Press | Other languages | Om webbplatsen | Kontakta oss
Lärarförbundets logotyp.

Lönebloggen

Mathias ÅströmLärarförbundet efterlyser högre lärarlöner och politiker som tar ansvar. Här granskar vi den aktuella debatten om lärarlöner och berättar om det arbete vi gör för att se till att lärares löner motsvarar deras utbildning och ansvar.

Bloggare: Mathias Åström, Lärarförbundets förhandlingschef.

Lärare i S-kommuner tjänar mindre än i borgerligt styrda kommuner

Skrivet av Linda Jerand, 8 april 2014, klockan 12:56

Kategori: lärarlöner, lönespridning

Lärarförbundet har gjort en genomgång av vad lärarnas tjänar i kommuner som är socialdemokratiskt styrda, respektive borgerligt styrda. Den visar att grundskollärare i S-kommuner tjänar 500 kronor mindre i månaden än vad grundskollärare i borgerligt styrda kommuner gör.

Detta berättar Eva-Lis Sirén om i en intervju i Aftonbladet, efter att hon träffade Socialdemokraternas ordförande Stefan Löfvén i fredags. Löneläget i S-kommunerna var också något som diskuterades under mötet.

Att lärare tjänar mindre i S-kommuner än i kommuner som har borgerligt styre är naturligtvis inte acceptabelt, i synnerhet med tanke på att lärarlönerna generellt sett är låga i hela landet.

Läs artikeln i Aftonbladet här


(4st. kommentarer)  Kommentera   Dela på:     

Signalen behöver vara tydlig - lärarlönerna ska upp!

Skrivet av Mathias Åström, 25 mars 2014, klockan 11:23

Kategori: förhandlingar, karriär, lärarlöner

Arbetet med att uppvärdera lönerna fortsätter i många sammanhang. Just nu pågår förhandlingar inom Kommunala Företagens Samorganisation (KFS) och Arbetsgivaralliansen. Fortsatt uppvärdering av lärarlönerna är en prioriterad fråga men fler villkor finns med i arbetet.

För KFS del handlar det till exempel om villkor för föräldralediga, arbetsbelastning, delar av ferieregleringen för ferieanställda och möjlighet att göra individuella avsteg från kollektivavtalet.

Förhandlingarna förs med sikte på att ha ett nytt avtal klart när det nuvarande går ut sista mars.

För den enskilde läraren har det ingen betydelse om avtalsområdet är stort eller litet, en god lön och bra villkor för att göra ett gott arbete är lika viktiga. Idag blir livslönen efter en lärarutbildning lägre än om man börjar arbeta direkt efter gymnasiet.

Ska fler välja läraryrket måste det löna sig att gå en lärarutbildning. Signalen behöver vara tydlig och entydig, lärarlönerna ska upp, inom alla avtalsområden!


(5st. kommentarer)  Kommentera   Dela på:     

Tusentals lärare kommer att saknas i Stockholm

Skrivet av Mathias Åström, 13 mars 2014, klockan 13:46

Kategori: lärarlöner

I dagens DN uppmärksammas den annalkande lärarbristen i Stockholms län, i en stort uppslagen artikel. Länsstyrelsen beräknar att det kommer att saknas 11 000 utbildade pedagoger om sex år. Bristen på förskollärare väntas bli 4 400 personer, och vad gäller grundskolan behöver enbart Stockholms stad anställa ytterligare cirka 4 500 lärare de närmaste åtta åren.

Artikeln ger utmärkt bränsle i diskussionen och argumentationen kring varför lärarnas löner måste fortsätta att öka.
Läs artikeln här


(0st. kommentarer)  Kommentera   Dela på:     

Engångspremie till nyutexaminerade speciallärare inte tillräckligt - höj lönen i stället

Skrivet av Mathias Åström, 7 mars 2014, klockan 14:01

Kategori: lärarlöner, vallöften

Idag presenterade regeringen en satsning för att få fler specialllärare. Att få fler speciallärare är bra, och nödvändigt. Lärarförbundet har pekat på behovet av fler speciallärare för att kunna ge alla elever det stöd de har rätt till.

Det regeringen föreslår är att utöka antalet utbildningsplatser på speciallärarprogrammet, med ytterligare 900 platser utöver de 100 platser som har aviserats tidigare. Dessutom vill regeringen införa en skattefri premie på 50 000 kronor för den som avlägger en speciallärar- eller specialpedagogexamen.

Men detta är inte tillräckligt för att få fler att utbilda sig till speciallärare. Att införa en skattefri premie räcker inte. Det handlar om några ynka hundralappar om man räknar om det till månadslön under den tid som man kan förväntas arbeta som speciallärare. Det man behöver göra i stället är att höja lönen, rejält. Ofta finansieras studierna helt av de lärare som vidareutbildar sig, och många studerar dessutom parallellt med sitt arbete som lärare. Då krävs det en ordentlig lönehöjning för att det ska kännas motiverande att göra en så stor, personlig satsning.

Läs regeringens pressmeddelande

Läs mer på Sveriges Radio


(2st. kommentarer)  Kommentera   Dela på:     

Lärarlöner är inte en marknadsfråga

Skrivet av Mathias Åström, 3 mars 2014, klockan 16:42

Kategori: lärarlöner

Idag skriver Lärarförbundets ordförande Eva-Lis Sirén en debattartikel i Dagens Industri, som är en replik på en ledare av PM Nilsson i förra veckan:

"Lärarlönerna är inte en politisk fråga, det är marknaden som sätter lönen, skriver PM Nilsson i en ledare i Di den 24 februari. Det är en tröstlös bild som målas upp av ett system där marknaden tar hand om behoven, och om marknaden inte gör det beror det på att det inte finns några behov. Lärarförbundet kan tvärtom med kraft konstatera att vi har ett system där marknadskrafterna på skolområdet sätts ur spel."

