckan kungjorde att man inte skulle s�ka bidraget med motiveringen ”Det �r en f�r�ndring som vi inte orkar med”.

Efter offentlig diskussion har kommunen �ndrat sig. Det �r bra och �r �ven det exempel p� att L�rarf�rbundet g�r skillnad.

V�rmlands Folkblad: "Skippar l�rarsatsning trots bidrag"

V�rmlands Folkblad: "Majoriteten kov�nder i l�rarkarri�rfr�gan"

(0st. kommentarer) Kommentera Dela p�:

2013 �r ett oerh�rt viktigt �r f�r h�gre l�rarl�ner

Skrivet av Mathias �str�m, 11 april 2013, klockan 14:12

Kategori: avtal, l�rarl�ner, SKL

De kommunalt anst�llda tj�nstem�nnen inom bland annat fackf�rbunden Vision och SSR har slutit ett nytt avtal med SKL. Det �r ett fyra�rigt avtal som ger 2,6 procent i �r, 2,2 procent n�sta �r och som inte anger n�gra niv�er 2015 och 2016. Det �r ett avtal som i stora stycken liknar v�rt avtal, �ven om l�ne�kningarna inte �r p� den niv� vi hade f�rsta �ret.

L�rarnas samverkansr�d – som best�r av L�rarf�rbundet och L�rarnas Riksf�rbund – har tillsammans med SKL i dag g�tt ut i en tydlig uppmaning till landets alla kommuner om att forts�tta satsningen p� l�rarna. Vi konstaterar gemensamt att vi �r �verens om att arbeta f�r att h�ja l�rares l�ner och att vi ser det avg�rande s�ttet att st� upp f�r v�rt avtal.

Det �r d�rf�r otroligt viktigt att vi nu ligger p� ordentligt f�r att p�minna v�ra kommunpolitiker om att 2013 �rs avtalsr�relse ocks� g�ller l�rarna och att l�rarna ska ha mer �n andra. Med st�d i v�r gemensamma uppmaning ska vi st�lla tydliga krav p� en uppv�rdering av l�raryrket.

I detta beh�ver vi hj�lpas �t - L�rarf�rbundet centralt och lokalt, du som fackligt aktiv, du som l�rare och alla andra som f�rst�r att l�rarnas l�ner m�ste upp.

Forts�tt med att uppvakta politikerna, som jag ser att bland annat L�rarf�rbundet i Falun, Eskilstuna och Helsingborg har gjort. I Falun uppvaktades kommunstyrelsens ordf�rande Johnny Gahnshag och L�rarf�rbundet i Falun p�minde h�romdagen i en ins�ndare kommunstyrelsen om deras vall�ften om skolan och l�rarna inf�r valet 2012.

L�s ins�ndaren i DT

I Helsingborg manifesterade L�rarf�rbundet f�r tredje �ret i rad utanf�r kommunfullm�ktige och delade ut L�rarf�rbundets citatbok "Klokt om l�rarl�ner" till samtliga ledam�ter.

L�s mer i HD om uppvaktningen i Helsingborg

I Eskilstuna uppvaktade L�rarf�rbundet ocks� politikerna.

L�s om uppvaktningen i Eskilstuna

(0st. kommentarer) Kommentera Dela p�:

Industriavtalet �r klart

Skrivet av Mathias �str�m, 4 april 2013, klockan 13:37

Kategori: avtal, l�rarl�ner

S� har d� de f�rsta avtalen i 2013 �rs avtalsr�relse tecknats. Industrin var f�rst ut som de brukar, eftersom det �r den internationellt konkurrensutsatta sektorn som ska ange l�ne�kningstakten i Sverige. Tesen �r enkelt utryckt att l�ne�kningstakten i Sverige inte ska vara h�gre �n de huvudsakliga konkurrentl�ndernas. D�rf�r har industrin f�tt en s�rskild roll i svensk l�nebildning.

Industrins avtal �r tre�rigt. Totalt f�r perioden r�r det sig om 6,8 procent samt ytterligare en m�nads f�r�ldraledighetstill�gg. F�r v�r del inneb�r det att vi ska fastst�lla det garanterade utfallet f�r 2013. Det g�r vi tillsammans med SKL de n�rmaste dagarna.

Runt om i landet �r nu �verl�ggningarna om l�rarl�nerna f�r 2013 i full g�ng i alla kommuner och friskolef�retag. I de samtalen kommer L�rarf�rbundet forts�tta argumentationen f�r att det faktum att l�rarna fick mer �n andra 2012 m�ste f�ljas av fler liknande �r.

