Lönebloggen

Mathias �str�m L�rarf�rbundet efterlyser h�gre l�rarl�ner och politiker som tar ansvar. H�r granskar vi den aktuella debatten om l�rarl�ner och ber�ttar om det arbete vi g�r f�r att se till att l�rares l�ner motsvarar deras utbildning och ansvar.

Bloggare: Mathias �str�m, L�rarf�rbundets f�rhandlingschef.

RSS

Aprop� SKL - Kommunals avtal

Skrivet av Mathias �str�m, 29 april 2013, klockan 15:46

Kategori: avtal, l�rarl�ner, SKL

SKL och Kommunal har tecknat avtal. Det �r ett avtal som kostar arbetsgivarna 6,8 procent, dvs samma kostnads�kning som industrins s� kallade m�rke f�r de kommande tre �ren. Kommunals l�ne�kning blir 1700 kr f�r de tre �ren, vilket �r knappt 200 kronor mer �n m�rket f�r hela avtalsperioden, det vill s�ga 63 kronor per �r. V�rdet av dessa 200 kronor f�r arbetsgivarna tillbaka genom att avtalet blir billigare f�r arbetsgivarna i n�got annat avseende. I media ben�mns detta som avr�kningar.

�r det ett bra eller d�ligt avtal? Parterna har ju kommit �verens, s� i den meningen �r det ett bra avtal. Vad inneb�r avtalet i f�rh�llande till diskussionen om den n�dv�ndiga uppv�rderingen av l�rarl�nerna? Kostnads�kningen ligger ju som f�r andra avtal, s� i den meningen p�verkar inte detta avtal l�rarsatsningen mer �n andra avtal. I rena kronor i l�nekuvertet kommer l�rarnas l�ner att �ka med mer �n kommunalarnas.

D� vi tecknade avtalet f�rra �ret var SKL tydlig i sin ambition att lyfta l�rarl�nerna. Men �ven om l�rarna i snitt bara skulle f� precis det industrin kommit �verens om ger det �nd� gymnasiel�rare, grundskoll�rare, fritidspedagoger, f�rskoll�rare och andra l�rargrupper mer de kommande tre �ren. Om kommunerna d�rtill fullf�ljer det p�b�rjade l�nelyftet fr�n 2012 med att l�rarna f�r mer �n andra i de lokala �versynerna ocks� kommande �r, blir skillnaden �nnu st�rre. Ett exempel; medell�neskillnaden mellan f�rskoll�rare och barnsk�tare �kar mellan 2011 och 2015 med 15 procent, fr�n 3200kr/m�nad till 3700 kr/m�nad, och �n mer om kommunerna g�r det de och SKL sagt – h�jer l�rarl�nerna mer �n andras.

Att l�rarl�nerna forts�tter att �ka mer �n andra ocks� de kommande �ren �r helt n�dv�ndigt om kommuner och andra skolhuvudm�n ska kunna undvika att l�rarkrisen f�rdjupas ytterligare. Och vi ser att det b�rjar r�ra p� sig runt om i Sverige, allt fler arbetsgivare best�mmer sig f�r att satsa extra p� l�rarna ocks� 2013.

(0st. kommentarer) Kommentera Dela p�:

2013 �r ett oerh�rt viktigt �r f�r h�gre l�rarl�ner

Skrivet av Mathias �str�m, 11 april 2013, klockan 14:12

Kategori: avtal, l�rarl�ner, SKL

De kommunalt anst�llda tj�nstem�nnen inom bland annat fackf�rbunden Vision och SSR har slutit ett nytt avtal med SKL. Det �r ett fyra�rigt avtal som ger 2,6 procent i �r, 2,2 procent n�sta �r och som inte anger n�gra niv�er 2015 och 2016. Det �r ett avtal som i stora stycken liknar v�rt avtal, �ven om l�ne�kningarna inte �r p� den niv� vi hade f�rsta �ret.

L�rarnas samverkansr�d – som best�r av L�rarf�rbundet och L�rarnas Riksf�rbund – har tillsammans med SKL i dag g�tt ut i en tydlig uppmaning till landets alla kommuner om att forts�tta satsningen p� l�rarna. Vi konstaterar gemensamt att vi �r �verens om att arbeta f�r att h�ja l�rares l�ner och att vi ser det avg�rande s�ttet att st� upp f�r v�rt avtal.

Det �r d�rf�r otroligt viktigt att vi nu ligger p� ordentligt f�r att p�minna v�ra kommunpolitiker om att 2013 �rs avtalsr�relse ocks� g�ller l�rarna och att l�rarna ska ha mer �n andra. Med st�d i v�r gemensamma uppmaning ska vi st�lla tydliga krav p� en uppv�rdering av l�raryrket.

I detta beh�ver vi hj�lpas �t - L�rarf�rbundet centralt och lokalt, du som fackligt aktiv, du som l�rare och alla andra som f�rst�r att l�rarnas l�ner m�ste upp.

Forts�tt med att uppvakta politikerna, som jag ser att bland annat L�rarf�rbundet i Falun, Eskilstuna och Helsingborg har gjort. I Falun uppvaktades kommunstyrelsens ordf�rande Johnny Gahnshag och L�rarf�rbundet i Falun p�minde h�romdagen i en ins�ndare kommunstyrelsen om deras vall�ften om skolan och l�rarna inf�r valet 2012.

L�s ins�ndaren i DT

I Helsingborg manifesterade L�rarf�rbundet f�r tredje �ret i rad utanf�r kommunfullm�ktige och delade ut L�rarf�rbundets citatbok "Klokt om l�rarl�ner" till samtliga ledam�ter.

L�s mer i HD om uppvaktningen i Helsingborg

I Eskilstuna uppvaktade L�rarf�rbundet ocks� politikerna.

L�s om uppvaktningen i Eskilstuna

(0st. kommentarer) Kommentera Dela p�:

Industriavtalet �r klart

Skrivet av Mathias �str�m, 4 april 2013, klockan 13:37

Kategori: avtal, l�rarl�ner

S� har d� de f�rsta avtalen i 2013 �rs avtalsr�relse tecknats. Industrin var f�rst ut som de brukar, eftersom det �r den internationellt konkurrensutsatta sektorn som ska ange l�ne�kningstakten i Sverige. Tesen �r enkelt utryckt att l�ne�kningstakten i Sverige inte ska vara h�gre �n de huvudsakliga konkurrentl�ndernas. D�rf�r har industrin f�tt en s�rskild roll i svensk l�nebildning.

Industrins avtal �r tre�rigt. Totalt f�r perioden r�r det sig om 6,8 procent samt ytterligare en m�nads f�r�ldraledighetstill�gg. F�r v�r del inneb�r det att vi ska fastst�lla det garanterade utfallet f�r 2013. Det g�r vi tillsammans med SKL de n�rmaste dagarna.

Runt om i landet �r nu �verl�ggningarna om l�rarl�nerna f�r 2013 i full g�ng i alla kommuner och friskolef�retag. I de samtalen kommer L�rarf�rbundet forts�tta argumentationen f�r att det faktum att l�rarna fick mer �n andra 2012 m�ste f�ljas av fler liknande �r.