Läraren är elevens viktigaste resurs. Genom satsningar på läraren investerar vi i eleverna. Tyvärr utmärker sig Sverige som ett land med låga lärarlöner och med lärare som tvingas ägna alltför mycket av sin tid åt administration. Därför går vi går mot en fullskalig lärarkris och om sex år beräknas vi sakna 43000 lärare. Den som är bekymrad över skolresultaten i dag har anledning att oroa sig för hur det kommer se ut om några år.

Läs hela repliken här

Läs PM Nilssons ledare här


(1st. kommentarer)  Kommentera   Dela på:     

Nu är vi mitt i löneöversynen 2014

Skrivet av Mathias Åström, 21 februari 2014, klockan 15:36

Kategori: lärarlöner

Vi är nu mitt i löneöversynen 2014 nu. Arbetet är i full gång. Lärarförbundet över hela landet diskuterar med politiker och förvaltningar, ger argument och påvisar orimligheter. Inte minst det orimliga i att om inget görs åt lärarkrisen med löneökningar som viktigaste recept, ja då blir det väldigt besvärligt. Kaos må vara ett slitet ord i kvällstidningsjournalistikens värld, men jag är övertygad om att det kan bli så. Om inget görs alltså!


Om riksdagen skulle fullfölja vad den förkrossande majoriteten av partierna säger som vill höja lärarnas löner, ja då skulle det hända saker. Vi ser fram mot regeringens och oppositionens budgetarbete. Vi ser också fram mot tydliga och konkreta besked från partierna inför valet.
Men görs det något runt om i kommunerna då? Där löneöversynen nu är i full gång? Ja det tycker jag faktiskt. Det finns goda intentioner på många håll runt om i landet.


Ett exempel är Falköping som nu tänkt om och satsar på lärarna. Fördelningen sägs inte vara klar mellan olika lärarkategorier, men sammantaget ett procentuellt resultat en bit över 5%. Det är bra. Riktigt bra.


Inte så långt därifrån satsar också Vårgårda extra. Vi närmar oss därmed Göteborgsregionen så frågan blir naturligtvis hur responsen blir från den regionen. Kommer kommunerna där bidra till att lösa lärarkrisen eller kommer det vara de kommunerna där det saknas flest lärare?


Är då 4-5% bra? Ja, om det är rejält mer än vad andra kommunalt anställda fått, då måste vi kunna säga att det är bra. Det betyder naturligtvis inte att alla behov är tillfredsställda och att inget mer behöver göras. Det är klart att Falköping och alla andra kommuner behöver satsa mer och i flera steg. Men här och nu, som enskild åtgärd är det bra. Riktigt bra.


Ett annat exempel är det som sker i Stockholms län. Stockholm stad var först ut med en extra satsning, tätt följt av Haninge. Nu i dagarna gick Sollentuna kommun ut och sa att de satsar 9,5 av 10 överskottsmiljoner på höjda lärarlöner. Också där pågår fördelningen och diskussionen om hur satsningen ska göras. Men intentionen att disponera utrymme till höjda lärarlöner är bra. Riktigt bra. Nu blir övriga kommuner i regionen än tydligare svaret skyldiga.


Ett fjärde exempel är Jönköping, denna Vätterns pärla där lönesatsningar på lärarna inte duggat tätt. Där satsar nu kommunen 15 miljoner extra på lärarlöner.


Som sagt, det händer mycket runt om i landet nu. Allt fler kommuner förstår att de måste satsa. Staten behöver bidra mer, men det måste också kommunerna göra.


(0st. kommentarer)  Kommentera   Dela på:     

Analys av PISA-resultatet: Satsa på lärarlönerna för att höja elevernas resultat

Skrivet av Mathias Åström, 18 februari 2014, klockan 15:07

Kategori: lärarlöner

I dag anordnade riksdagens utbildningsutskott en öppen utfrågning om PISA-undersökningen, med anledning av att svenska elevers resultat rasade i den senaste kunskapsmätningen.

Regeringen har bett OECD, som ansvarar för PISA-undersökningen, att göra en analys av de svenska PISA-resultaten. Detta för att se vad Sverige kan lära av de länder som presterade bättre.

OECD:s chef för utbildningsfrågor, Andreas Schleicher, lyfter bland annat fram att de högpresterande länderna har högre lärarlöner än i Sverige, och att lärarlönerna är relativt låga i Sverige.

Så här säger han till TT (Tidningarnas Telegrambyrå):

- I de högpresterande länderna har lärarna högre löner men också tydliga karriärmöjligheter, vilket är väldigt viktigt.

Att satsningar på lärarnas löner har bäring på elevernas resultat har Lärarförbundet påpekat bland annat i en rapport som baseras på internationell forskning. Forskarnas slutsatser är att högre relativlöner för lärare, något som ger högre status, leder till att fler vill bli lärare så att konkurrensen om jobben blir större. Det medför i sin tur mer kompetenta lärare, vilket förbättrar resultaten.