Varf�r? Jo, f�r att de l�ga l�rarl�nerna �r ett samh�llsproblem. 43 000 l�rare kommer att saknas redan om sju �r och det �r dags att ta den nationella l�rarkrisen p� allvar. Om vi inte har l�rare i skolan, vem ska d� utbilda v�ra barn och unga? Kommunpolitikerna m�ste d�rf�r ge l�rarna mer �n andra hela avtalsperioden, det vill s�ga 2013, 2014 och 2015.

Vi kommer forts�tta att trycka p� f�r att varje kommun ska s�ga ja till l�rarnas l�nekrav. Vi kommer att f�lja upp, lista och publicera vilka kommuner som satsar p� l�rarna – och vilka som inte satsar.

Men friskolorna m�ste ocks� ta sin del av ansvaret. Det �r ocks� dags f�r de frist�ende skolorna att s�ga ja till l�rarnas l�nekrav. M�nga av de frist�ende skolorna borde ha ekonomiskt utrymme att betala h�gre l�ner - utan att minska p� l�rart�theten. Det g�r inte att v�lja det ena eller det andra om man vill driva en skola av god kvalitet.

"Kommunerna m�ste l�gga sig �ver industrins m�rke"

(4st. kommentarer) Kommentera Dela p�:

Det kommunala avtalet och l�rares arbetstid - fr�gor och svar

Skrivet av Mathias �str�m, 2 april 2013, klockan 10:09

Kategori: SKL

Det kommunala avtal som vi tecknade i h�stas inneh�ller samma regler kring l�rares arbetstid som det tidigare avtalet 2010. D�, 2010, lyckades vi f� arbetsgivarna att l�ta bli att r�ra arbetstidsreglerna, i synnerhet arbetstidsreglerna f�r ferietj�nster. Det g�r dock inte att arbetstidsreglerna vare sig f�r ferie- eller semesteranst�llda erbjuder n�gon effektiv l�sning f�r att komma tillr�tta med att l�rare i alla verksamheter �r h�rt belastade. Belastningen kommer ju av s� mycket annat, administrationen, gruppstorlekar, bristen � st�dresurser och mycket annat.

I det nya avtalet finns dock en ambition att komma tillr�tta med n�gra av de problem som vi ser �r vanliga kopplade till arbdtstiden – att l�rare inte f�r ut �vertid, att arbetsscheman l�ggs om med kort varsel, att arbetstiden f�rdelas oj�mnt �ver �ret.

D�rf�r beslutades att tills�tta en arbetsgrupp, d�r l�rarfacken tillsammans med SKL skulle ta fram ett underlag i form av fr�gor och svar, i syfte att f� de regler som finns i dag att fungera b�ttre. Nu �r det levererat.

Vi har tagit fram en rad konkreta exempel p� situationer i jobbvardagen som uppst�r i arbetslag, mellan chefen och l�raren och s� vidare. Svaren syftar till att reda ut fr�gor som ”Hur �r det egentligen med det �ppna huset vi ska ha p� l�rdag, f�r jag �vertid?”, ”Kan arbetsgivaren f�rl�gga A-dagar till andra dagar �n m�ndag – fredag?”

Underlaget vi har tagit fram �r t�nkt att f�rtydliga vad som faktiskt g�ller i en specifik situation. Vilka r�ttigheter, men ocks� skyldigheter, har jag? Du hittar alla fr�gor och svar som hittills �r framtagna p� L�rarf�rbundets webbplats.

Dessa fr�gor och svar ska ses som ett f�rsta steg som beh�ver kompletteras och byggas vidare. Svaren �r inte utformade som en ”lag” som talar om hur det ska se ut p� alla arbetsplatser, utan ska ses mer som en v�gledning f�r hur de centrala avtalen ska tolkas i specifika situationer.

H�r hittar du fr�gor och svar kring l�rares arbetstid

F�rhoppningsvis hittar du det du s�ker h�r. Tycker du att n�gon fr�ga saknas? D� �r du v�lkommen att h�ra av dig till oss.

Mejla till L�rarf�rbundets webbombudsman om du har fler fr�gor �n de som listas p� lararforbundet.se

Kolla g�rna med L�rarf�rbundet i din kommun, hur vi jobbar vidare med fr�gorna och svaren i din kommun. L�rarf�rbundet kommer att diskutera dessa med arbetsgivarna i m�nga kommuner.