Varf�r? Jo, f�r att de l�ga l�rarl�nerna �r ett samh�llsproblem. 43 000 l�rare kommer att saknas redan om sju �r och det �r dags att ta den nationella l�rarkrisen p� allvar. Om vi inte har l�rare i skolan, vem ska d� utbilda v�ra barn och unga? Kommunpolitikerna m�ste d�rf�r ge l�rarna mer �n andra hela avtalsperioden, det vill s�ga 2013, 2014 och 2015.

Vi kommer forts�tta att trycka p� f�r att varje kommun ska s�ga ja till l�rarnas l�nekrav. Vi kommer att f�lja upp, lista och publicera vilka kommuner som satsar p� l�rarna – och vilka som inte satsar.

Men friskolorna m�ste ocks� ta sin del av ansvaret. Det �r ocks� dags f�r de frist�ende skolorna att s�ga ja till l�rarnas l�nekrav. M�nga av de frist�ende skolorna borde ha ekonomiskt utrymme att betala h�gre l�ner - utan att minska p� l�rart�theten. Det g�r inte att v�lja det ena eller det andra om man vill driva en skola av god kvalitet.

"Kommunerna m�ste l�gga sig �ver industrins m�rke"

(4st. kommentarer) Kommentera Dela p�:

Stenh�rt tryck f�r h�jda l�rarl�ner

Skrivet av Mathias �str�m, 28 januari 2013, klockan 14:34

Kategori: avtal, l�rarl�ner, SKL

Arbetet med att f� avtalen vi tecknat under 2012 att g�ra skillnad �r nu i full g�ng runt om i landet. Trycket p� kommuner, f�retag och andra skolhuvudm�n att svara upp mot avtalen och ta ansvar f�r l�rarkrisen �r stort.

Jag kan inte l�ta bli att k�nna stolthet �ver allt det arbete som aktiva inom L�rarf�rbundet g�r. Efter m�ten med energifyllda, kunniga och ambiti�sa f�rtroendevalda i Uppsalaregionen och i �sterg�tland kan jag konstatera att det sker ett omfattande och strategiskt jobb av L�rarf�rbundet runt om i kommunerna. Trycket f�r h�jda l�rarl�ner �r stenh�rt och de r�ttm�tiga f�rv�ntningarna h�ga.

Politiker uppvaktas, f�rvaltningsledningar r�dbr�kas och m�nga, m�nga medlemmar och f�rtroendevalda i L�rarf�rbundet anv�nder hela sitt kontaktn�t f�r att sprida budskapet. Och budskapet �r att Sveriges framtida v�lf�rd och roll som kunskapsnation avg�rs av m�jligheten att locka de b�sta l�rar�mnena till l�rarutbildningen och ge l�rarna f�ruts�ttningar att g�ra ett bra jobb.

L�n och rimliga f�ruts�ttningar att g�ra ett bra jobb g�r hand i hand. Flera rapporter har under senare �r visat att l�rares arbetsbelastning �kar.

Eva-Lis Sir�n kommenterar i Aftonbladet den �kande belastningen f�r l�rare

Mer �n �tta av tio grundskoll�rare s�ger att arbetsbelastningen har �kat de senaste fem �ren. Det g�r l�rarna till den grupp d�r belastningen �kat mest. S� kan vi inte ha det!

(0st. kommentarer) Kommentera Dela p�:

Avtalsdelegationen klar f�r Almega

Skrivet av Mathias �str�m, 23 januari 2013, klockan 11:29

Kategori: avtal

Nu b�rjar det dra ihop sig inf�r �rets avtalsr�relser. I �r �r det nya avtal med Almega Tj�nstef�retagen, Arbetsgivarverket (staten) och Svenska Kyrkan som ska tecknas.

Fram mot v�ren inleds f�rhandlingarna med Almega Tj�nstef�retagen, d�r avtalet l�per ut den 31 augusti.

Almega Tj�nstef�retagen �r den st�rsta arbetsgivarorganisationen f�r frist�ende skolor och f�rskolor. Mer �n 630 arbetsgivare inom skolomr�det omfattas av deras friskoleavtal. Det �r det st�rsta avtalet efter det kommunala.

Ett av de f�rsta stegen i f�rberedelserna inf�r avtalsr�relsen �r att utse avtalsdelegationer f�r respektive avtalsomr�de. I dag har delegationen f�r Almega Tj�nstef�retagen blivit klar.

Delegationen utses av L�rarf�rbundets f�rbundsstyrelse med uppgift att fungera som referensgrupp till f�rhandlingsledningen under f�rhandlingarna. Delegationen tr�ffas l�pande inf�r och under avtalsr�relsen och ska l�mna rekommendationer till f�rbundsstyrelsen om att anta, eller f�rkasta, krav och f�rslag till avtal som g�ller l�ne- och anst�llningsvillkor.

De som har nominerats till att ing� i avtalsdelegationen �r alla anst�llda av arbetsgivare inom avtalsomr�det, �r f�rtroendevalda i L�rarf�rbundet samt har goda kunskaper om avtalet.

Ledam�terna som ing�r i avtalsdelegationen i �r �r: Henrik Carlsroth, David W Flato, Roger Hante, Kristina Lans, Anders L�tt, Karolina Nilsson och Jaana Tilles.

(0st. kommentarer) Kommentera Dela p�:

Nu summerar vi avtalsr�relsen 2012

Skrivet av Mathias �str�m, 14 januari 2013, klockan 14:09

Kategori: avtal, l�rarl�ner, status

Idag summerar vi avtalsr�relsen 2012 d� ocks� avtalet med Folkbildningsf�rbundet �r klart. Ocks� det avtalet resulterade i att l�rarna f� mer �n andra. Ett tv��rigt avtal d�r l�nerna f�r L�rarf�rbundets medlemmar som grupp ska �ka med minst 5,8 procent. Detta ett �r d� hela arbetsmarknaden samlats kring ett�riga avtal och l�ne�kningar om 2,6 procent.

Det finns ett brett st�d f�r att h�ja l�raryrkets status. I flera av de avtal vi tecknat i denna avtalsr�relse har det ocks� blivit tydligt att betydelsen av detta ocks� n�tt arbetsgivarorganisationerna. Men lika lite som att en svala g�r sommaren g�r ett avtal hela skillnaden f�r l�raryrkets status.

Det kr�vs stora insatser p� alla niv�er under flera �r fram�t f�r att l�raryrket ska ha de l�ner och den statusm�ssiga position som dess roll motsvarar. Staten m�ste skjuta till resurser, n�got som de fackliga centralorganisationerna TCO, SACO och LO ocks� lyfte fram i en uppm�rksammad debattartikeli DN innan jul om h�jda l�rarl�ner.

Debattartikeln av TCO, SACO och LO

Huvudm�nnen m�ste ocks� prioritera skolan och l�rarna. Det handlar om l�nerna och det handlar om arbetssituationen. Skolan och l�rarna �r strategiska investeringsomr�den, med god kommunalekonomisk avkastning.

L�rarf�rbundet jobbar naturligtvis konsekvent och l�ngsiktigt f�r att uppv�rdera l�nerna f�r alla l�rargrupper i alla avtalsomr�den oavsett huvudman. Men f�ruts�ttningarna inom v�ra olika avtalsomr�den skiljer sig �t. Det g�r att avtalen blir olika l�nga och med olika konstruktioner och niv�er f�r l�neutfallsgarantierna i l�neavtalet. Det p�verkar vad som �r m�jligt att �stadkomma, vilka av motpartens krav som �r m�jliga att g� till m�tes i utbyte mot att f� det vi vill i andra avseenden. Och g�r n�gra avtalsomr�den f�re s�tter det ocks� press p� andra arbetsgivare om l�rare s�ker sig dit.