Här hittar du Lärarförbundets rapport ”Perspektiv på lärarlöner, del 10: Högre lärarlöner ger bättre skolresultat”

Våra förslag till åtgärder för den svenska skolan med anledning av PISA-resultatet pekar bland annat på vikten av att läraryrkets attraktivitet måste öka, för att locka de mest lämpade studenterna. Och då måste löner, arbetsvillkor och arbetsmiljö bli bättre.


(0st. kommentarer)  Kommentera   Dela på:     

Hur kan man tänka om nytt jobb och ny lön?

Skrivet av Mathias Åström, 7 februari 2014, klockan 09:50

Kategori: karriär, lärarlöner

Sjuksköterskestudenter runt om i landet driver sedan ett par år tillbaka "Inte under 24 000-rörelsen", som startade som en protest mot att nyutexaminerade sjuksköterskor erbjuds vad man tycker är för låga löner vid första jobben. Därför sa många nyexade sköterskor nej till jobb med en lön på mindre än 24 000 kronor i månaden. Nu har rörelsen höjt ribban till 25 000 kronor.

Expressen skrev i tisdags om en enkät till 163 personer som utexaminerades som sjuksköterskor i mitten av januari. De ombads svara på vilken första lön de fått. 63 procent av de som har svarat (140 personer har besvarat enkäten) har krävt och fått en lön över 24 000 kronor i månaden. En del har till och med kommit över 25 000 kronor.

Sjuksköterskan Selma, som blev klar med sin utbildning i januari och som nu fått sitt första jobb berättar om hur hon gick på ett tiotal intervjuer på olika arbetsplatser. Ofta tog det stopp på grund av hennes lönekrav, men till slut hittade hon en arbetsplats som var villig att betala en månadslön på 25 00 kronor.

Läs artikeln i Expressen

Det är naturligtvis en stor skillnad på utbudet av arbetsgivare och utannonserade jobb i olika delar av vårt avlånga land. Ingen tvekan om det. Men ändå –eller kanske snarare just därför – hur kan du som nyutbildad, eller snart färdig, lärare inspireras av detta?

Jo, att det är viktigt att du får rätt lön från början, eftersom det brukar vara svårt att rätta till den i efterhand. Och att det är viktigt att du, liksom Selma, ställer krav i diskussionen om din blivande lön.

Vad som är rätt lön kan diskuteras. Här behöver du skaffa bra argument för varför du ska få en viss lön. Viktigt att komma ihåg är att lärares löner sätts individuellt, och att det inte finns några överenskomna ingångslöner i de centrala avtalen.

Därför är mitt första tips att du tittar på löneläget på lärarförbundets webbplats, och med Lärarförbundets avdelning lokalt, för att få information om hur lärarlönerna ser ut på orten där du söker arbete samt löneläget för just den befattning du söker. Lönenivån för nyutexaminerade lärare varierar beroende på var i landet du söker lärarjobb, tidpunkt och vilket arbete det är fråga om. För vissa orter och befattningar är den idag betydligt över medellönen för riket, för andra inte. Den kan också skifta snabbt när en bristsituation uppstår.

Mitt andra tips är att försöka ha is i magen. Inspireras av sjuksköterskan Selma, som gick på ett tiotal intervjuer - och inte gav sig förrän hon hittade en arbetsgivare som kunde ge henne den lön hon ville ha. Översätt hennes strategi till din situation. Arbetsmarknaden är större än en enskild arbetsgivare, så låt heller inte lönestrukturen hos arbetsgivaren du söker jobb hos styra för mycket. Ha inte för bråttom att säga ja till arbetsgivarens lönebud. Våga kräva, och stäm av arbetsgivarens föreslagna lön med Lärarförbundets avdelning. Eller se dig om efter andra jobb där du kanske har större möjlighet att få upp lönen, innan du bestämmer dig.


En hel del av sättet att tänka är naturligtvis möjligt att använda också för dig som inte är nyexad men funderar på att byta jobb.

Här hittar du mer information


(0st. kommentarer)  Kommentera   Dela på:     

Använd din röst inför valet

Skrivet av Mathias Åström, 30 januari 2014, klockan 09:43

Kategori: vallöften

Sveriges Television har dragit i gång sin valbevakning inför höstens riksdagsval, och kommer ta hjälp av allmänheten i vilka frågor de granskar. De har undersökt vilka frågor som svenska folket tycker är viktigast inför valet, och där hamnar sjukvård, skola och jobb i toppen. Nu i januari har den svenska sjukvården granskats i en rad reportage, och näst på tur står skolan och jobben.

Genom projektet #dinröst kan man ställa frågor till SVT, för att de ska veta vilka frågor tittarna tycker är viktiga inför valet, men där man också kan ha synpunkter och diskutera. På så sätt kan man alltså påverka SVT i vilka frågor de lyfter i sin valbevakning.

Passa på att använda denna kanal för att göra din röst hörd, med konstruktiva bilder av lärarjobbet i dag, och vad du ser för lösningar.

Även de politiska partierna har dragit i gång skolkampanjer inför valet, där man bjuder in till dialog. Socialdemokraterna har lanserat allvar.nu (#allvarnu) och Moderaterna presenterade sin skolkampanj "Mer kunskap" i förra veckan (#merkunskap). Utöver detta finns möjligheten att delta i skoldebatten på twitter för de av er som är aktiva där (#utbpol, #skolan).