(0st. kommentarer) Kommentera Dela p�:

Intressant och viktig statistik

Skrivet av Mathias �str�m, 27 mars 2013, klockan 10:51

Kategori: status

"L�raryrket har sjunkit i status. Man har pluggat i fyra �r och l�nen �r v�ldigt l�g f�r det ansvar man har" s�ger en l�rarstudent i en artikel i Dagens Nyheter i dag. Artikelns rubrik sammanfattar mycket bra vad som beh�ver g�ras f�r att komma till r�tta med skolans tv� st�rsta utmaningar: att s� f� vill vara och bli l�rare och att elevernas resultat inte �r tillr�ckligt bra. Att antalet s�kande per antagen �r 1,1 p� utbildningen med inriktning mot en grundl�rarexamen �r det tydligaste betyget p� en utbildningspolitik som inte satsar p� l�rarna. Vi har en icke-k� till l�rarutbildningen.

Dagens Nyheter lyfter ocks� viktig och intressant statistik, som L�rarf�rbundet tidigare visat, att svenska l�rarl�ner tillh�r de s�msta i OECD-omr�det. Medan l�rarl�nerna har �kat i exempelvis Kanada med n�stan 60 procent under 15 �r, har de bara �kat med 15 procent i Sverige. Och det samtidigt som andra svenska yrken sprungit i fr�n l�rarna l�nem�ssigt.

Det �r viktigt att yrkets l�ga status och vad l�ga l�ner f�r ett yrkes attraktivitet lyfts fram, s�som i Dagens Nyheter. Samtidigt saknar jag i DN-artiklarna det som beh�ver g�ras f�r att f� till en f�r�ndring. F�r L�rarf�rbundet �r det tre oerh�rt viktiga insatser som beh�vs nu och genast: h�j l�rarl�nerna, rensa bland l�rares administrativa uppgifter s� att de kan fokusera p� undervisningens kvalitet och varje elev samt �ka inflytandet f�r l�rare och rektorer �ver skolans olika resurser. Det vet vi fungerar. D� skulle ocks� k�n bli betydligt l�ngre till l�rarutbildningen.

DN-artikeln "L�raryrket har sjunkit i status"

L�rarf�rbundets rapportserie "Perspektiv p� l�rarl�nerna"

(2st. kommentarer) Kommentera Dela p�:

Inspirerande - och lovande - bes�k i Partille

Skrivet av Mathias �str�m, 20 mars 2013, klockan 11:24

Kategori: karri�r, l�rarl�ner, status

Bes�kte Partille f�r n�gon vecka sedan. Det var ett bes�k som gav s� m�nga bra intryck och l�rdomar. Inte minst pr�glades �rsm�tet p� kv�llen av stort engagemang, mycket v�rme och massor av kunskap. H�rligt!

Dagen b�rjade med ett intressant m�te med skolf�rvaltning och ansvariga politiker. Intressant f�r att det handlade om det som �r viktigt, om l�nerna och hur kommunen t�nker kring att satsa p� l�rarna inte bara 2012 utan ocks� ta sin del av ansvaret f�r att lyfta l�rarl�nerna i landet, 2013, 2014 och 2015. Kommunen och L�rarf�rbundet i Partille �r �verens om en extra satsning f�r att f� fart p� l�nerna.

�terst�r att knyta ihop s�cken och leverera enligt l�ftena. Jag tror de g�r det, f�r den tydliga m�ls�ttning kommunen uttalat - att vara topp tre i den regionala l�neligan – f�rpliktigar. Det �r sp�nnande och klarsynta ambitioner som �r frukten av ett medvetet och strategiskt arbete fr�n L�rarf�rbundets sida i dialog med politiken.

Lika intressant var diskussionen om karri�rtj�nster och hur de mycket tydligt tagit st�llning f�r att anv�nda s� m�nga tj�nster de kan f� f�r att underst�dja skolutvecklingen i kommunen. Att st�rka upp arbetet med utvecklingsledare och motsvarande p� skolorna med hj�lp av karri�rtj�nsterna kommer att kunna ha stor betydelse f�r hur skolan utvecklas de kommande �ren.

M�nga �r skeptiska till titeln f�rstel�rare. "Vad g�r det mig som inte f�r tj�nsten till, andrel�rare?", sa en medlem i ett samtal. Men, g�r man som L�rarf�rbundet och arbetsgivaren i Partille nu diskuterar och satsar p� utveckling, bidrar det till allas utveckling snarare �n till en titelbaserad hierarki.