En �kad r�rlighet d�r n�got fler l�rare flyttar eller f�r n�gra mil till jobbet i utbyte mot h�gre l�n skulle medverka till att s�tta en s�dan press p� arbetsgivare. Alla kan inte det, det vet jag, men om de som har m�jlighet att byta jobb g�r det, �ppnar det ocks� d�rren f�r andra.

Med 2012 �rs avtalsr�relse har vi tagit viktiga steg f�r l�rares l�ner och status. M�nga steg �terst�r, inom den kommunala skolan, de frist�ende skolorna, inom stat, landsting och kyrka. Det �r ett arbete jag ser fram mot.

(0st. kommentarer) Kommentera Dela p�:

Nu duggar avtalsbuden f�r 2013 t�tt

Skrivet av Mathias �str�m, 21 december 2012, klockan 14:56

Kategori: avtal

I dessa dagar duggar avtalsbuden t�tt. Det �r ett intensivt uppspel f�r 2013-�rs avtalsr�relse f�r de omr�den som sl�t ett�riga avtal i �r. De riktigt heta f�rhandlingarna eller ens samtalen inf�r har �nnu inte riktigt p�b�rjats – de dr�jer till efter �rsskiftet – men flera akt�rer �r ute och positionerar sig.

I f�rra veckan gjorde fackf�rbundet Unionen gemensam sak med arbetsgivarorganisationerna inom industriomr�det. Rapporten diskuterar konjunkturl�get och hur det p�verkar industrins konkurrenskraft. De �r �verens om att svensk industri �r mitt i en fler�rig l�gkonjunktur, men g�r inga kopplingar till hur det p�verkar de kommande avtalsf�rhandlingarna.

H�r hittar du rapporten

Industrins fack har samtidigt presenterat sina avtalsyrkanden med l�ga krav med syftet att kunna f� fortsatta reall�ne�kningar och bidra till att inte arbetsl�sheten sticker iv�g.

L�s mer p� Unionens webbplats

Industrifacken vill kombinera l�ne�kningar med arbetstidsf�rkortningar samtidigt som industriarbetsgivarna talar om �terh�llsamhet p� alla s�tt och vis. En ganska klassisk positionering.

�ven fackf�rbundet Kommunal har just presenterat sina krav och f�ljer de krav som �vriga LO-f�rbund har n�r det g�ller l�ne�kningar och vill dessutom ha satsningar p� visstidsanst�lldas villkor.

L�s mer p� Kommunals webbplats

Alla dessa har naturligtvis legitima krav utifr�n sina medlemmars behov. Det som dock m�ste vara en r�d tr�d genom hela avtalsr�relsen 2013 �r betydelsen av att lyfta l�raryrket under flera �r. Det �r ett behov som �r bra f�r hela arbetsmarknaden. I �r ska l�rarna ha ett garanterat utfall p� 4,2 procent, men �ven 2013 och 2014 ska l�rarna ha mer �n andra. Fler och fler h�ller med oss om detta, men det blir f�rst�s upp till bevis i f�rsta hand f�r Sveriges kommuner 2013, men ocks� f�r andra i diskussionen om l�nebildningen. Och h�romdagen presenterade L�rarf�rbundet den f�rsta uppf�ljningen av hur 2012-�rs l�neutfall ser ut.

L�s mer: H�r �r l�rarnas l�neliga

Nu tar L�nebloggen ett kortare uppeh�ll �ver jul- och ny�rshelgerna. F�lj g�rna L�rarf�rbundet p� lararforbundet.se, liksom p� Facebook/lararf�rbundet och p� Twitter @lararf�rbundet.

(1st. kommentarer) Kommentera Dela p�:

Tv� avtalsomr�den kvar

Skrivet av Mathias �str�m, 7 december 2012, klockan 18:49

Kategori: avtal

Nu b�rjar de flesta avtal p� arbetsmarknaden i 2012 �rs avtalr�relse vara klara. F�r v�r del �terst�r tv� avtal, de med KFS respektive Folkbildningsf�rbundet. P� det ena, KFS, �r vi i medling eftersom vi inte kunnat komma �verens om ett avtal i niv� med andra l�raravtal med f�retag av samma typ som f�retagen inom KFS.

De medlare som Medlingsinstitutet utsett �r ig�ng och l�ser nu in sig p� omr�det och parternas respektive yrkanden. F�rhoppningsvis hinner det h�nda saker i medlingen innan jul.

I avtalsf�rhandlingarna med Folkbildningsf�rbundet �r vi ocks� inne i ett viktigt skede, d�r vi nu ocks� jobbar stenh�rt med sikte p� att n� b�sta m�jliga avtal inom kort.

Inom kort b�rjar ocks� arbetet med att f�rbereda avtalsf�rhandlingar under 2013 d�r flera av de privata avtalsomr�dena ska omf�rhandlas eftersom de i 2012 �rs f�rhandlingar blev 12 eller 18 m�nader. Dit h�r bland annat avtalen med Kyrkan, Staten och Almega. 2013 blir ocks� ett �r med viktiga avtalsf�rhandlingar f�r l�rarf�rbundet.

(0st. kommentarer) Kommentera Dela p�:

Vem beslutar om resurserna?

Skrivet av Mathias �str�m, 5 november 2012, klockan 14:22

Kategori: avtal

Runt om i landet p�g�r nu f�r fullt arbetet med L�rarnas l�ner. Vi f�r flera rapporter om kommuner som satsar i 2012 �rs l�ne�versyn och som har planer f�r 2013. Det finns positiva tecken p� viss insikt om att det viktigaste �r att satsa p� l�rarna, men det �r l�ngt ifr�n s� �verallt.

D� och d� f�r jag fr�gor om varf�r vi inte tecknar avtal om skolans resurser.

Det �r riksdagspolitiker som fastst�ller statsbudgeten och kommunpolitiker som fastst�ller kommunens budget. Det �r inte parternas (arbetsgivaren och arbetstagarorganisationerna) uppgift. Dessa beslut �r politikens och det �r till stor del p� dessa besluts meriter som de g�r till val. Det �r politikens arena att best�mma hur mycket vi betalar i skatt och vad skattepengarna anv�nds till.

L�rarf�rbundets och parternas roll �r att teckna avtal och samverka om l�ner och villkoren f�r l�rarnas arbete. Hur arbetet ska genomf�ras �r en professionsfr�ga, d�r l�rarna och skolledaren utvecklar verksamheten gemensamt.

Behovet av att satsa p� l�rarna kr�ver tydliga prioriteringar i kommunerna. I ett samtal mellan l�rare och kommunpolitiker i H�rn�sand d�r jag deltog i f�rra veckan framkom att de nu satsar 2 miljoner ut�ver det tidigare budgeterade f�r att n� upp till 4,2 procent. Det �r bra och viktigt att politikerna ser och f�rst�r att en satsning p� l�rarna inte kan tas ur det nuvarande verksamhetsanslaget. Att det kr�ver mer resurser. F�r H�rn�sand och andra kommuner – liksom f�r skolf�retagen och staten – kr�vs m�nga �r av tydliga satsningar b�de p� l�rarnas l�ner och p� f�ruts�ttningar att g�ra ett bra jobb.