Som jag skrivit tidigare här i bloggen: Din röst är viktig i debatten. Det är inte minst viktigt idag när hela skoldebatten präglas av desperation efter att Sverige har sjunkit i den internationella kunskapsmätningen Pisa. Våra politiker behöver större kunskap om hur det ser ut för dig som lärare, och för eleverna, och vad du skulle vilja att politikerna ska göra. En enskild röst kan göra stor skillnad. Du behövs!


(0st. kommentarer)  Kommentera   Dela på:     

Du som är ombud är en viktig aktör under lönesamtalen

Skrivet av Mathias Åström, 24 januari 2014, klockan 10:19

Kategori: lärarlöner

Vårvintern är den tid på året då många skolor genomför sina lönesamtal. Du som ombud är en viktig aktör för att medlemmarna är väl förberedda och peppade.

Visst får jag, och kanske även du som ombud, ibland höra invändningar. Det finns de som inte har några lönesamtal överhuvudtaget. Där ska vi vara tydliga: alla ska få ett lönesamtal och vi som fackligt yrkesförbund ställer upp med all vår kunskap för att stödja medlemmarna. Ta del av alla våra tips på lararforbundet.se/lon. Se också filmen om lönesamtal på lärarkanalen.se.

Förklarar chefen hur nöjd man är med arbetsinsatsen under lönesamtalet? Men när du får veta lönen visar det sig att arbetsinsatsen inte betalat sig. Då är det värt att fundera på om det finns arbetsgivare i närheten som har förstånd att ta tillvara på duktiga lärare och att belöna bra prestationer.

Fler förstelärar- och lektorstjänster är ju på gång i år och nästa år. Får din skola några av dem? Påminn gärna alla intresserade om att söka. Har ni ferietjänst och är nyfikna på en annan lösning? Ta upp det med chefen. Både i förstelärartjänsterna och i annan arbetstidsreglering finns pengar att hämta. Och får vi upp lönen för några är det lättare för andra att argumentera för sig.

Mina tips till dig som är ombud inför årets lönerunda:

- Prata med rektor/chefen om hur tidsplan och upplägg ser ut och vilka pengar som finns att fördela. Föreslå att ni går igenom tidsplan och lönekriterier på en personalsamling.

- Har ni inte lönekriterier? Ställ krav på att det tas fram tillsammans med de anställda.

-Skulle det vara så att ni inte får några lönesamtal? Ta genast kontakt med din avdelning!

Detta gäller också om någon medlem anser sig ha blivit orättvist bedömd efter lönesamtalet. Var särskilt observant på om det kan bero på kön, etnicitet, funktionshinder, ålder eller om någon är eller har varit föräldraledig.


(4st. kommentarer)  Kommentera   Dela på:     

Supervalåret har börjat

Skrivet av Mathias Åström, 16 januari 2014, klockan 14:25

Kategori: vallöften

Knappt hade vi hunnit komma tillbaka efter jul- och nyårshelgerna, förrän skolan befann sig i hetluften.

Tre stora utspel i media har ägt rum de här två första arbetsveckorna. Jag noterar att det i mycket relaterar till lärarbristen och till läraryrkets attraktivitet. Min gissning är att vi kommer se mycket mer av detta under året. Onsdagens partiledardebatt i Riksdagen visar också tydligt att vi redan är på väg in i det som många kallar ”supervalåret”.

I början av förra veckan skrev Vetenskapsakademien en debattartikel i Dagens Nyheter om den stora brist som råder på lärare inom matematik och NO, och att alltför få söker sig till de inriktningarna på lärarutbildningen. De beskriver situationen som "närmast katastrofal". Flera åtgärder föreslås, bland annat att naturvetare med doktorsexamen ska kunna gå en betald lärarutbildning, men också att det är viktigt att höja lärarnas löner för att göra yrket mer attraktivt, bland annat för naturvetare.
Detta har Lärarförbundet varnat för. Länge. Lärarbristen finns inte i en avlägsen framtid - utan händer här och nu. Redan nu ser vi konsekvenserna av att för få unga vill bli lärare.

Läs Vetenskapsakademiens debattartikel här

Och ett par dagar efter det presenterade alliansen ett förslag om förlängd skolplikt, så att grundskolan inleds vid sex års ålder. Grundtanken om förlängd skolplikt är god. Men det får inte riskera att spä på lärarbristen ytterligare. Det gäller att ta tillvara den kompetens och pedagogiska utbildning som redan finns hos de förskollärare som idag undervisar i sexårsklasserna. Vi efterlyser konkreta förslag på hur reformen ska genomföras, till exempel för de kostnader som skulle uppstå för de 10 000 förskollärare som behöver komplettera för att bli legitimerade lågstadielärare.

Läs mer om regeringens förslag om förlängd skolplikt

SVT om Alliansens förslag

Och häromdagen var det dags igen för Jan Björklund att kalla till pressträff, där han berättade att en skolkommission bestående av internationella forskare och experter ska inrättas. Syftet ska vara att analysera det svenska skolväsendets kvalitet med utgångspunkt i PISA-mätningen. Samtidigt ska ett utbildningsvetenskapligt råd inrättas, för samråd med regeringen i skolfrågor.

Detta är bra. Lärarförbundet har länge hävdat att politikerna måste lyssna på forskarna och ta till sig vetenskap och professionskunskaper.