Jag hoppas att de och alla andra kommuner ans�ker hos Skolverket om de statliga pengarna till karri�rtj�nster. Det �r br�ttom, ans�kningstiden �r 2 aprl till 26 april. Ut�ver att vara en m�jlighet till skolutveckling ger det ju ocks� l�ne�kningar, flera hundra miljoner till l�rarl�ner. Det beh�vs!

(0st. kommentarer) Kommentera Dela p�:

L�rarnas l�ner har h�llits tillbaka f�r l�nge

Skrivet av Mathias �str�m, 19 mars 2013, klockan 15:09

Kategori: l�rarl�ner

Dagens nyheter, DN, har granskat l�neutvecklingen p� arbetsmarknaden under de senaste 12 �ren. Gymnasiel�rare st�r ut som en av de grupper vars l�ner �kat minst och idag ligger under den genomsnittliga m�nadsl�nen. DN skriver:

”G�r man samma j�mf�relse f�r gymnasiel�rare har deras l�n h�jts med 36 procent. 2000 l�g deras l�n 300 kronor �ver riksgenomsnittet. 2011 var den 1 000 kronor l�gre �n den genomsnittliga m�nadsl�nen.

– L�rarnas l�ner har konsekvent h�llits tillbaka sedan b�rjan av 1970-talet. Det h�r �r en illustration av den nationella l�rarkrisen, s�ger Eva-Lis Sir�n, ordf�rande i L�rarf�rbundet.”

L�s mer i artikel i DN: Handelns l�ner har �kat mest

I Sveriges grannl�nder d�remot ligger l�rarnas l�ner �ver den genomsnittliga l�neniv�n i respektive land. Det har L�rarf�rbundet visat i rapporten "H�gre l�rarl�ner i Sveriges grannl�nder”.

Det har g�tt �t fel h�ll alldeles f�r l�nge. F�r f� unga vill idag bli l�rare samtidigt som SCB sp�r en brist p� mer �n 40 000 l�rare redan �r 2020. Det �r en nationell l�rarkris som politikerna kan f�rhindra genom att h�ja l�nerna och minska arbetsbelastningen. S� kan l�raryrket bli mer attraktivt.

B�rja med att ge l�rarna mer �n andra i l�nelyft i �rets l�ne�versyner.

(0st. kommentarer) Kommentera Dela p�:

Moderaterna och l�rarl�nerna

Skrivet av Mathias �str�m, 15 mars 2013, klockan 10:42

Kategori: l�rarl�ner

Idag drar Moderaternas st�rsta �rliga konferens, Sverigem�tet, ig�ng i Karlstad. H�r samlas moderater med förtroendeuppdrag i kommuner och landsting, i regioner, riksdag och föreningar.

L�rarf�rbundet har tittat p� l�neutfallet f�r 2012 i de kommuner som har en moderat ordf�rande i kommunstyrelsen.

M�nga moderata kommuner har lyssnat p� Ingela Gardner Sundstr�m -ordf�rande i SKL:s f�rhandlingsdelegation- n�r hon i h�stas uppmanade kommunerna att se avtalets 4,2 procent som ett golv, inte ett tak.

23 av de 64 moderata kommunerna har lagt sig p� avtalets golv eller marginellt �ver. Resten har lyckats skapa ytterligare utrymme f�r att ge l�rarna mer, med �ngelholms kommun i spetsen med 5,23 procent.

D�remot kan jag notera att �ster�ker kommun, d�r Ingela Gardner Sundstr�m �r ordf�rande f�r kommunfullm�ktige, inte verkar ha tagit till sig hennes uppmaning. H�r landade l�neutfallet p� 4,2 procent. Inte heller Fredrik Reinfeldts hemkommun T�by, eller Stockholms stad med sina stora behov av fler l�rare, har lyckats ta sig �ver den avtalade l�gstaniv�n.

Under Sverigem�tet kommer L�rarf�rbundet att finnas p� plats f�r att p�minna Anders Borg om fakturan p� fem miljarder kronor som vi har skickat till regeringen. Vi kr�ver staten p� en �terbetalning till Sveriges l�rare f�r det tapp l�rarl�nerna gjorde n�r skolan var statlig.

L�s mer i Aftonbladet om fakturan

(0st. kommentarer) Kommentera Dela p�:

I dag riktar vi str�lkastaren mot bristen p� j�mst�lldhet

Skrivet av Mathias �str�m, 8 mars 2013, klockan 10:29

Kategori: l�rarl�ner

M�nga uppm�rksammar att det �r internationella kvinnodagen i dag. Dagens Nyheter har en genusvinkel p� i princip samtliga artiklar, alltifr�n debattinl�gg om sexism i IT-branschen, till att h�gskoleprovet gynnar m�n och att m�nnen dominerar i den svenska filmbranschen.