L�rarf�rbundet en av de ledande opinionsbildarna f�r resurser till skolan. Det �r ett arbete vi driver stenh�rt gentemot politiken – nationellt och lokalt.

(0st. kommentarer) Kommentera Dela p�:

Jag f�r fortfarande m�nga fr�gor om avtalet

Skrivet av Mathias �str�m, 30 oktober 2012, klockan 13:07

Kategori: avtal

Jag har precis varit p� Skolforum, en av de stora kompetensutvecklings- m�ssor som �ger rum nu under veckan och tr�ffat medlemmar och andra skolintresserade. Det blev m�nga inspirerande samtal!

Det blev ocks� en och annan fr�ga om det kommunala avtalet. N�r f�r jag den nya l�nen? G�ller det nya avtalet alla l�rargrupper?

Ang�ende den sistn�mnda fr�gan s� �r svaret ja – avtalet r�r alla grupper – fr�n f�rskola till vuxenutbildning och som �r kommunalt anst�llda. L�s mer i fr�gor och svar h�r:

Fr�gor och svar om det kommunala avtalet

N�r den nya l�nen kommer varierar mellan olika kommuner. M�nga �r klara till l�neutbetalningarna i november eller december, andra �r inte klara f�rr�n efter �rsskiftet. Det �r illa att det ska beh�va ta s� l�ng tid.

Kolla med din avdelning hur l�get ser ut hos dig!

L�nen s�tts individuellt och d�rf�r varierar l�ne�kningarna – n�gra f�r mer, andra mindre. Det g�ller d� ocks� den retroaktiva l�nen i det kommunala avtalet. Retroaktiviteten �r den l�ne�kning du f�r g�nger det antal m�nader som g�tt mellan 1 april och utbetalningsm�naden.

P� v�r webbplats hittar du de �tta b�sta tipsen inf�r l�nesamtalet, som kan vara bra att l�sa igenom och fundera �ver innan du tr�ffar din chef. Det �r l�nekriterierna som ska ligga till grund f�r l�ne�kningens storlek. Du har r�tt att f� veta grunden f�r din nya l�n och det l�nel�ge du har j�mf�rt med andra. St�ll fr�gan till din l�nes�ttande chef.

Under Skolforum passade m�nga ocks� p� att j�mf�ra sin l�n med andras och inte minst l�nel�get i grannkommunerna. Det kan du ocks� g�ra!

G� till verktyget "Min l�n"

G� till verktyget "L�nestatistik"

En mycket efterfr�gad nyhet �r ocks� det webbaserade verktyget ”Min arbetstid” d�r du som l�rare kan l�gga upp din �rsarbetstid och fortl�pande h�lla koll p� din arbetstid. Det �r viktigt, b�de f�r att du inte ska jobba mer �n vad som �r h�lsosamt och f�r att en del av den tid du idag jobbar skulle kunna ge �vertidsers�ttning.

�ven om du inte har m�jlighet att ta dig till Skolforum, s� finns b�de l�ner�dgivningen och verktyget ”Min arbetstid ” p� v�r webbplats lararforbundet.se

L�rares arbetstid

(0st. kommentarer) Kommentera Dela p�:

En bra b�rjan i yrket

Skrivet av Mathias �str�m, 26 oktober 2012, klockan 10:46

Kategori: avtal, f�rhandlingar

P� m�nga h�ll diskuterar vi i L�rarf�rbundet just nu med arbetsgivarna om villkoren f�r nyutexaminerade l�rare som beh�ver en introduktionsperiod f�r att kunna ans�ka om legitimation. Det kan vi nu g�ra med st�d i de nya l�raravtalen.

De nya l�rare som utexamineras m�ste genomg� en introduktionsperiod f�r att sedan kunna ans�ka hos Skolverket om sin legitimation. Introduktionsperioden kan visserligen ske i vilken anst�llningsform som helst – tillsvidare, vikariat eller n�gon annan visstidsanst�llning – men hittills har det saknats en skr�ddarsydd anst�llningsform f�r introduktionsperioden.

Med de nya avtalen med Sveriges kommuner och landsting samt med Almega Tj�nstef�retagen har de nyutexaminerade l�rarna f�tt en anst�llningsform som liknar den som l�kare har under sin AT-period.

F�r att nyutexaminerade l�rare ska f� en bra introduktion i sitt yrke �r det viktigt med en tydlig anst�llningsform, men det �r f�rst�s bara en del. Skolverkets f�reskrifter om introduktionsperioden st�ller en rad krav p� ett inneh�ll som bidrar till kvalitet, b�de f�r den nyexade l�raren, f�r mentorer och undervisningen.

L�s mer hos Skolverket

N�r vi nu diskuterar och f�rhandlar med arbetsgivarna om introduktionsanst�llningen och inneh�llet i perioden, �r helheten viktig. Har mentorerna rimlig tid f�r att vara bra mentorer? F�r den som genomg�r sin introduktionsperiod bra st�d fr�n mentorer och skolledare? Hur ser strukturerna f�r uppf�ljning av introduktionsperioden ut? De och flera andra fr�gor m�ste l�sas. Att vi lyckades f� till en introduktionsanst�llning i avtalen �r en bra b�rjan.

�r du nyutexaminerad l�rare? Har du f�tt ett jobb som ger dig en legitimationsgrundande legitimationsanst�llning? Vad fungerar f�r dig och har du st�tt p� problem? H�r g�rna av dig och ber�tta!

Webb-tv: Avtalet och legitimationsgrundande anst�llning

(0st. kommentarer) Kommentera Dela p�:

Lovande kommuner och partier

Skrivet av Mathias �str�m, 22 oktober 2012, klockan 13:24

Kategori: avtal, l�rarl�ner, SKL

Avtalet �r p� plats och det �r nu det b�rjar. Det �r nu kommunerna i varje lokal l�ne�versyn ska l�gga sig �ver avtalets golv och visa att de satsar p� l�rarna och skolan.

Det finns en del positiva tecken. Inte minst �r det viktigt att Sveriges Kommuner och Landsting forts�tter att betona h�gre l�rarl�ner i sin kommunikation. Senast n�r SKL:s ordf�rande, Anders Knape (M), i Ekot sa att l�rarnas l�ner ska prioriteras �ven de �r d� l�ne�kningsniv�n inte �r best�md i avtalet.

Lyssna p� inslaget i Ekot

Eller n�r Ingela Gardner Sundstr�m, ordf�rande i SKL:s f�rhandlingsdelegation, bloggar om att medlemmarna (det vill s�ga kommunerna) inte f�r betrakta avtalets niv�er som golv.

L�s Ingela Gardner Sundstr�ms blogginl�gg

Flera kommuner �r ute p� banan och ber�ttar om satsningar. F�rst ut var Lekeberg som satsar tv� procent ut�ver golvet – det vill s�ga 6,2 procent i �r.