Läs regeringens pressmeddelande om skolkommissionen

Ja, nu är vi verkligen igång med en rivstart. Vi kan se fram mot ett år fyllt av diskussion om skolan, lärarna, lönerna och statusen. Nu gäller det att vi engagerar alla goda krafter, alla de som inser att skolan och lärarna är en avgörande del av svaret - i stort sett oavsett vad frågan är...


(0st. kommentarer)  Kommentera   Dela på:     

En summering av 2013 och en blick mot 2014

Skrivet av Mathias Åström, 19 december 2013, klockan 15:01

Kategori: lärarlöner

När jag summerar det gångna året kan jag konstatera två saker. För det första att vårt gemensamma arbete på flera punkter har gett resultat. För det andra att det har hänt mycket i skolsverige under året.

2013 har varit ett väldigt viktigt år för jobbet mot högre lärarlöner, där vi arbetat intensivt både på central och lokal nivå för att lärarna även i år skulle få mer än andra. Allt fler politiker har också tagit lärarkrisen på allvar. Fler och fler kommuner satsar på sina lärare. Som kollektiv fick lärarna större löneökningar än övriga arbetsmarknaden i år, liksom 2011 och 2012.

Minns ni debatten från förra hösten om att Stockholmslärare på skolor som inte förbättrat sina resultat skulle få lägre löneökningar? I våras drog politikerna tillbaka sitt förslag, efter Lärarförbundets påtryckningar. Och i just Stockholm gjorde Lärarförbundet därefter överenskommelser med politikerna för flera år framåt, som möjliggör för att också 2014 ska bli ett år som ger mer än andra.Två stora framgångar!

I början av året skickade Lärarförbundet en faktura till Reinfeldt på 5 miljarder kronor, vilket motsvarar den eftersläpning av lärarnas löner som skede under den tid som staten hade ansvaret för skolan. Fakturan fick stor spridning i ett flertal medier.

I våras släppte vi Citatboken – klokt om lärarlöner, där alltifrån Anders Borg, Jan Björklund och Annie Lööf till kommunalråd från många kommuner citeras. Boken har spridits i över 5 000 exemplar och har använts i många möten med politiker, till exempel under den årliga politikerveckan i Almedalen.

Den andra punkten var att det har hänt mycket i Skolsverige. Larmrapporter om skolan har avlöst varandra i nyheterna. Å ena sidan är det viktigt att yrkets låga status och låga löner lyfts fram. Å andra sidan saknar jag många gånger en diskussion om lösningarna, om vad som behöver göras för att få till en förändring.

Några saker som hänt under året: I början av höstterminen inrättades karriärtjänsterna, som fått både ris och ros. Arbetsmiljöverket har inlett sin stora arbetsmiljötillsyn i skolan. Skolverket har gjort arbetstidsstudier och vi har gjort arbetsmiljöanmälningar i en lång rad kommuner. Den färska Pisa-undersökningen - med fritt fall för de svenska resultaten. Diskussionen som följde pekar också mycket tydligt på lärarna som viktigaste resursen.

Nu stundar ett nytt år. Ett spännande år med riksdagval i september, där vi kommer att bedriva en kampanj med syfte att få skoldebatten att handla om rätt saker. Att det går att höja statusen och attraktiviteten för läraryrket - genom att höja lärarlönerna, rensa bland lärares administrativa uppgifter så att de kan fokusera på undervisningens kvalitet samt att öka inflytandet för lärare och rektorer över skolans olika resurser. Det vet vi fungerar.

Och 2014 fortsätter vi att trycka på, att vara blåslampa för att ännu fler kommuner ska satsa på sina lärare.

Jag vill avsluta bloggen för det här året med att citera Jenny Strömstedt, som i en krönika häromdagen skildrar vikten av att satsa på lärarna, både som förälder och politiker:
..."jag råkar veta att de allra flesta har en Eva, till exempel. Eller en Johan, Bodil eller Shora. Livs levande personer vars yrkesstolthet utgår från uppdraget att göra våra barn till välutbildade medborgare med hyggliga värderingar och god aptit på livet, och jag blir gråtfärdig av tacksamhet när jag ser deras engagemang i allt från dåliga matteresultat till behov av större utmaningar, eller bara en öppen famn för att bota ett oroligt magont som ingen riktigt kan förklara vad det beror på. De kan och vill förmedla kunskap. De lyssnar. De ser och bekräftar våra barn. "

Här kan du läsa hela Jenny Strömstedts krönika, Jag blir gråtfärdig när jag ser deras engagemang

Nu gör bloggen ett litet uppehåll, men är tillbaks i januari igen.

God jul och gott nytt lärarår 2014!


(2st. kommentarer)  Kommentera   Dela på:     

Din röst är viktig i debatten

Skrivet av Mathias Åström, 12 december 2013, klockan 14:38

Kategori: efterlysning, lärarlöner

Många lärare i alla skolformer beskriver ofta en stor frustration över att ha för mycket att göra, för låg lön och dåliga förutsättningar att utföra sitt jobb. De har helt enkelt inte möjlighet att vara de lärare de vill vara. Det är en vardag många lärare delar. Jag tror att du själv känner igen dig i det, eller känner någon som beskriver sin vardag så.

Det är en beskrivning jag har stor förståelse och respekt för. Det är ju också den upplevelsen som ligger till grund för Lärarförbundets opinionsbildning. Vi ger bilder av lärares vardag och vad som krävs. Samtidigt förstår jag att mycket av det jag skriver om här i bloggen många gånger kan kännas som en klen tröst i din vardag. Mycket av det jag skriver om är ju på en mer övergripande och kanske abstrakt nivå. Och att de ljusglimtar i form av positiva förändringar som jag berättar om inte alltid gör någon större skillnad för dig just här och nu.