Och nog finns det anledning att p�minna oss om hur j�mst�lldheten, eller kanske snarare oj�mst�lldheten, ser ut b�de i Sverige och i andra l�nder. Vi kan tycka att vi har kommit ganska l�ngt h�r i Sverige, men faktum �r att det �r en bra bit kvar innan vi p� allvar kan h�vda att till exempel arbetsmarknaden och arbetslivet �r j�mst�llt.

TCO har i dagarna sl�ppt en rapport ”Fler kvinnor leder men f� n�r toppen”, som visar att idag blir fler kvinnor chefer inom b�de det privata n�ringslivet och i den offentliga sektorn. Det �r gl�djande. Men samtidigt ligger kvinnliga chefer efter l�nem�ssigt j�mf�rt med sina manliga kollegor i den privata sektorn. I den offentliga sektorn �r l�neskillnaderna dock sm�. TCO har ocks� tittat p� stress och arbetsbelastning. Kvinnor som �r chefer med underst�lld personal har h�gre press p� sig vad g�ller arbetsbelastning. H�r n�mns rektorer som ett exempel p� en grupp som arbetar under kraftig press.

TCO:s rapport "Fler kvinnor leder men f� n�r toppen"

L�rarf�rbundet har i rapportserien ”Perspektiv p� l�rarl�ner” granskat hur l�n och k�n h�nger ihop. De senaste 50 �ren har l�rares reall�neutveckling varit d�lig – under samma tid har andelen kvinnor i yrket �kat. Slutsatsen �r att i takt med att kvinnorna blivit fler i l�raryrket har ocks� betalningen f�r jobbet blivit l�gre.

Perspektiv p� l�rarl�ner, del 2 - om hur l�n och k�n h�nger ihop

Naturligtvis �r detta n�got vi inte bara ska jobba med en dag om �ret. Men eftersom det fortfarande finns s� stora skillnader mellan hur kvinnors och m�ns arbete v�rderas, �r det v�lkommet med dagens str�lkastarljus p� j�mst�lldheten.

(0st. kommentarer) Kommentera Dela p�:

H�ll grytan kokande!

Skrivet av Mathias �str�m, 28 februari 2013, klockan 14:07

Kategori: l�rarl�ner

Vi kr�ver att l�rarna ska f� mer �n andra i �r. Men detta kommer inte att h�nda av sig sj�lv, utan alla som jobbar f�r att l�rarl�nerna ska upp m�ste ligga i och ligga p� f�r att det ska bli verklighet. D�rf�r g�ller det att inte tappa fart i opinionsarbetet, utan att regelbundet p�minna politikerna och skolf�retagen om att satsa p� l�rarna.

Det handlar om att f�ra ut budskapet publikt och f� st�d och kunskap hos en bred allm�nhet. Det handlar ocks� om att tr�ffa kommunens politiker fr�n olika partier och f�rklara och beskriva behoven, att det inte bara �r h�r och nu utan att det kr�vs b�de nu och sen. Att det �r ett l�ngsiktigt engagemang till st�d f�r l�rarna som kr�vs av alla politiker i kommun och rikspolitik.

Och jag ser att det jobbas p� runt om i landet. Bra! Jag t�nkte dela med mig av n�gra exempel som jag har snappat upp. Kanske kan det inspirera till fler insatser.

I Sundsvall har L�rarf�rbundet skrivit en ins�ndare i Sundsvalls Tidning med fakta om l�rare som g�r ont. Detta �r en bra p�minnelse om varf�r l�rarna ska f� mer �n andra:

Fakta om l�rare som g�r ont!

I januari skickade L�rarf�rbundet en faktura p� fem miljarder kronor till statsminister Fredrik Reinfeldt, med krav p� en statlig �terbetalning till Sveriges l�rare f�r att t�cka det tapp l�rarl�nerna gjorde under 1970- och 1980-talen d� staten fortfarande hade arbetsgivaransvaret f�r l�rarna. Beloppet har LO, TCO och SACO r�knat fram.

I flera kommuner har L�rarf�rbundet st�llt fr�gan till sina riksdagsledam�ter om de �r beredda att st�tta kravet p� regeringen att h�ja l�rarnas l�ner med ett eng�ngslyft p� just 5 miljarder kronor.