Intervju med ordf�randen i L�rarf�rbundet i Lekeberg

�ven Landskrona, S�lvesborg och Katrineholm satsar extra. Sveriges radio S�rmland rapporterar om Katrineholms beslut: ”L�rarna ska kompenseras fullt ut. Dessutom ska ytterligare en miljon l�ggas f�r att skapa en individuell l�nes�ttning, d�r pedagogisk skicklighet och m�luppfyllelse prioriteras.”

Lyssna p� inslagi Ekot: "En miljon extra till l�rarl�ner"

Folkpartiet i G�teborg skriver i en debattartikel att majoriteten borde satsa mer p� l�rarl�ner: ”G�teborgs stad m�ste givetvis f�lja avtalet men kan g�ra mer och har nu goda m�jligheter att st�rka yrkets status genom h�jda l�ner. Det �r l�rarna v�rda!”

Folkpartiets debattartikel i GT

Ocks� i Stockholm diskuterar de politiska partierna l�rarl�nerna. Majoriteten i Stockholm satsar 100 miljoner kronor i �r f�r att leva upp till avtalet:

Debattartikel: "Nu h�jer vi l�rarl�nerna"

...och oppositionen i Stockholm vill l�gga �nnu mer:

Milj�partiet: ”Tomma ord fr�n alliansen om h�gre l�rarl�ner”

Socialdemokraterna: ”Alliansen i Stockholm har en del att bevisa”

F�r Stockholms del har dock diskussionen vridits snett av arbetsgivarna n�r de vill f�rdela de 4,2 procent genom att l�gga ut mer p� skolor d�r resultaten �r b�ttre p� bekostnad av skolor med l�gre resultat. Ambitionen att vidta �tg�rder till st�d f�r en mer individuell l�nes�ttning �r god.

Men s�ttet som Stockholm vill g�ra det �r Det �r felt�nkt i tv� perspektiv: dels att Stockholm �gnar sig �t f�rdelning av det l�gsta garanterade utrymmet utan att skjuta till mer resurser n�r man s�ger sig vilja satsa. Det �r knappast L�rarf�rbundets definition av en satsning. Dels att det �r skolor som l�nes�tts, ist�llet f�r l�rare. Det �r ett alldeles f�r trubbigt s�tt att individualisera och differentiera l�nerna. Stockholm talar v�l, men agerar litet m�rkligt. Ska l�nes�ttningen bidra till verksamhetens utveckling m�ste den b�rja just d�r – i verksamheten. Individuell l�nes�ttning b�rjar med skolledare med mandat att s�tta l�n och involverade l�rare som vet grunderna f�r l�nes�ttningen.

L�rarf�rbundet kommer att forts�tta lyfta fram kommuner som satsar. Vilken kommun blir det h�rn�st?

(6st. kommentarer) Kommentera Dela p�:

Nu b�rjar 2013 �rs avtalsr�relse

Skrivet av Mathias �str�m, 18 oktober 2012, klockan 09:18

Kategori: avtal, l�rarl�ner

Industriavtalsr�relsen f�r 2013 drar nu ig�ng. I m�ndags presenterade LO sin inriktning f�r avtalsr�relsen och Unionen har tidigare gjort detsamma.

En av Sveriges tyngre arbetsmarknadsreportrar, Tommy �berg p� LO-tidningen Arbetet, konstatera i en analys att l�raravtalet ”var ett genombrott i f�rh�llande till den l�ne�kningsnorm som styrt utvecklingen p� arbetsmarknaden under 2012.” Och �ven om Tommy �berg och andra menar att det �r f�r tidigt att s�ga s�kert vad l�raravtalet kommer att betyda f�r 2013-�rs avtalsr�relse, s� betonar de att l�raravtalet visar att m�rket faktiskt fungerar – med den m�jlighet att g� �ver det som m�ste finnas.

L�s g�rna Tommy �bergs webbkr�nika fr�n slutet av september

Alla fackliga kollegor v�rderar f�rst�s ocks� v�rt kommunala avtal. F�rst ut direkt efter att inneh�llit blivit k�nt var min motsvarighet p� Akademikerf�rbundet SSR som tog v�rt avtal som int�kt f�r att den strukturella l�nediskrimineringen av kvinnor kan brytas.

L�s mer hos Akademiker�rbundet SSR

�ven TCO-f�rbundet Vision har varit inne p� samma linje.

Att andra fackliga organisationer ser v�ra 4,2 f�r 2012 som en framg�ng �r tydligt. Jag har m�tts av m�nga positiva kommentarer bland f�rhandlingschefer i andra fackf�rbund. De ser f�rst�s �rets resultat och sin chans att ta rygg p� oss 2013. Det �r en av m�nga anledningar till att vi inte kan se 2012-�rs avtalsr�relse som avslutad, utan m�ste forts�tta jobba intensivt f�r h�gre l�rarl�ner. I �r ska l�rarna ha ett garanterat utfall p� 4,2 procent, men �ven 2013 och 2014 ska l�rarna ha mer �n andra. Det har varit och �r v�rt krav. L�rarna har halkat efter j�mf�rbara yrken i m�nga decennier – det gap som nu m�ste t�ppas igen kommer att kr�va mer �n andra under flera �r.

(3st. kommentarer) Kommentera Dela p�:

M�nga samtal om det f�rsta steget

Skrivet av Mathias �str�m, 15 oktober 2012, klockan 16:38

Kategori: avtal, SKL

Efter att vi tecknat det kommunala avtalet har jag tr�ffat l�rare runt om i landet och diskuterat, f�rklarat och framf�r allt lyssnat.

F�rra veckan tr�ffade jag l�rare i Kalmar med omgivande kommuner och l�rare i Stockholms kommun. Om ett par veckor bes�ker jag v�ra medlemmar i H�rn�sand. Det �r viktiga och mycket l�rorika samtal om vardagen, om l�neutvecklingen, om belastningen och oron �ver att ett avtal som ger l�rarna mer �n andra kommer att finansieras genom nedsk�rningar i verksamheten, vilket skulle drabba b�de elever och en anstr�ngd l�rark�r h�rt.

Tack vare att vi i i L�rarf�rbundet har varit m�na om att lyssna p� fr�gor, diskutera och f�rklara, har diskussionerna snabbt �ndrat karakt�r. Mycket handlar om v�gen fram�t.

M�nga diskuterar kring den l�ngsiktiga uppv�rderingen, om hur vi i v�ra kommuner kan f�rm� politikerna att f�rst� behovet av rej�la l�ne�kningar inte bara i �r, utan ocks� 2013 och fram�t. Och hur vi argumenterar n�r vi m�ter arbetsgivare som s�ger att de inte har r�d. Vi har ocks� diskuterat hur regeringens karri�rpengar – som inte �r en del av de avtalade l�neniv�erna, utan kommer ut�ver – kan bidra till att ge l�rarl�nerna generellt en skjuts upp�t. Det blir f�rst�s viktigt att ligga p� varje skolhuvudman s� att de anv�nder de pengarna klokt.

Jag har ocks� f�tt flera fr�gor om hur �rets l�neutfall ska f�rdelas. Den garanterade niv�n p� 4,2 procent g�ller ju per kommun och f�r L�rarf�rbundets medlemmar i den kommunen. L�nekakan f�rdelas sedan individuellt och differentierat. Det betyder allts� inte att alla l�rare garanteras samma �kning. Det kommer att se olika ut.

En mycket viktig diskussion att ta �r d�rf�r vilka kriterier som kommunen l�nes�tter utifr�n. �r de tydliga p� din arbetsplats, i din kommun?