Men dessa ljusglimtar är viktiga. Det har hänt, och händer, mycket i skolsverige som har stor betydelse på sikt, för att få till en förändring av din och andra lärares situation.

Ett exempel är debatten om skolan, som bara för några år sedan helt präglades av en negativ bild av lärarkåren. Det här har vi till stora delar lyckats vända. I dag är opinionen överens om att lärarna är elevernas viktigaste resurs och att allt börjar med en bra lärare och bra skola. Bland politikerna märks detta tydligt.

Ett annat exempel är att lärarna som kollektiv fick större löneökningar än övriga arbetsmarknaden såväl 2011 som 2012 och 2013. Det är ett resultat av att politikerna har tagit lärarkrisen på allvar. Över 40 000 lärare kommer att saknas inom några år, och till stor del grundar sig lärarkrisen i att hela lärarkåren är felavlönad – med löner som generellt är alldeles för låga.

Självklart ska vi inte slå oss till ro med detta - vi behöver fortsätta jobba hårt för att ljusglimtarna ska bli både fler och större. Det behöver vi göra på flera nivåer.

Här har du som lärare en viktig roll. Jag hoppas att du orkar och vill göra din röst hörd, med konstruktiva bilder av lärarjobbet i dag, och vad du ser för lösningar. Det är inte minst viktigt idag när hela skoldebatten präglas av desperation efter att Sverige har sjunkit i den internationella kunskapsmätningen Pisa. Våra politiker behöver större kunskap om hur det ser ut för dig som lärare, och för eleverna, och vad du skulle vilja att politikerna ska göra. En enskild röst kan göra stor skillnad. Du behövs!


Några tips på vad du kan göra:

- Mejla till politiker i din kommun och berätta om din lärarvardag och dina förslag till lösningar.
- Hör av dig till Lärarförbundets avdelning i din kommun för att se vilka aktiviteter som är på gång.
- Delta i debatten, till exempel på Twitter. Där finns andra lärare, journalister, politiker och beslutsfattare.


Läs mer här om hur du kommer i gång med att twittra


(0st. kommentarer)  Kommentera   Dela på:     

Fortfarande för få som vill bli matematiklärare

Skrivet av Mathias Åström, 5 december 2013, klockan 14:51

Kategori: lärarlöner

I tisdags presenterades den stora internationella PISA-undersökningen som jämför 15-åringars kunskaper i viktiga skolämnen, med fokus på matematik. Under hela 2000-talet har de svenska elevernas kunskaper i matematik sjunkit. Och trenden håller i sig. Det vet vi nu. En sak som är oerhört tydlig i diskussionen om PISA-resultaten är att lärarna måste ha bättre förutsättningar till att för- och efterarbeta lektionerna.

Häromdagen presenterade Agenda i SVT siffror från Universitetskanslerämbetet, som visar att det inte sedan 1993 är så få som vill bli matematiklärare. Vid Luleås universitet gapar utbildningsplatserna till matematiklärare tomma. Här finns inga studenter alls som utbildar sig till matematiklärare för årskurs sju till nio och gymnasiet. Riktigt så illa ser det inte ut på alla lärarutbildningar runt om i landet. Enligt Agenda utexaminerades 250 lärare i matematik läsåret 2013/2013. Men det ska jämföras med drygt 600 utexaminerade matematiklärare för tio år sen.

Vi vet att det finns ett stort behov av matematiklärare. Var tredje lärare som i dag undervisar i matematik har inte utbildning för det. För att komma tillrätta med kunskapsresultaten är det naturligtvis av stor vikt att lärarna har rätt utbildning.

Hur kan det komma sig att inte fler väljer att utbilda sig till matematiklärare? En förklaring kan vara att den som är intresserade av matematik, har andra, och i framtiden mer vältbetalda, alternativ. Civilingenjör eller läkare är båda yrken med matematik i basen och där du redan som nyexaminerad kan få betydligt mer i lön än vad du kan få som matematiklärare.

Universitetslektorn Anna Klisinska, Luleå Universitet, sammanfattar detta i inslaget i Agenda:
– Det krävs lika lång tid som att utbilda sig till civilingenjör. De som vill bli matematiklärare måste vara duktiga och då kan de lika gärna utbilda sig till civilingenjör och redan från början få 10.000 mer i lön, säger Anna Klisinska.

Läs artikeln "Få vill bli matematiklärare" på svt.se.


(0st. kommentarer)  Kommentera   Dela på:     

Miljöpartiets skuggbudget för skolan

Skrivet av Mathias Åström, 28 november 2013, klockan 10:44

Kategori: lärarlöner, vallöften

I början av veckan presenterade Miljöpartiet sin skuggbudget för skolan. Så här skriver de på Miljöpartiets webb:

"Totalt investerar vi 23 miljarder mer än alliansen i förskola, grundskola och gymnasium under de kommande fyra åren. Dessa medel används bland annat för att anställa 10 000 nya medarbetare, ge lärarna bättre arbetsvillkor och högre lön och satsa på varje elevs möjligheter att klara skolan."
 