En som st�llt sig bakom L�rarf�rbundets uppmaning om att staten ska kompensera l�rarna med en s�dan satsning, �r riksdagsledamoten Jabar Amin (MP):

”Vi �r beredda att satsa fem miljarder fr�n statens sida som ska syfta till att bland annat h�ja l�rarl�nerna. V�r f�rhoppning �r att fler partier kan g�ra detsamma.”

MP vill h�ja l�rarl�nerna

I Vaggeryd har Roger �debrink (S), ordf�rande i barn- och utbildningsn�mnden, som en f�ljd av en ins�ndare fr�n L�rarf�rbundet, svarat att politikerna kommer att ha sittningar med L�rarf�rbundet inom kort, ”f�r att skapa en plattform f�r skolfr�gorna i kommunen”. (V�rnamo Tidning)

Ett exempel kommer fr�n Sundbyberg, d�r L�rarf�rbundet uppvaktade politikerna i samband med ett kommunfullm�ktigem�te nyligen, d�r L�rarf�rbundets citatbok �verl�mnades. I boken finns ett stort antal politiker som uttalar sig om att l�rarnas l�ner m�ste �ka.

Och i skrivande stund h�r jag att L�rarf�rbundet i Eksj� kommer att uppvakta n�gra politiker i kommunfullm�ktige och �verl�mna citatboken i kv�ll.

Jag �r �vertygad om att det finns fler exempel som �r v�rda att uppm�rksammas. H�r g�rna av dig med tips och bilder:

efterlysning@lararforbundet.se

"S� h�r s�g det ut m�ndag kv�ll i Sundbyberg. Politikerna hade kommunfullm�ktigem�te. De fick en liten present av oss. Vi uppmanade dem att starta en liten bokcirkel. V�ldigt uppskattat!"

(0st. kommentarer) Kommentera Dela p�:

Vad �r viktigast – h�gre l�n eller minskad arbetsbelastning?

Skrivet av Mathias �str�m, 21 februari 2013, klockan 13:10

Kategori: arbetsbelastning, l�rarl�ner

Ja, det �r en fr�ga som vi p� L�rarf�rbundet f�r ibland. Eller kommentarer om att vi gapar efter f�r mycket n�r vi kr�ver b�de h�gre l�ner och en minskad arbetsbelastning.

Vi kr�ver b�da delar och av goda sk�l. B�da dessa fr�gor �r s� oerh�rt viktiga och grundl�ggande f�r hela l�raryrkets vara eller icke-vara. Vi vet ocks� att l�n och arbetsbelastning �r de allra viktigaste fr�gorna f�r v�ra medlemmar, f�r l�rarna sj�lva.

L�rarf�rbundet har nyligen sl�ppt en ny rapport ”L�t l�rare vara l�rare” som visar att l�rares arbetsbelastning �r p� tok f�r h�g. L�rarna ligger dessutom i topp i flera unders�kningar om stress och arbetsbelastning.

Arbetsbelastning

I en unders�kning i TCO-tidningen fick f�rtroendevalda i de femton TCO-f�rbunden fr�gan om vilken fr�ga de anser �r den viktigaste f�r fackf�rbunden i �r. H�r ligger l�nen i topp (43%). H�r sticker L�rarf�rbundet ut, d�r l�nen bland f�rbundets svarande hamnar �nnu h�gre, p� 64 procent, f�ljt av stress p� 43 procent (j�mf�rt med 33 procent f�r samtliga svarande).

L�s om TCO-tidningens unders�kning:

L�ner, stress och arbetsl�shet fackets viktigaste fr�gor i �r

Det �r inte ett resultat som f�rv�nar. V�ra f�rtroendevalda �r medvetna om att l�nen �r helt avg�rande f�r att locka nya l�rare till yrket. Och att den �kade arbetsbelastningen inte g�r l�rarbanan till ett attraktivt val. D�rf�r handlar det inte om vad som �r viktigast – l�nen eller arbetsbelastningen. Fr�gorna h�nger ihop och �r olika sidor av myntet.

F�ljdfr�gan blir naturligtvis: har vi r�d med detta? Mitt svar �r att vi inte har r�d att v�lja och v�lja bort. L�nerna m�ste upp och arbetsb�rdan m�ste minska. Det �r gratis att ta bort dokumentation som inte leder till b�ttre l�rande. Och vi m�ste se skola och utbildning som en investering, inte som en kortsiktig kostnad.