Trots en del missn�je och – framf�rallt – oro �ver vart avtalet leder oss, m�ter jag ett starkt st�d f�r att det �r ett steg fram�t. Att det �r ett avtal som ger l�rarna mer �n andra f�r 2012 och att bollen nu ligger hos Sveriges Kommuner och Landsting och deras medlemmar, kommunerna, att fullf�lja satsningen under 2013-2015. Det �r det som avg�r om avtalet i grunden ska kunna bidra till att l�rarkrisen undviks och att vi inte ska s�ga upp avtalet inf�r det sista �ret.

Satsningen 2012 �r ett f�rsta steg.

(0st. kommentarer) Kommentera Dela p�:

Spelregler f�r ett h�llbart l�rarliv – finns det?

Skrivet av Mathias �str�m, 8 oktober 2012, klockan 12:52

Kategori: arbetsbelastning, avtal, SKL

L�rarf�rbundet driver p� f�r ett h�llbart l�rarliv. Vad �r det? Det �r ett yrkesliv som g�r att varje l�rare kan g�ra ett s� bra jobb som m�jligt. En yrkesvardag som till�ter reflektion och f�rdjupning. En skola som �r en utvecklingsorganisation, inte en driftsorganisation. Det finns m�nga ord att s�tta p� en god arbetsplats och det finns m�nga �sikter om vad det �r – och kanske framf�rallt vad det b�r vara.

L�raryrket �r ett yrke utan tydliga gr�nser. Uppdraget �r s�dant. Det finns alltid litet mer att g�ra, n�gra fler samtal att ta, n�gra fler uppgifter att f�rbereda. Det �r ocks� en del av det som lockar m�nga att bli l�rare – fr�nvaron av gr�nser och m�jligheten att forma, p�verka och ha inflytande. Men l�raryrket f�r f�r den skull aldrig bli gr�nsl�st. D�rf�r finns det gr�nser och regler till st�d f�r att hantera det gr�nsl�sa. Dels arbetstidslag och arbetsmilj�lag med f�rordningar och f�reskrifter och dels kollektivavtal. I grunden �r det inget fel p� spelreglerna. Det �r efterlevnaden som brister, n�r behoven och f�rv�ntningarna �r st�rre �n tiden.

Det kommer en del fr�gor om vad det nya l�raravtalet g�r �t l�rares orimliga arbetsbelastning, �t arbetsb�rdan som allt fler arbetsuppgifter som tillkommer ger.

I det nya avtalet �r vi �verens med SKL om n�got som kan l�ta litet banalt, men som jag tror kommer att bli v�ldigt viktigt i vardagen. Vi ska s�tta samman ett batteri av fr�gor och svar kring l�rares arbetstid f�r att f� svart p� vitt vad som faktiskt g�ller. Ur l�rarens perspektiv kommer det att vara ett viktigt verktyg f�r att synligg�ra och kunna s�tta sina gr�nser och f� arbetsgivaren att hj�lpa till. Oavsett om du har semestertj�nst eller ferietj�nst s� f�rekommer o�ndliga m�ngder av speciall�sningar som f�r trista konsekvenser: Du f�r inte ut �vertid, ditt arbetsscheman l�ggs om med kort varsel, din arbetstid f�rdelas oj�mnt �ver �ret. Eller det f�rs bok �ver hemmasnickrad komp, d�r l�rare f�r g�ra obetald �vertid och som tack ”slipper” kompetensutveckling. Fritidspedagoger g�r in i undervisningen och vikarierar, och f�r ta ut det ”n�gon g�ng n�r det passar”.

M�nga kallar detta f�r ”skyll dig sj�lv tid”, men jag menar att det �r dags att skylla p� den arbetsgivare som utnyttjar kvalitetsmedvetna l�rare, och som heller inte vet exakt vilka regler som g�ller. Detta ska vi jobba intensivt med inom ramen f�r avtalet.

SKL har dessutom insett att det m�ste rensas i l�rares arbetsuppgifter. F�rsta steget �r en kartl�ggning av b�de arbetssituation och organisation. Den ska ligga till grund f�r nationella och lokala �tg�rder. Regeringen har utlovat en motsvarande genomlysning av de m�nga arbetsuppgifter som staten har lagt p� l�rark�ren under de senaste �ren.

�ven Arbetsmilj�lagen s�tter upp ett antal spelregler, inte minst n�r det g�ller stress. H�r kommer vi att f� draghj�lp d� Arbetsmilj�verket nu ska inspektera grund- och gymnasieskolor i samtliga kommuner och skolor hos privata huvudm�n, bland annat avseende stress. Vi jobbar nu h�rt f�r att fritidshemmen ska omfattas av den granskningen.

Vilka �r dina v�rsta/b�sta exempel p� s�dana h�r speciall�sningar? H�r g�rna av dig till mig eller till L�rarf�rbundet p� din arbetsplats eller i din kommun. D� kan vi identifiera �nnu fler brister. Som sagt – reglerna finns, men efterlevnaden l�mnar mycket �vrigt att �nska.

(8st. kommentarer) Kommentera Dela p�:

L�rare ska ha mer �n andra

Skrivet av Mathias �str�m, 5 oktober 2012, klockan 13:56

Kategori: avtal, f�rhandlingar, l�rarl�ner

L�raravtalet har en ny och mycket viktig upps�gningsklausul. Det var en avg�rande nyhet j�mf�rt med det som L�rarf�rbundet avvisade i juni – ett nej som ledde till medling. Upps�gningsklausulen inneb�r i korthet att avtalet kan s�gas upp redan om drygt tv� �r om inte kommunerna h�jer l�rarnas l�ner rej�lt. Kommunerna m�ste visa konkret att de tar ansvar f�r den nationella l�rarkrisen.

I L�rarf�rbundet har ett intensivt arbete startat med sikte p� val�ret 2014. Samtidigt som v�rt representantskap sade ja till medlarbudet och antog det nya l�raravtalet, beslutade de att fastst�lla en kravspecifikation som ska ligga till grund f�r representantskapets beslut om en eventuell upps�gning av avtalet senast 1/1 2015. Det kommer f�rst�s inte att ske nu. N�r vi ser vilka l�ne�kningar vi de facto f�r 2012 och 2013, �r det dags att presentera kraven f�r 2014 och fram�t. Det �r d� upps�gningen kan bli aktuell.

I dagens Svenska Dagbladet sl�r L�rarnas riksf�rbund fast att l�rarl�nerna kan bli en valfr�ga 2014. S� �r det. Jag tror att satsningar p� l�rarna och v�ra f�ruts�ttningar att bygga en riktigt bra skola, kommer att vara p� h�gkant inf�r n�sta val till riksdag och kommuner. Vi kommer g�ra allt vi kan f�r att det ska bli s�. Upps�gningsm�jligheten g�r val�ret till nyckel�r f�r l�raravtalet. Det �r upp till bevis f�r Sveriges skolansvariga politiker.