Läs mer på Miljöpartiets webbplats
 
Många av de satsningar som beskrivs är behövliga och välkomna. Här finns uträknat vad varje kommun skulle få i form av medel och nya lärare om Miljöpartiet fick bestämma. Men det jag saknar är en större tydlighet kring satsningar på lärarlönerna. Vi vet att höjda löner inte händer av sig själv.
 
Men det vi kan och bör ta fasta på är att miljöpartister runt om i landet nu kommer att bjuda in "lärarfacken, elevorganisationer, skolledare och andra viktiga aktörer i skolan till ett samtal kring hur pengarna bäst kommer till användning i respektive kommun".
 
Som ni kanske har sett uppmuntrar Lärarförbundet just nu politiker att skugga en lärare, för att på så sätt erbjuda dem en inblick i lärarnas och elevernas vardag. Detta sker på flera ställen runt om i landet, bland annat i Oskarshamn, på Öland och i Lerum. 
 
Ta tillfället i akt  - bjud in miljöpartister i din kommun att skugga dig eller en kollega. Lärarförbundet på din ort kan hjälpa till med att förbereda dagen.
 
Vi hjälper politiker att "skugga" lärare"


(0st. kommentarer)  Kommentera   Dela på:     

Sifferexercis

Skrivet av Mathias Åström, 19 november 2013, klockan 09:13

Kategori: avtal, förhandlingar, lärarlöner

1, 3, 2, 5, 4 är några siffror som kan vara intressanta att känna till.

Det handlar inte om någon siffermystik utan är helt enkelt ett sätt att beskriva 2012 års löneutfall.

Den första siffran handlar om inflationen som var exceptionellt låg 2012 och alltså hamnade på 1 procent. Den andra siffran står för arbetsmarknadens genomsnittliga löneökning som hamnade på 3 procent. Det betyder att den tredje siffran - 2 procent - är vad som blir kvar när man rensat den genomsnittliga löneökningen för penningvärdesförsämringen. En hygglig reallöneökning alltså.

Men för lärarna gick det ännu bättre. Deras löneökning hamnade på nära 5 procent. Det betyder att det blev en reallöneökning på 4 procent. Alltså dubbelt så mycket som för andra grupper. En liten men fullt märkbar relativlöneförändring.

För 2013 är ju inga siffror helt klara men enligt Konjunkturinstitutet riskerar vi att drabbas av deflation, det vill säga att priserna går snarast ned, men vi kan med relativt stor säkerhet säga att inflationen knappast kommer att överstiga 1 procent. Med en generell löneökning på ca 2,8 procent betyder det att vi återigen får en reallöneökning på ca 2 procent. Lärarnas löneökning 2013 kommer av allt att döma att hamna i spannet 3,5-4 procent och då har förstelärarreformen ännu bara fått marginellt genomslag. Vi kan därmed återigen beräkna en reallöneökning för lärarna om ca 2,5-3 procent.

Summa summarum betyder det att lärarna 2013 återigen övertrumfar andra grupper med god marginal och relativlöneförändringen fortsätter. Men mer måste till om lärarlönegapet ska fyllas. En del arbetsgivare har mycket kvar att bevisa för att mota den nationella lärarkrisen. Nu ökar vi trycket.


(6st. kommentarer)  Kommentera   Dela på:     

Lågt löneläge skrämmer studenter

Skrivet av Mathias Åström, 13 november 2013, klockan 15:04

Kategori: lärarlöner, status

Igår rapporterade SVT om höga avhopp från lärarutbildningarna. Så mycket som var sjätte lärarstudent väljer att avsluta sin utbildning under den första terminen. Enligt Lärarförbundet students ordförande Tomas Selin, som gästade SVT:s morgonsoffa är en av anledningarna det låga löneläget för lärare. Så här sa han bl.a. "Det är förödande när vi ser en nationell lärarkris och kommer att sakna 43 000 lärare om sju år."

Se inslaget med Tomas Selin i SVT:s Gomorron.

Det är tydligare än någonsin att de låga lärarlönerna påverkar samhället för lång tid framåt. Utbildningen är lång och kräver stort engagemang. Det krävs ingen avancerad matematik för att räkna ut att det är hög tid för framtidens lärare att påbörja sina studier idag om vi ska ha en chans att mota den nationella lärarkrisen. Därför är det alarmerande att studenter väljer att hoppa av utbildningen. Vi behöver fler som söker sig till läraryrket, inte färre.

En förutsättning är att lärare erbjuds attraktiva villkor. Annars är försöken att locka fler unga fruktlösa. Min bestämda uppfattning är att ungdomar är förutseende och kloka. De låter sig inte manipuleras av en glättig bild utan ställer de rätta frågorna, varav en är: hur stor blir egentligen min livslön?

Se inslaget "Var sjätte lärarstudent hoppar av" i SVT.


(2st. kommentarer)  Kommentera   Dela på:     

Expressen efterlyser chockterapi mot lärarkrisen

Skrivet av Mathias Åström, 14 oktober 2013, klockan 10:12

Kategori: lärarlöner

"Ingen resurs är viktigare i skolans värld än välutbildade och kunniga lärare." Så står det i Expressens ledare den 8 oktober.

I sin ledare pekar tidningen på problemet med lärarbristen och vilken ödesfråga det är för Sverige. De skriver att karriärtjänsterna är ett första steg, men inte räcker:

"Den som funderar på att bli kemilärare eller kemiingenjör kommer inte att övertygas av chansen att få några tusenlappar extra när grundlönen ligger minst 10 000 kronor i månaden under nivån i näringslivet."