Sverige tj�nar i l�ngden p� att ha l�rare som �r mindre stressade, som har en bra l�n och som f�r vara just l�rare. Det �r n�got som garanterat skapar en b�ttre skola.

(1st. kommentarer) Kommentera Dela p�:

Ny bok: Klokt om l�rarl�ner

Skrivet av Mathias �str�m, 15 februari 2013, klockan 09:48

Kategori: l�rarl�ner, vall�ften

De senaste �rens skoldebatt har dominerats av fr�gan om l�rarnas l�ner. Och l�rarna har inte varit ensamma om att prata om fr�gan. M�nga politiker, samh�llsdebatt�rer och andra har uttalat sitt st�d f�r att l�rarnas l�ner m�ste upp.

Vi har nu samlat n�gra av alla dessa citat och utf�stelser i en citatbok: ”Klokt om l�rarl�ner”. F�r mig, och alla andra som jobbar med att driva fr�gan om l�rarnas l�ner, �r detta l�sning som g�r en glad!

H�r finns alltifr�n Anders Borg, Jan Bj�rklund och Annie L��f till kommunalr�d fr�n m�nga kommuner citerade. Men �ven ov�ntade citat som till exempel Carola H�ggkvist, som i sin blogg reflekterar �ver l�rarnas roll efter ett f�r�ldram�te i sin sons skola: ”T�nk vilket enormt viktigt arbete och engagemang som l�rarna har gentemot v�ra barn och deras framtid. F�r nationen framtid. De, l�raryrket (och sjukv�rdarna) borde absolut ha b�ttre l�n med tanke p� vikten f�r deras grund i livet och m�ngas v�lbefinnande.”

Ett annat citat som s�tter fingret p� vad det handlar om �r en ledare i Hudiksvalls tidning:

Barn och unga �r det viktigaste vi har. De m�ste f� den b�sta t�nkbara start i livet. Av de b�sta t�nkbara l�rarna. Det kommer att kosta en hel del. Men har vi r�d att l�ta bli?

H�r kan du best�lla eller ladda ner boken

(0st. kommentarer) Kommentera Dela p�:

L�gre l�ner i frist�ende skolor

Skrivet av Mathias �str�m, 11 februari 2013, klockan 09:00

Kategori: l�rarl�ner

I veckan har L�rarf�rbundet sl�ppt en ny rapport, ”Jobba i friskola = h�gre l�rarl�ner?”. D�r presenterar vi ny statistik f�r det st�rsta privata avtalsomr�det f�r l�rare, Almega tj�nstef�retagen, som visar att l�rare som �r anst�llda p� frist�ende skolor i genomsnitt tj�nar mindre �n sina kollegor i den kommunala skolan. Det handlar om s� mycket som 1 700 kronor mindre i m�naden f�r en gymnasiel�rare.

B�de kommunalt anst�llda l�rare och l�rare i frist�ende skolor �r felavl�nade. Men att l�rare i frist�ende skolor har �nnu l�gre l�ner �r fullst�ndigt oacceptabelt. Faktum �r att de frist�ende skolorna borde ha r�d att betala minst lika mycket i l�ner som de kommunala skolorna.

L�rarf�rbundet har kr�vt, och forts�tter att kr�va, att kommunerna satsar p� l�rarnas l�ner. N�r avtalsr�relsen f�r m�nga l�rare i frist�ende skolor nu drar i g�ng �r kravet detsamma: de privata arbetsgivarna m�ste investera i sina l�rare och rej�la l�nelyft m�ste till. F�r vad �r de frist�ende skolorna utan sina kompetenta och engagerade l�rare?

L�s hela rapporten (pdf)

(1st. kommentarer) Kommentera Dela p�:

Sveriges l�rare fakturerar Reinfeldt 5 miljarder kronor

Skrivet av Mathias �str�m, 8 februari 2013, klockan 10:34

Kategori: l�rarl�ner

Inf�r en partiledardebatt i riksdagen i slutet av januari �verl�mnade Eva-Lis Sir�n en faktura till statsminister Fredrik Reinfelt p� 5 miljarder kronor. Det handlar om en statlig �terbetalning till Sveriges l�rare, f�r att t�cka det tapp l�rarl�nerna gjorde under 1970- och 1980-talen d� staten fortfarande hade arbetsgivaransvaret f�r l�rarna.

L�s mer i Aftonbladet om fakturan

Beloppet p� 5 miljarder kronor har r�knats fram av de tre fackliga centralorganisationerna LO, SACO och TCO och presenterades i en debattartikel i DN f�re jul.

L�s debattartikeln i DN

Sedan dess har fakturan spridits i media och sociala medier, skickats till riksdagsledam�ter i deras hemkommuner och publicerats som debattartikel i ett tiotal tidningar runt om i landet.

Med detta grepp vill vi peka p� att staten, �ven om kommunerna har det yttersta ansvaret f�r l�rarl�nerna, ocks� har ett ansvar f�r att �tg�rda gamla f�rsummelser och f�r att uppv�rdera l�rarnas l�ner.

L�s mer i nyhet fr�n L�rarf�rbundet.

Dagens Opinion om fakturan

(0st. kommentarer) Kommentera Dela p�:

Stenh�rt tryck f�r h�jda l�rarl�ner

Skrivet av Mathias �str�m, 28 januari 2013, klockan 14:34

Kategori: avtal, l�rarl�ner, SKL

Arbetet med att f� avtalen vi tecknat under 2012 att g�ra skillnad �r nu i full g�ng runt om i landet. Trycket p� kommuner, f�retag och andra skolhuvudm�n att svara upp mot avtalen och ta ansvar f�r l�rarkrisen �r stort.

Jag kan inte l�ta bli att k�nna stolthet �ver allt det arbete som aktiva inom L�rarf�rbundet g�r. Efter m�ten med energifyllda, kunniga och ambiti�sa f�rtroendevalda i Uppsalaregionen och i �sterg�tland kan jag konstatera att det sker ett omfattande och strategiskt jobb av L�rarf�rbundet runt om i kommunerna. Trycket f�r h�jda l�rarl�ner �r stenh�rt och de r�ttm�tiga f�rv�ntningarna h�ga.

Politiker uppvaktas, f�rvaltningsledningar r�dbr�kas och m�nga, m�nga medlemmar och f�rtroendevalda i L�rarf�rbundet anv�nder hela sitt kontaktn�t f�r att sprida budskapet. Och budskapet �r att Sveriges framtida v�lf�rd och roll som kunskapsnation avg�rs av m�jligheten att locka de b�sta l�rar�mnena till l�rarutbildningen och ge l�rarna f�ruts�ttningar att g�ra ett bra jobb.

L�n och rimliga f�ruts�ttningar att g�ra ett bra jobb g�r hand i hand. Flera rapporter har under senare �r visat att l�rares arbetsbelastning �kar.

Eva-Lis Sir�n kommenterar i Aftonbladet den �kande belastningen f�r l�rare

Mer �n �tta av tio grundskoll�rare s�ger att arbetsbelastningen har �kat de senaste fem �ren. Det g�r l�rarna till den grupp d�r belastningen �kat mest. S� kan vi inte ha det!

(0st. kommentarer) Kommentera Dela p�:

Ansvarig f�r inneh�llet: Webbredaktionen
Senast �ndrat: 2011-05-13

Innehåll

Lönebloggen

Karri�rtj�nsterna driver l�rarl�nerna upp�t

Den ok�nda v�ckarklockan

S�dert�lje sp�nner b�gen

Aprop� SKL - Kommunals avtal

Fler s�kande till l�rarutbildningarna

Stockholm drar tillbaka kritiserat f�rslag efter L�rarf�rbundets p�tryckningar

2013 �r ett oerh�rt viktigt �r f�r h�gre l�rarl�ner

Industriavtalet �r klart

Det kommunala avtalet och l�rares arbetstid - fr�gor och svar

Intressant och viktig statistik

Inspirerande - och lovande - bes�k i Partille

L�rarnas l�ner har h�llits tillbaka f�r l�nge

Moderaterna och l�rarl�nerna

I dag riktar vi str�lkastaren mot bristen p� j�mst�lldhet

H�ll grytan kokande!

Vad �r viktigast – h�gre l�n eller minskad arbetsbelastning?

Ny bok: Klokt om l�rarl�ner

L�gre l�ner i frist�ende skolor

Sveriges l�rare fakturerar Reinfeldt 5 miljarder kronor

Stenh�rt tryck f�r h�jda l�rarl�ner

Logga in

Avdelningar

Medlemsservice

Min kollega

P� g�ng

Vad g�ller n�r jag ...

G� direkt till:

RSS

H�ll dig uppdaterad

Kontakta ansvarig

Sök

Innehåll

Lönebloggen

Logga in

Avdelningar

Medlemsservice

Min kollega

P� g�ng

Vad g�ller n�r jag ...

G� direkt till:

RSS

H�ll dig uppdaterad

Kontakta ansvarig