N�r L�rarnas riksf�rbund i samma artikel p� Br�nnpunkt (SvD) skriver att vi ska ha n�rmat oss en 10-procentig l�ne�kning f�r l�rarna �r 2012-2014 tycker jag dock att det �r en f�rv�nande l�g ambition. Ett �r p� 4,2 och tv� �r p� m�rket eller n�stintill, som L�rarnas riksf�rbund summerar till en 10-procentig l�ne�kning, det �r dessv�rre en l�gre ambition �n till och med arbetsgivaren s�ger sig ha. Som alla erfarna f�rhandlare vet, �r det s�llan en facklig framg�ngsv�g att g� ut med l�gre ambitioner �n arbetsgivarna. Det riskerar att g�ra garanterade utfall till tak hos m�nga skolarbetsgivare.

L�rarf�rbundet har h�gre ambitioner �n att Sveriges l�rare ska ha l�ner i niv� med det s k m�rket. Med 4,2 procent i garanterat utfall f�r 2012 f�r l�rarna mer �n andra. S� m�ste det forts�tta b�de 2013 och 2014 f�r att vi ska kunna kalla det en uppv�rdering av l�raryrket. Vi har h�gre ambitioner �n att l�rarna ska f� ”p� m�rket” 2013 och 2014. Nu har vi ett f�rsta steg, men det m�ste f�ljas av fler. L�rarna ska ha mer �n andra.

(0st. kommentarer) Kommentera Dela p�:

Vem ska driva l�rarnas fr�gor om inte L�rarf�rbundet?

Skrivet av Mathias �str�m, 4 oktober 2012, klockan 15:23

Kategori: 10000, avtal, f�rhandlingar, SKL

Diskussionerna p�g�r om det nya l�raravtalet och det finns de, till exempel p� tidningarnas ledarsidor, som ifr�gas�tter om det g�r att bygga opinion f�r att f� mer �n andra. Till exempel ledarsidan i Eskilstunakuriren

De menar att en del av missn�jet med avtalet egentligen handlar om att l�rarnas och L�rarf�rbundets f�rv�ntningar har varit f�r h�ga. Om att vi trott att vi skulle f� 10 000 kronor i ett avtal.

Jag t�nker s� h�r om de b�da kritikpunkterna:

Har vi haft fel strategi?
Nej, absolut inte! F�r vem ska driva l�rarnas fr�gor om inte L�rarf�rbundet g�r det? De h�ga f�rv�ntningarna, tillsammans med det starka st�det fr�n den allm�nna opinionen, har gjort att vi har kunnat teckna ett avtal som ger l�rarna mer �n vad alla andra yrkesgrupper p� arbetsmarknaden har f�tt i �r.

Vi t�nker forts�tta att ha h�ga f�rv�ntningar! Nu f�rv�ntar vi oss en fortsatt uppv�rdering av l�raryrket. Om kommunerna l�ter bli tvekar vi inte att s�ga upp avtalet.

Varf�r har vi pratat om 10 000?
L�rarf�rbundet har l�nge och tydligt visat att l�rare ligger 10 000 kronor efter andra yrkesgrupper med likv�rdig utbildning, till exempel civilekonomer och systemvetare. Det �r ett gap som har byggts upp under l�ng tid och som m�ste fyllas igen f�r att fler ska vilja bli och vara l�rare.

Det har f�rst�s inte handlat om att kr�va 10 000 kronor p� ett br�de och fylla igen detta gap i en enda avtalsr�relse. Men problemet har, tack vare v�r argumentation, blivit tydligt f�r m�nga och vi har f�tt ett starkt st�d f�r att det m�ste till en f�r�ndring.

Hur l�ng tid ska det d� f� ta att t�ppa igen gapet? Det g�r f�rst�s inte att s�ga x antal �r, men ett ��r s�kert: Nu har vi pressat kommunerna till ett f�rsta steg f�r att uppv�rdera l�raryrket och det m�ste f�ljas av m�nga fler de kommande �ren. Skolansvariga politiker har inte r�d att l�ta det ta s�rskilt l�ng tid. Det �r alldeles n�dv�ndigt f�r att hejda den nationella l�rarkrisen.

(6st. kommentarer) Kommentera Dela p�:

Upp till bevis f�r Sveriges kommuner

Skrivet av Mathias �str�m, 3 oktober 2012, klockan 15:59

Kategori: avtal, SKL

”Jag hoppas verkligen att v�ra medlemmar inser att dessa niv�er inte �r ett tak f�r l�ne�kningarna, utan ett golv. Vi m�ste satsa p� skolan och l�rarna. De har halkat efter. /…/ nu m�ste vi lyckas.”

Detta skrivs i en annan blogg av ordf�randen i SKL:s f�rhandlingsdelegation, Ingela Gardner Sundstr�m Det �r ett viktigt uttalande till st�d f�r det jobb vi har framf�r oss: att s�tta press p� kommunerna att satsa p� l�rarna. De ska satsa inte bara i �r, med de 4,2 procent som det nya avtalet s�ger, utan ocks� 2013, 2014 och fram�t. Det �r upp till bevis.

L�s Ingela Gardner Sundstr�ms hela blogginl�gg

Utan en l�ngsiktig uppv�rdering av l�rarl�nerna, sker ingen statush�jning av yrket. Utan statush�jning forts�tter kommunerna att �r efter �r missa m�nga av de mest beg�vade unga som framtida l�rare. Dessutom finns risken att de m�nga tusen duktiga l�rare som varje dag g�r stord�d i skolan kommer att l�mna yrket. Fr�n L�rarf�rbundet har vi varit mycket tydliga: Om inte kommunerna satsar p� l�rarna och inte tar l�rarkrisen p� allvar, d� kommer vi att s�ga upp avtalet i f�rtid. D� blir l�rarl�nerna en valfr�ga 2014.

Flera kommunpolitiker har redan kommenterat det nya l�raravtalet. Stockholms borgerliga majoritet har aviserat att man skjuter till cirka 100 mkr f�r att leva upp till avtalets niv� f�r 2012. V�r motfr�ga �r f�rst�s om landets huvudstad t�nker satsa p� l�rarna �ven de kommande �ren.

SvD Opinion: "Nu h�jer vi l�rarl�nerna i Stockholm"

�ven kommuner som Landskrona, som redan tidigare presenterat satsningar p� l�rarl�ner, har sagt att l�raravtalet kommer att bli ett bra st�d f�r att forts�tta att h�ja l�rarl�ner i kommunen. Lekebergs kommun g�r en satsning ut�ver den garanterade niv�n och skjuter till en miljon kronor ytterligare, s� att l�rarna i Lekeberg f�r en l�ne�kning p� 6,2 procent. Jag uppmanar �vriga kommuner att f�lja Lekebergs exempel!

Samtidigt ser vi f�rst�s kommunpolitiker som �r p� v�g i fel riktning. Jag l�ser i tidningar fr�n olika delar av landet att flera kommuner s�tter kvaliteten i f�rskolor, skolor och fritidshem mot satsningar p� l�rarl�nerna.

L�s exempelvis om i Sydsvenskan i dag (3/10) om diskussionen i Lund

Om det vore s� att alla elever i svensk skola hade toppresultat och om vi hade en l�ng k� till l�rarutbildningen, d� kunde skolansvariga politiker v�lja mellan att satsa p� det ena eller det andra. Nu �r det inte s�. Nu kr�vs investeringar p� b�de ock.

Nu m�ste kommunpolitikerna s�ga ja till l�rarnas l�nekrav flera �r fram�ver. Bra l�rare �r avg�rande f�r hela Sveriges framtid. Det �r upp till bevis!

(0st. kommentarer) Kommentera Dela p�:

M�nga r�ster i bloggv�rlden

Skrivet av Mathias �str�m, 2 oktober 2012, klockan 10:13

Kategori: avtal

Det �r m�nga som bloggar om det nya avtalet: vissa besvikna, vissa best�mda, vissa peppade. H�r �r ett urval. Jag har l�st en del mycket kristiska kommentarer ocks� och �ven om vi tycker olika om avtalet, ser jag att vi i grunden �r �verens: vi vill ju ha h�gre l�rarl�ner f�r Sveriges l�rare. Vi ser ett yrke som har halkat efter l�nem�ssigt och statusm�ssigt. Vi ser huvudm�n kommunala och privata som satsar allt f�r lite p� l�rarna - skolans viktigaste resurs.

Fr�ken Ann skriver ”Riktar vi ilskan �t r�tt h�ll och skapa en konstruktiv kamp, tillsammans, enade, s� tror jag att vi har en bit att g�, men att vi har tagit ett j�ttekliv i kampen mot den gemensamma fienden i och med detta avtal!”

Fr�ken Anns blogginl�gg

Jag delar den uppfattningen och vill definiera bristen p� l�ngsiktigt t�nkande som den stora fienden. Att som kommun i det korta perspektivet h�vda att man inte har r�d, kostar i det l�ngre perspektivet mycket mer f�r samh�llet.

Fr�ken Ann har �ven i ett tidigare inl�gg skrivit om det nya avtalet

V�ra egna avdelningar �r ocks� p� t� och beskriver inneh�llet i avtalet, hur alternativet hade sett ut och jobbet fram�t:

Ordf�rande i �rnsk�ldsvik, Christina Grewell, s�tter ord p� beslutet hon var med och fattade, om vad ett ja respektive nej till avtalet hade inneburit:

Christina Grewells blogginl�gg

Sofie Paxter, ordf�rande i Trelleborg, skriver om de fr�gest�llningar hon tog st�llning utifr�n.

Sofie Paxters blogginl�gg

”Nu s�tter arbetet ig�ng f�r att vi s� fort som m�jligt f�r ut s� mycket som m�jligt i Bor�s” skriver Rickard Jennerhed fr�n L�rarf�rbundet i Bor�s. Han g�r det under rubriken ”Absolut inte n�jd”, och den rubriken i sig kan sammanfatta v�r syn p� avtalet:

Rickard Jennerherds blogginl�gg

(0st. kommentarer) Kommentera Dela p�:

M�nga reaktioner p� avtalet

Skrivet av Mathias �str�m, 28 september 2012, klockan 13:22

Kategori: avtal

Avtalsdiskussionerna �r intensiva dessa dagar. Vi m�ter besvikelse, nyfikenhet, ilska och f�rst�else. �sikterna �r minst sagt blandade. Jag tycker att det �r bra med livliga diskussioner. Det hade vi till exempel i chatten som jag och Eva-Lis Sir�n hade ig�r eftermiddag. Det blev m�nga fr�gor om vad avtalet betyder och ocks� om hur vi kunde skriva p�.

Du kan l�sa chatten i efterhand h�r

Ocks� p� Facebook, Twitter och h�r p� v�r webbplats h�js kritiska r�ster och m�nga st�ller fr�gor. Mina kollegor svarar p� s� m�nga sakfr�gor som m�jligt, s� snabbt som m�jligt.

Jag s�g n�gra som skrev egna r�kneexempel p� vad det nya l�raravtalet kan inneb�ra i l�ne�kningar f�r hela fyra�rsperioden (eller tre �r om vi s�ger upp det i f�rtid). Det �r sv�rt – f�r att inte s�ga om�jligt – att ber�kna resultatet, inte minst f�r att det �r s� m�nga os�kerhetsfaktorer som ligger l�ngt utanf�r l�raravtalets h�gn. Exempelvis vet ingen vad den s.k. industrinormen f�r 2013 blir, och �n mindre vad 2014 �rs avtalsr�relse kommer att handla om.

Det vi s�kert vet �r att det nya l�raravtalet ger l�rarkollektivet 432 kronor mer �n andra per m�nad i �r. Totalt en miljard kronor mer sett till vad kommunerna ska satsa. Det �r skillnaden mellan v�ra 4,2 procent och de 2,6 procent som alla andra har f�tt. Avtalet inneb�r att l�rarna i snitt f�r cirka 1100 kronor i l�ne�kning per m�nad i �r.

Den nya upps�gningsklausulen som g�r att avtalet kan s�gas upp i f�rtid redan om drygt tv� �r s�tter press p� arbetsgivarna. Val�ret 2014 blir ett betydelsefullt �r p� m�nga s�tt. Om Sveriges kommuner l�ter bli att prioritera l�rarna, kommer vi inte att tveka att utnyttja upps�gningsklausulen.

V�rt representantskap bed�mde att ett nej till medlarbudet hade lett till ett ett�rigt avtal p� 2,6 procent och med mycket stor sannolikhet ocks� till att vi f�rlorat den retroaktiva l�ne�kningen f�r i �r. D� hade det l�nat sig �n s�mre att vara l�rare. Nu fick vi mer �n andra, medan ett nej med st�rsta sannolikhet hade resulterat i att vi f�tt mindre �n andra.

Jag vet att jag skrivit mycket av detta f�rut, men det �r vad avtalet inneb�r och det �r de avv�gningar som L�rarf�rbundet har gjort. Forts�tt g�rna att kommentera och ge din bild h�r i bloggen. Jag hinner inte svara p� allt, men jag l�ser allt!

(5st. kommentarer) Kommentera Dela p�:

Ansvarig f�r inneh�llet: Webbredaktionen
Senast �ndrat: 2011-05-13

Innehåll

Lönebloggen

Aprop� SKL - Kommunals avtal

2013 �r ett oerh�rt viktigt �r f�r h�gre l�rarl�ner

Industriavtalet �r klart

Stenh�rt tryck f�r h�jda l�rarl�ner

Avtalsdelegationen klar f�r Almega

Nu summerar vi avtalsr�relsen 2012

Nu duggar avtalsbuden f�r 2013 t�tt

Tv� avtalsomr�den kvar

Vem beslutar om resurserna?

Jag f�r fortfarande m�nga fr�gor om avtalet

En bra b�rjan i yrket

Lovande kommuner och partier

Nu b�rjar 2013 �rs avtalsr�relse

M�nga samtal om det f�rsta steget

Spelregler f�r ett h�llbart l�rarliv – finns det?

L�rare ska ha mer �n andra

Vem ska driva l�rarnas fr�gor om inte L�rarf�rbundet?

Upp till bevis f�r Sveriges kommuner

M�nga r�ster i bloggv�rlden

M�nga reaktioner p� avtalet

Logga in

Avdelningar

Medlemsservice

Min kollega

P� g�ng

Vad g�ller n�r jag ...

G� direkt till:

RSS

H�ll dig uppdaterad

Kontakta ansvarig

Sök

Innehåll

Lönebloggen

Logga in

Avdelningar

Medlemsservice

Min kollega

P� g�ng

Vad g�ller n�r jag ...

G� direkt till:

RSS

H�ll dig uppdaterad

Kontakta ansvarig