Vidare skriver ledaren om att lönefrågan är central och att ansvaret normalt bör bäras av kommuner och friskolor, men att det i detta läge krävs mer:

"Ett engångslyft, där staten ställer upp som medfinansiär, skulle kunna lyfta lärarlönerna med i snitt 10 000 kronor i månaden under loppet av några år."

Det är precis det som Lärarförbundet driver. Eftersom eftersläpningen av lärarnas löner pågått så länge måste fler bidra för att vrida allt rätt igen. Det handlar om att kommuner och friskoleföretag måste ge lärarna mer än andra under lång tid framöver. Det handlar om att staten måste göra ett engångslyft av lärarlönerna och skapa ännu fler karriärtjänster.

"Det finns inga genvägar. En chockterapi är vad som måste till för att lyfta läraryrket." Så avslutas ledartexten och det är nog inte bara jag som håller med. Höj lönen, hejda lärarkrisen!

Läs Expressens ledare här.


(1st. kommentarer)  Kommentera   Dela på:     

Medlingsinstitutet: Lärarna verkar lyckas

Skrivet av Mathias Åström, 3 oktober 2013, klockan 09:46

Kategori: förhandlingar, lärarlöner, SKL

Lärarnas tidning har i en artikel kollat upp hur det går med lönerna i kommunerna. Jag konstaterar i artikeln att vinden har vänt, att kommunerna nu satsar. Det är ännu inte alla kommuner som satsar, en del kommuner har kvar att vakna och inse att vinden har vänt.

Frågan går också till Agneta Jöhnk, chef för avdelningen för arbetsgivarpolitik på Sveriges Kommuner och Landsting som välkomnar att kommunerna satsar på lärarna i år:

– Om löneökningarna ligger 1 procent över det centrala avtalet är det väldigt bra. Då har kommunerna tagit sitt ansvar, lärarna får mer än andra och vi har brutit en trend.

Hon säger också att många kommuner behöver ta flera steg om uppvärderingen för att det ska bli den uppvärdering det talas om. Lärarnas tidnings undersökning visar också att flera kommuner även i år lägger sig på det centrala avtalets minimi­nivå på 2 procent.

– De kommunerna verkar inte ha förstått signalerna. Jag tror att de rätt snart blir varse att lärarna söker sig till grannkommunerna, säger Agneta Jöhnk.

Min kommentar till det: Bra och viktigt tydlighet gentemot kommunerna SKL!

Och så ett lika gott som tungt inlägg från Medlingsinstitutets Bo Enegren, ekonom på Medlingsinstitutet. Han menar i artikeln att lärarna är på väg att lyckas med något som många andra yrkesgrupper bara drömmer om.

– Det är svårt att inom det svenska avtalssystemet bryta mot den etablerade industrinormen, eftersom det finns en förbluffande likhet i löneökningstakt mellan olika sektorer.

– Men lärarområdet är ett exempel på att det går att bryta mot normen.

Han konstaterar att det krävs speciella förutsättningar för att detta ska vara möjligt.

– Om det finns en acceptans från övriga arbetsmarknaden för att en speciell yrkesgrupp behöver högre lönelyft än andra är det möjligt att genomföra detta utan att det sätter i gång kompensationskrav och en ny lönespiral.

Läs mer hos Lärarnas Nyheter


(4st. kommentarer)  Kommentera   Dela på:     

Förtröttas inte i lönefrågan

Skrivet av Mathias Åström, 25 september 2013, klockan 09:03

Kategori: lärarlöner, status

Ibland blir jag faktiskt trött på mig själv när jag ständigt talar om behovet av att höja lärarlönerna.

Då är det viktigt att tänka på att det fortfarande finns människor som inte har reflekterat över vilka konsekvenser det får för samhället att sakna utbildade lärare. Inte många har nog tänkt på hur länge det har konsekvenser för samhället att generationer av barn och ungdomar kan stå utan behöriga lärare som kan förklara och entusiasmera. Det ger mig återigen nytt mod att fortsätta ansträngningarna för att fylla igen lärares lönegap mot andra likvärdiga yrken.

Ett annat sätt att hålla modet uppe är att titta vad som händer ute i landet för att hålla lönegrytan kokande. Det ger också ny geist.

Här är några exempel på hur man lokalt uppmärksammar lönefrågan bland annat utifrån rapporten ”Höj lönen – hejda lärarkrisen”.

Dagbladet: "Sundsvall står inför en stor lärarkris"

Sydsvenskan: Skånska lärare flyr från yrket

Norran: Oroas över lärarbrist

Smålandsposten: Protester mot ökad löneklyfta

Sveriges Radio P4 Kalmar: Lärarkris väntar vid horisonten

Sveriges Radio P4 Blekinge: Många Blekingelärare över 55

Sveriges Radio P5 Malmöhus: Brist på lärare hotar Simrishamn


(0st. kommentarer)  Kommentera   Dela på:     



Logga in

- för att se dina medlemsuppgifter och din personliga löneutveckling!


Inloggade medlemmar: 6

Avdelningar

Du hör till lokalavdelningen i den kommun där du jobbar.

Medlemsservice

Kontakt@lararforbundet.se
0770-33 03 03 – öppet vardagar kl. 8:00-17:00.
Förändrade öppettider i påsk.

Klicka för att läsa Eva-Lis Siréns senaste krönika

Vad gäller när jag ...

Gå direkt till: